Mina tankar kring lekens betydelse för barns lärande har fokuserats på förskolepedagogers uppfattningar. Resultatet väckte i min studie nya tankar och frågeställningar som enligt mig är viktiga att belysa i fortsatt forskning. Utifrån perspektivet lek och lärande skulle jag vilja göra observationer ute på förskolorna för att se hur det arbetas konkret med leken. Det hade också varit intressant att intervjua specialpedagogers, förskolerektorers uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling. Även föräldrar och deras syn på leken hade varit intressant att belysa.
Jag skulle också vilja intervjua barns syn på leken i förskolan. En sådan studie skulle ytterligare vara ett redskap för att öka kunskapen om relationen lek och lärande. Det finns ett behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot förskolan, om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver man se på lekens betydelse för lärande utifrån ett helhetsperspektiv.
59
REFERENSER
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Asmervik, Sverre. (2001). Vad är specialpedagogik. I: Asmervik, Sverre. Ogden,
Terje. & Rygvold, Anne-Lise. (red). (2001). Barn med behov av särskilt stöd. (3:euppl.).(ss.7-13). Lund:Studentlitteratur.
Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg, Lars-Erik. (1992). Den lekande människan. Lund: Studentlitteratur.
Birkemo, Asbjörn. (2001). Inlärningssvårigheter. I: Asmervik, Sverre. Ogden, Terje. & Rygvold, Anne-Lise. (red). (2001). Barn med behov av särskilt stöd. (3:e uppl.). (ss.125- 151). Lund:Studentlitteratur.
Bjurwill, Crister. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska
uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia & Fischbein, Siv. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur. Bråten, Ivar. (Red). (1998). Vygotsky och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Cleve, Elisabeth. (2002). En stor och en liten är borta. Kristerapi med en tvåårig pojke. Stockholm: ScandBook AB.
Curtis, Audrey. (1995). Lek i olika kulturer och uppväxtmiljöer. I: Moyles, Janet R. (red.). (1995). Släpp in leken i skolan.(s. 31). Hässelby: Runa Förlag.
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken-för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaparna. Lund: Studentlitteratur.
Druid Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: Metodisk
handbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Egidius, Henry. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.
Fagerli, Oddvar. Lillemyr, Ole Fredrik & Söbstad, Frode. (2001). Vad är förskolepedagogik. (Översättning: Inger Lindelöf). Lund: Studentlitteratur.
Folkman, Marie-Louise. Svedin, Eva. (2003). Barn som inte leker. Från ensamhet till social lek. Stockholm: Runa Förlag.
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
60 Hjort, Marie-Louise. (1996). Barns tankar om lek- En undersökning av hur barn uppfattar
leken i förskolan. Doktorsavhandling i pedagogik. Stockholm: Almqvist & Wiksell
International.
Hjortham, Susan (2005). Är lekarbete en effektiv specialpedagogisk metod för barn med
koncentrationssvårigheter C-uppsats specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Malmö:Lärarutbildningen Malmö högskola.
Hägglund, Kent. (1989). Lek-teorier. Arlöv: Esselte Studium AB.
Johansson, Eva. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2006). Lek och läroplan. Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2007). Att lära är nästan som att leka. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Inge. (2000). Förskolepedagogiken möter skolan - utgångspunkter för förändring. I: Kärrby, Gunni. (red.). (2000). Skolan möter förskolan och Fritidshemmet. (ss. 19-34). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. ( Sven-Erik Torhell, övers.) (InterViews). Lund: Studentlitteratur.
Kärrby, Gunni. (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn. Stockholm: Fritzes AB. Körner, Svante. & Wahlgren, Lars. (2002). Praktisk Statistik. Lund: Studentlitteratur.
Lillemyr, Ole Fredrik. (1990). Lek på allvar. Teorier om lek under förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.
Lillemyr, Ole Fredrik. (2002). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla. (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpfö 98. (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Löfdahl, Annica. (2002). Förskolebarns lek. En arena för kulturell och socialt meningsskapande. Doktorsavhandling i pedagogik. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads Universitet.
Löfdahl, Annica. (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Stockholm: Liber.
61 Närvänen, Anna-Liisa. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur.
Ohlsson, Maria. (2008). Lek – ett specialpedagogiskt arbetssätt på BoUHab. En studie om hur fyra specialpedagoger använder leken som ett arbetsredskap C-uppsats i specialpedagogik. Kristianstad: Kristianstad högskola.
Olofsson Knutsdotter, Birgitta. (1993). Varför leker inte barnen. En rapport från ett daghem. Stockholm: HLS Förlag.
Olofsson Knutsdotter, Birgitta. (1999). Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm: HLS Förlag.
Olofsson Knutsdotter, Birgitta. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB. Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden – finns den?. Stockholm: Runa förlag.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann.-Charlotte. (1997). Grundläggande färdigheter
- och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Sheridan, Sonja. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Rasmussen, Torben Hangaard. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur.
Rossman, Gretchen.B. & Rallis, Sharon.F. (2003). Learning in the field: An introduction to
qualitative research. (2nd ed). United States Of America: Sage Publication, Inc.
Sandberg, Anette. (2002). Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek. Doktorsavhandling i pedagogik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS:
Sandén, Ingrid. (1994). Lekarbete. Ett specialpedagogiskt arbetssätt. I. Häggström, Eva. (red.). (1999). Lekarbete. Ett specialpedagogiskt arbetssätt. Föreningen lekarbetspedagogik (ss.44-55). Borås: Centraltryckeriet.
Sandén, Ingrid. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Doktorsavhandling. Instititionen för pedagogik. Malmö Högskola.
Sandén, Ingrid. (2005) Lek, hälsa och lärande. Om lek som specialpedagogiskt metod. Malmö: Rapporter om utbildning, Malmö Högskola.
Skogman, Eva. (2004). Funktionshindrade barns lek och aktivitet. En studie av struktur och utförande i förskolan. Doktorsavhandling i pedagogik. Stockholm: Intellecta DocuSys. Pedagogiska institutionen. Stockholms Universitet.
Skolverket allmänna råd (2004). Förskola I brytningstid- Nationell utvärdering av förskolan. Rapport nr 239. Stockholm: Fritzes.
62 Skolverket allmänna råd (2005). Kvalitet i förskolan. ISBN 91-85009-85-7 Stockholm:
Fritzes.
SOU 1997:21. Växa i lärande. Särtryck ur Barnomsorg och skolakommitténs betänkanden. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes.
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Särtryck ur Barnomsorg och skolakommitténs betänkanden. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg: Om rätten till skriftspråket och om förskolans
och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Slutbetänkande
av Läs- och skrivkommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes.
Stern, Daniel N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld. Ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Falköping. Elanders Gummesson.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. (1997). Salamancadeklarationen och handlingsram för undervisning
av elever med behov av särskilt stöd. Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4, Svenska
Unescorådet.
Taube, Karin. (1997). Läsinlärning och självförtroende- psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Kristianstad: Rabén Prisma.
Tullgren, Charlotte. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling i pedagogik. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Vetenskapsrådet. (2006). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovic. (1980). Leken och dess roll i barnets psykiska utveckling. I. Lars- Christer Hydén (Red.), Psykologi och dialektik (Lars-Christer Hydén, övers.). Stockholm: Norstedt.
Vygotskij, Lev Semenovic (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. (Översättning: Kajsa Öberg Lindsten). Göteborg: Daidalos.
Welén, Therese. (2003). Kunskap kräver lek. Myndigheten för skolutveckling. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Wetso, Gun-Marie. (2006). Lekprocessen-specialpedagogisk intervention i (för)skola. När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducera r utslagning. Doktorsavhandling i specialpedagogik. Stockholm: HLS förlag.
Winnicott, Donald W.(1995). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur. Åm, Eli. (1986). Leken i förskolan – de vuxnas roll. Stockholm: Natur och Kultur.
63 Öman, Anna-Lena. (1991). Fröbels lekteori och lekgåvor. Lund: Studentlitteratur.
Öhman,Margareta. (2003). EMPATI GENOM LEK och SPRÅK. Stockholm: Liber AB.
Inte rnetsajter:
www. Nationalencyklopedin.se. htm 2009-01-28
www.unicef.se.htm 2009-02-13
65
INTERVJUMALL
Bilaga A
1. Vilken grundutbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som förskollärare? 1-5 år 6-10 år me r än 10 år
3. Hur många år har du arbetat i förskolan? 1-5 år 6-10 år me r än 10 år
4. Vad är dina främsta uppgifter som förskollärare? 5. Hur tänker du kring lek?
6. Hur tänker du kring lärande?
7. Hur viktig tycker du att leken är för barns lärande? 8. I vilket syfte och hur används leken i verksamheten? 9. Finns det avsatt tid för barns lek ?
10. Hur stort utrymme finns det för leken i verksamheten? 11. Vad är din roll som pedagog i leken?
12. Deltar du själv i leken?
13. På vilket sätt deltar du, eller skulle du kunna delta i leken, om tid fanns? 14. Hur utvecklar du leken för barnen?
15. Skiljer sig pojkars och flickors lek åt?
16. Vad gör du för att stötta barn i behov av särskilt stöd i leken?
17. Har du hört talas om en specialpedagogisk metod som heter Lekarbete? 18. Vilken effekt har den på barn i behov av särskilt stöd?
19. På vilket sätt kan lekens möjligheter tillvaratas i förskolan?
66
Högskolan i Malmö, Bilaga B
Till berörda pedagoger
Mitt namn är Annette Poulsen och jag har arbetat som förskollärare i förskolan ett antal år. De senaste åren har jag arbetat som lärare i åk 1-3 och gör nu i samband med en magisterkurs i specialpedagogik på Högskolan i Malmö ett examensarbete. Detta handlar om lekens
betydelse för barns lärande. Min metod är att intervjua pedagoger som arbetar med barn i
förskolan.
Jag hoppas att du vill avsätta ca 30 minuter för att intervjuas kring dina erfarenheter av lekens betydelse för barns lärande.
Intervjun kommer att behandlas anonymt. Intervjun kommer att spelas med ditt medgivande in på band för att ge rättvisa åt intervjun. Efteråt kommer resultaten att redovisas i min uppsats där inga uppgifter som gör det möjligt att identifiera intervjupersonerna kommer att finnas med.
Jag hoppas att du vill bidra med dina erfarenheter. Om du undrar över något får du gärna höra av dig till mig.
e-mail:
Tack för att du hjälper mig med mitt arbete. Annette Poulsen