Alla intervjupersoner är överens om att deras roll i leken är att ibland vara passiv och observera och ibland hjälpa till om det behövs i leken. De vill inte styra barnens lek för mycket. Ord som stötta, deltagare och miljön förekom ofta. F7 menar att barn utgår hela tiden från lek och nyfikenhet och för hennes del handlar det mer om att synliggöra vad barnen lär sig genom att leka, med att dokumentera.
Jag tycker att det är barnens uppgift att styra upp leken sen får de leda mig in i deras värld. (F9) Ibland är det jag so m startar en lek och så hakar barnen på. (F5)
Är det mycket pang och bom ger jag en annan sida av leken så att den utvecklas till något annat. (F4)
Intervjupersonerna framhåller att hjälpa barn att ta sig in i en lek på ett bra sätt är viktigt men även att hjälpa till vid konflikter. F10 betonar att hjälpa barnet som har svårt att hitta fantasin med att försöka locka fram den. Någon intervjuperson menar att när det är fri lek, leker barnen som de vill och ibland är det vuxenstyrd lek. Intervjupersonerna framhåller att om de vill att barnen ska lära sig något och för att väcka deras nyfikenhet startar de upp genom en lek. Några av intervjupersonerna anser att deras uppgift är att skjutsa på leken ibland så att den förs framåt. Någon intervjuperson skiljer sig från övriga svar och framhåller att tillsammans med arbetslaget bestämma hur man ska göra för att utveckla leken. Intervjupersonerna betonar att visa intresse för barnens lek är viktigt och att ställa frågor till barnen om vad de leker för något. En intervjuperson skiljer sig från övriga och menar att det är svårt att vara med i leken och fantisera som vuxen. Oftast är hon med och bygger med barnen.
Jag sätter mig på golvet i byggrummet, då är jag ju med i leken. (F10) Jag kan vara både mormor och mamma ib land. (F6)
Jag lägger till något eller ställer en fråga i leken. (F2)
F1 skiljer sig från övriga svar och menar att hon har ofta dåligt samvete för att hon inte är
med så ofta i barnens lek. Istället passar hon på att hänga upp alster på väggarna eller diskuterar och planerar med kolleger när barnen leker. Intervjupersoner menar att om tid fanns skulle de försöka vara med i leken mycket mer. Några av intervjupersonerna anser att tid finns för att vara med i barnens lek. F7 anser att under inskolningar och efter lov är alltid pedagogerna med i barnens lek för att stötta och observera hur barnen utnyttjar miljön i rummet. Två intervjupersoner menar att annat göromål prioriteras före leken. Någon menar att även om hon inte har tid just då att vara med i barnens lek har hon ändå ett litet öra med och tittar till barnen med jämna mellanrum.
Jag prioriterar nog fel också. (F1)
45
Ibland kan man so m vu xen vara med i leken, ibland så leker barnen helt själv. ( F4) Jag anser att barnen utvecklar leken själva. (F7 )
Intervjupersonerna framhåller att om de ser att barnen leker samma lek hela tiden, går de in och lägger in något nytt material till barnens lek för att leken ska utvecklas. Några av intervjupersonerna menar att miljön är en viktig bit och som vuxna har de ansvar för att leken utvecklas. F10 menar att lekmiljön måste vara stimulerande och möblerade gärna om och la undan material och tillsatte nytt för att utveckla leken. Några anser att deras sätt att utveckla leken är att hjälpa till språkligt för att sätta ord på det barnen gör i leken.
Någon skiljer sig från övriga och menar att det är en diskussion mellan henne och barnen för att utveckla leken. En intervjuperson framhåller att man kan föra ett samtal med barnen vid middagsbordet och prata om vad barnen leker för att få en uppfattning om vad barnen leker när dörren är stängd. En annan betonar att barnen själva frågar och visar behov av vad de vill leka med. De vuxna sätter upp barnens önskelistor på olika saker som de kan ha med i leken och kan tänkas ta emot av föräldrar.
5.4 Lek och barn i behov av särskilt stöd
Alla intervjupersoner är överens om att gå in i leken och försöka stötta det barn som är i behov av särskilt stöd. Ord som tydlighet, regler, närhet, föra talan och styra upp förekom ofta. Någon nämner att leken är ett bra redskap om det finns några barn som är lite utanför och som behöver föras in i leken.
Regler, framför allt hur man leker. (F2)
Man får vara med lite mer som vu xen när det kan vara lite tuffare. ( F3) Nu gör vi så här och så fortsätter leken. (F4)
Intervjupersonerna framhåller att det kan vara språksvårigheter som gör att det blir svårigheter för barn och konflikter i leken. Då får man vara med och medla mellan bar net och de andra barnen i leken. Någon menar att hon går in i leken med det barn som är i behov av stöd och ger en plats åt barnet samt förslag på olika roller som barnet kan ta i leken. Några av intervjupersonerna menar att det är viktigt att försöka få in barnet tillsammans med de andra i leken. F7 och F10 framhåller att det är bra att först leka själv med barnet som är i behov av stöd bredvid de andra och sedan bygga på med fler barn efterhand.
Man ser ju när barnen är sugna och står och tittar och är nästan på väg och ibland blir det fel. (F7)
Vi turas om för det är krävande att vara själv. (F5)
En intervjuperson betonar att det är viktigt att värna om leken för de andra barnen också att det inte alltid går att vara med i leken samt vara nära det barn som behöver hjälp. En annan nämner barn med funktionshinder som de vuxna turas om att ta hand om på hennes avdelning och menar att det blir mycket konflikter i leken och då är det extra viktigt att alltid vara nära det barnet om det händer något. Ingen av intervjupersonerna har hört talas om en specialpedagogisk metod som heter lekarbete och vilken effekt den har på barn i behov av särskilt stöd.
46 Alla intervjupersoner tycker att det är en viss skillnad på pojkars och flickors lek. En intervjuperson menar att när leken blir våldsam då är det dominans av pojkar i rummet. En intervjuperson framhåller att det är vuxna som skapar skillnaden mellan pojka r och flickors lek genom att uppmuntra barnen till att välja typiska pojk och flicklekar. Några intervjupersoner nämner att de försöker tänka på genusperspektivet på förskolan. F6 menar att skillnaden enligt hennes teori är att den är medfödd att pojkar är mer hårdhänta och flickor mer pipiga i sina lekar.
Flicko rna är i dockvrån och pojkarna är och bygger. (F9)
Jag måste ingripa i leken när det är dominans av pojkar i ru mmet. (F4) Pojkar är mer hårdhänta och flickor är mer pip iga. (F6)
F10 framhåller att det märks tydligt att pojkarna är matade genom media med superhjältar och
att flickorna ska vara hemma och laga mat och ta hand om barnen. Någon anser att flickor är mer verbala i sina lekar och pojkar är mer motoriska i sina lekar och när flickor är inblandade i leksituationen då blir det lugnare. Alla intervjupersoner framhåller att lekens möjligheter kan tillvaratas på alla sätt i förskolan för att den är jätteviktig. En intervjuperson menar att det är viktigt att försöka främja nya gruppkonstellationer i leken. Hon förtydligade med att det är ofta att stora barn leker tillsammans och de små barnen leker för sig. De flesta av intervjupersonerna framhåller att leken kan användas i inlärningssyfte.
Använda leken för att lära barnen. (F10)
Barnens intresse får styra och sedan fånga upp det i tema. (F6)
Försöka att vara öppen och lyssna in vad barnen intresserar sig för just nu. (F3)
En intervjuperson nämner att ha en frizon där barnen kan leka och boka in ledig tid för barnens lek. Nästan alla intervjupersoner betonar att ta tillvara på det barn är intresserade av och använda det i tema. Någon menar att möjliggöra att leken alltid finns varje dag för barnen dels i den fria leken. En annan intervjuperson betonar att använda leken som gruppstärkande. Det samtalas också om att diskutera i arbetslaget hur leken kan tillvaratas på bästa sätt för barnen.
47
6 ANALYS
I denna del presenterar jag min analys utifrån min teori. För tydlighetens skull redogör jag för analysen utifrån de rubriker jag har i resultatet.
6.1 Lek och lärande
När det gäller lek och lärande framkom det rätt så likartade uppfattningar. Alla tycker att leken är viktig för barns lärande. Här kan också noteras att lek och lärande tillsammans är det flera av intervjupersonerna som nämner. Allt finns i leken och gör den till högsta nivån på förskoleutvecklingen enligt Vygotskij (1980). F3 var den som skilde sig från övriga svar med att inte riktigt ha tänkt på lek förut. Intervjupersonerna anser att leken är en ren inlärning som ska ta barnen ett steg vidare i utvecklingen. Vygotskij (Lindqvist, 1996) såg leken som den viktigaste källan till utveckling av intellektet, känsla, vilja och i leken är de inte åtskilda av varandra. Under förskoleperioden uppkommer speciella behov som är mycket viktiga för barnets hela utveckling och som uttrycks i leken (Vygotskij, 1980).
Alla intervjupersoner framhåller den fria leken som ett medel för barns lärande. De flesta av förskolepedagogerna påpekar att det är i leken barnen lär sig och bearbetar saker. Ett annat ord för lärande är bearbeta, som intervjupersonerna ofta använder sig av för att beskriva hur barn undersöker och utforskar sin omgivning utifrån ett leksammanhang. Jag ser ett mönster i förskolepedagogernas svar om lek och lärande, att ord betonas särskilt mycket som leken är lustfylld, leken är stimulerande, leken gör barnen nyfikna, leken kan fungera bearbetande och leken har en grundläggande betydelse förekommer ofta i deras svar. Några av intervjupersonerna nämner också att det måste vara roligt att lära. Detta stämmer väl överens med Vygotskij (1995) som ansåg att alla människor är skapande, och att det är den påhittiga leken som gör att barnet kan framkalla något nytt. Detta kallade Vygotskij för fantasi. Han menade att ju rikare verklighet desto mer tillfällen till påhitt och i fantasin tolkas upplevelser och känslor hos barnet. I leken berättar barnet en historia och att leken samt historien hör nära ihop (a.a.).
Någon intervjuperson nämner att det är bra att ha en blandning av olika åldrar i barngruppen eftersom barn lär av varandra. En annan tycker att leken är ett bra redskap att skjutsa in barn i som är lite utanför. F10 är den enda av intervjupersonerna som tycker att barn idag har svårare för att leka och en hel del barn har inte lekkoden. F3 ansåg det är bra att vara med som vuxen ibland i leken och ”rätta till” men inte med pekpinnar. Vygotskij (1995) menade att barnets lek ofta fungerar som en upprepning av vad de sett och hört från vuxna. Ju mer ett barn har sett och hört samt upplevt desto större, viktigare och produktivare blir barnets fantasi.
F5 skilde sig lite med sitt uttalande och motsade sig själv att när hon ville att barnen ska lära
sig något har de vuxenstyrd och organiserad lek. Samtidigt menar hon att barn lär sig när de utbyter erfarenheter med varandra. Övervägande av intervjupersonerna menar att syftet med lek är den fria leken där barnen själva kan få välja vad de vill göra. Jag ser mönster i intervjupersonerna svar när de nämner språkutveckling, social kompetens, turtagande, självförtroende och kommunikation som stärker barn genom leken. Vygotskij menade att det är pedagogen som kan inspirera barnet och utmana barnet i hans eller hennes utveckling (Orlenius, 2001). Att leka är en målinriktad syssla för ett barn, syftet bestämmer leken menade Vygotskij (1980).
48
6.2 Lek och organisation
Strukturen på dessa förskolor är rätt så snarlik. När barnen kommer på morgonen finns det tid för fri lek en stund tills det är samling/fruktstund. Därefter är det te ma/aktivitet och lunch. Efter lunchen är det vila, och för de allra yngsta innebär det att sova middag. Efter vilan är det lugna lekar en stund, när de yngsta barnen sover, sedan är det mellanmål. Därefter blir barnen hämtade eller fri lek inne eller utomhus.
Alla intervjupersoner framhåller att alla barn kan leka på morgonen och på eftermiddagen och väljer själva vad de vill leka med. Likheterna mellan intervjupersonerna som jag hittar i deras svar är att det blir korta stunder till barnens lek. De flesta intervjuade tycker att det blir mycket lek av en hel dag för barnen. En intervjuperson skiljer sig och tycker inte att det är så mycket lek för barnen på grund av alla styrda aktiviteter. Några intervjupersoner kan stryka sin planering när de ser att barnen leker fint med varandra. Intervjupersoner betonar att även om det är temastyrt så kan den också innehålla lek. Mönster i intervjupersonernas svar som jag ser är att barnen får leka och bestämma själva vad de vill göra när det inte är någon planerad verksamhet. Vygotskij (1995) menade att i leken finns grunden för allt skapande. Där förklarar barnet sina erfarenheter och ger dem liv, dramatiserar och förändrar och överdriver genom att betona det utmärkande.
6.3 Leken och den vuxne
Alla intervjupersoner är överens om att deras roll i leken är att ibland vara passiv och observera och ibland hjälpa till om det behövs i leken. En intervjuperson menar att för hennes del handlar det om att dokumentera och synliggöra vad barn lär sig genom att leka. Intervjupersonerna menar att stötta barn i deras lek och att hjälpa till i konflikter. Några av intervjupersonerna framhåller att om de vill att barnen ska lära sig något så startar de upp en lek för att väcka barnens intresse. Två av de intervjuade menar att skjutsa på leken ibland så att leken förs framåt genom att lägga till material. Vygotskij ansåg att barnet drivs framåt i sin utveckling genom leken (Björklid & Fischbein, 1996). Han menade att det är i leken som barnet blir reflekterande om sin omvärld och att det är det första tecknet på att barnet kan En intervjuperson skiljer sig med sitt svar och menar att det är svårt att vara med i leken och fantisera som vuxen. En annan intervjuperson menar att hon har dåligt samvete för att hon är med så lite i barnens lek. Mönster som jag hittar från intervjupersonernas svar är att de är med och hjälper till att stötta vid konflikter, observerar, kontrollerar, och lägger till rekvisita i barnens lek. Vygotskij hade en kraftfull syn på pedagogens roll. Han menade att pedagogik inbegriper ett aktivt synsätt från pedagogens roll till barnet, och att barnet kan utvecklas framåt genom att det finns ett aktivt samspel med vuxna där de presenterar nya krav, nya förväntningar och i synnerhet nya tillvägagångssätt så att barnet på det sättet får möjlighet att ta ett steg framåt i sin utveckling (a.a.).
6.4 Lek och barn i behov av särskilt stöd
Alla intervjupersoner är överens om att stötta det barn som är i behov av särskilt stöd i leken. En intervjuperson nämner att lek är ett bra redskap att föra in barn i som är lite utanför i leken. Vygotskij (1980) lägger betydelsen vid leken som en social process. Härmningen spelar en stor roll i barnets lek. Barnets lek fungerar mycket ofta som ett bevis av vad de sett och hört från vuxna. Sambandet mellan fantasi och verklighet består i att alla skapelser av fantasin kommer från barnets tidigare erfarenheter. Därför är det nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om de ska få en stadig grund för sin fantasi och lek (Vygotskij, 1995). Intervjupersonerna framhåller att det är språksvårigheter som gör att barn behöver stöd i
49 leken. Vygotskij ansåg att under hela förskoleperioden är språket viktigt för barnets förståelse (Svensson, 1998). Några intervjupersoner framhåller att först leka enskilt med barnet bredvid de andra barnen och sedan bygga på efterhand med andra barn i leken. Någon intervjuperson nämner att som vuxen gå in och styra upp leken och göra en plats till den som är utanför. Vygotskij betonade betydelsen av interaktionen med föräldrar, pedagoger, kamrater vilkas stöd gör tänkbart för barnet att åstadkomma ett mer kompetent utvecklingsläge av förståelse (Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 1997).
51