I arbetet med denna studie var det flera frågor som väcktes kring hur skolsystemet är organiserat och hur strukturerna påverkar både kvalitén på utbildningen men också elevernas framtida liv. Här är några forskningsområden som skulle kunna utvecklas mer.
Demokratiska aspekter av systemet med särskola avseende likvärdighet i utbildning. Då det enligt tidigare forskning finns stora skillnader i hur olika skolor och kommuner väljer att strukturera upp undervisningen för elever med lindrig utvecklingsstörning behövs forskning som undersöker likvärdigheten i utbildning för elever med lindrig utvecklingsstörning. Ett forskningsområde skulle då kunna vara att ta reda på hur kvalitén samt tillgången till undervisning skiljer sig åt för olika elever och hur det påverkar elevernas lärande.
Något som framkom i denna studie är elevernas upplevelse av att inte vara delaktiga i beslut runt sin egen utbildning vilket väckte frågor runt den demokratiska kvalitén inom särskolan. Ett angeläget forskningsområde kan då vara att undersöka i vilken grad elever med lindrig utvecklingstörning har delaktighet och inflytande på sin utbildning, både avseende tillgång till utbildning samt hur delaktiga de är i beslut angående sin utbildning.
Ur ett skolutvecklingsperspektiv skulle jag också vilja undersöka hur kvaliteten på undervisningen påverkas av den stora friheten kommunerna idag har att organisera undervisning för elever inskrivna i särskolan. Då undervisningen sker på så många olika sätt behövs det forskning för att utreda om det finns stora skillnader mellan undervisningsformer och i så fall vilken eller vilka undervisningsmodeller som ger bäst resultat. Till exempel genom jämförande studier eller longitudinell forskning som undersöker vilken koppling som finns mellan olika former och organisering av undervisning för elever med lindrig utvecklingsstörning och personernas fortsatta möjligheter till delaktighet och utveckling i ett livsperspektiv. Går det att se skillnader avseende vidare utbildning, arbete, ekonomisk trygghet samt sociala aspekter? Något som bör undersökas för att kunna göra medvetna val om hur skolans organisation bör utvecklas för att ge bästa möjliga förutsättningar för alla elever.
60
61 Referenser
Ainscow, Mel. (2007). Taking an inclusive turn. Journal of Research in Special Educational Needs, 7(1), 3-7.
Ainscow, Mel. Booth, Tony. & Dyson, Alan. (2006). Inclusion and the standards agenda: negotiating policy pressures in England. International Journal of Inclusive Education, 10(4-5), 295-308.
Assarson, Inger. (2010). Subjektivering på tvärs. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet: en fråga om perspektiv, 98-118.
Barow, Thomas. (2003). Sveriges väg till integrering. Bengt Nirje och Karl Grunewald, två «pionjärer» i specialpedagogik i norra Europa, om eugenik, mentalitetsförändringar och normalisering. NORDISK TIDSSKRIFT FOR SPESIAL PEDAGOGIKK, ÅRGANG 81 – 2003/3 187 N
Barow, Thomas. (2011). Begreppet" obildbar" som en social konstruktion. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft. Ur: Omsorg i förändring: en vänbok till Karl Grunewald / (red) Olov Andersson, Thomas Barow, Magnus Tideman. Borås: Högskolan i Borås.
Berthén, Diana. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad: Karlstad universitet.
Biesta, Gert. (2003). Demokrati–ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem. Utbildning & demokrati, 12(1), 59-80.
Biesta, Gert. (2004). " Mind the Gap!" Communication and the Educational Relation. Counterpoints, 259, 11-22.
Biesta, Gert. (2006). Bortom lärandet: Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
Biesta, Gert. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.
Björnsdóttir, Kristín. Stefánsdóttir, Gudrún. V. & Stefánsdóttir, Ástrídur. (2014). ‘It’s my life’Autonomy and people with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities, 1744629514564691.
Björnsdóttir, Kristín. & Traustadóttir, Rannveig. (2010). Stuck in the land of disability? The intersection of learning difficulties, class, gender and religion. Disability & Society, 25(1), 49-62.
62
Braunsteiner, Maria- Louise. & Mariano-Lapidus, Susan. (2013). A Perspective of Inclusion: Challenges for the Future. Global Education Review, 1(1). Breakwell, Glynis M. (1993). 9 Integrating paradigms, methodological implications. Ur
Papers on Social Representations - Textes sur les Représentations Sociales (1021-5573) Vol. 2 (3), 1-217 (1993).
Clark, Alison. & Moss, Peter. (2011). Listening to young children: The mosaic approach. Jessica Kingsley Publishers.
De los Reyes, Paulina. & Martinsson, Lena. (2005). Olikhetens paradigm. Intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande. Lund: Studentlitteratur AB.
Dyson, Alan. & Roberts, Barbara. (2002). Responding to student diversity in mainstream schools: a systematic review of the effectiveness of school- level actions for promoting participation by all students. University of Newcastle upon tyne.
Emanuelsson, Ingemar. (1997). Special‐education Research in Sweden 1956‐1996. Scandinavian Journal of Educational Research, 41(3-4), pg 459-474. Eriksson-Gustavsson, Anna Lena. (2014). En särskola i förändring: En studie om
specialpedagogiskt reformarbete. Linköping: Linköpings universitet. Evans, James. & Jones, Phil. (2011). The walking interview: Methodology, mobility
and place. Applied Geogradysonphy, 31(2), pg 849-858.
Frithiof, Elisabeth (2007). Mening, makt och utbildning: Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö: Växjö universitet.
Frithiof, Elisabeth (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ur Barow, T. & Östlund, D. (red.) Bildning för alla! en pedagogisk utmaning.
Göransson, Kerstin. & Nilholm, Claes. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings– a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), pg 265- 280.
Göransson, Kerstin. Nilholm, Claes. & Karlsson, Kristina. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, vol. 15( 5), pg 541-555.
Göransson, Kerstin. & Nilholm, Claes. (2013). Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
63
Gysär (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
Helldin, Rolf. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. Ur Heldin, Rolf. & Sahlin, Birgitta. (red.) Etik i specialpedagogisk verksamhet. Ineland, Jens. (2004). Barn till föräldrar med utvecklingsstörning: komplicerade frågor
kräver komplicerade svar. Nordisk sosialt arbeid, (2), pg 139-148.
Ineland, Jens. Molin, Martin. & Sauer, Lenart. (2013). Normalitet och identitet i det senmoderna: om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, pg. 53-70.
Institutet för språk och folkminnen (2016).
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord- 2002-2015/2015-05-19-funkis-funktionsvariation-och-funkofobi.html#. Hämtad i augusti 2016.
Isaksson, Joakim. Lindqvist, Rafael. & Bergström, Erik. (2010). ‘Pupils with special educational needs’: a study of the assessments and categorising processes regarding pupils’ school difficulties in Sweden. International Journal of Inclusive Education, 14(2), pg 133-151.
Karlsudd, Peter. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. Specialpedagogiska rapporter och notiser, (6). Högskolan Kristanstad. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, Annicka. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11. (2011) Läroplan för grundsärskolan 2011 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.
Lindsay, Geoff. (2007). Educational psychology and the effectiveness of inclusive education/mainstreaming. I: British Journal of Educational Psychology, 77(1), 1-24.
Liu, James. H., & László, Janos. (2007). A narrative theory of history and identity. I: Molony, Gail & Walker, Iain. (red.) Social representations and Identity. New York: Palgrave Macmillan US.
Lpf 94. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpgys (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
Lykke, Nina. (2009). Genusforskning: En guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber.
64
Marková, Ivana. (2007). Social identities and social representations. I: Molony, Gail & Walker, Iain. (red.) Social representations and Identity. New York: Palgrave Macmillan US.
Mineur, Therése. Bergh, Susanne. & Tideman, Magnus. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Moloney, Gail. & Walker, Iain. (2007). Social representations and identity: content,
process and power. Palgrave Macmillan US
Persson, Bengt. & Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Stockholm: Liber AB.
Rydström, Jens. (2012). Introduction: crip theory in Scandinavia. Lambda nordica, 17. (1-2), 9-20.
Rosenqvist, Jerry. Tideman, Magnus. Eriksson, Inger. Källstigen, Gun. Ohlin, Christer. Ohlsson, Lisbeth., ... & Östlund, Daniel. (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i Särskolan. Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad.
Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Regeringskansliet: Lagrummet.se. Hämtad 2016- 08-07 från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
SFS 2010:800. Skollagen. Ändrad t.o.m: 2016: 761. Regeringskansliet: Lagrummet.se. Hämtad 2016-07-22 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010- 800
Siljehag, Eva. (2010). Historien om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. I Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd. Mottagande i särskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Szönyi, Kristina. (2012). Att lyssna till barn. I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden i Barow, Thomas. & Östlund, Ruben. (red.) Bildning för alla! en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
65
Thalin, Lena. (2012). Samtalspartnerns kvaliteter, beteende och handlingsmönster, påverkar och har en avgörande betydelse för samtalets utfall. I: Bladini, Kerstin. & Naeser, Monica. (red.) Det handlar om samtal. Karlstad: Karlstad University press.
Tideman, Magnus. (2012). Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder: Om kategoriseringens konsekvenser och kampen för inflytande. I: Barow, Thomas. & Östlund, Daniel. (red). Bildning för alla! en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Tideman, Magnus., & Svensson, Ove. (2015). Young people with intellectual disability - The role of self-advocacy in a transformed Swedish welfare system. I International journal of qualitative studies on health and well-being, 10. Torstenson-Ed, Tullie. (2003). Barns livsvärld. Genus, etnicitet, generation, särskilt
stöd och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Waller, Tim. & Bitou, Angeliki. (2011). Research with children: Three challenges for participatory research in early childhood. I: European Early Childhood Education Research Journal, 19(1), 5-20.
Vetenskapsrådet (2002). I: Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. PDF hämtad 2016.10.13 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
66 Bilaga 1 Missivbrev
Till elever som går på gymnasiesärskolan.
Hej!
Jag heter Elsa och är lärare på det individuella programmet på särskolan. Samtidigt som jag går en utbildning i specialpedagogik. I min utbildning ska jag göra en undersökning om hur elever på gymnasiesärskolan tycker att det känns att bli vuxen och vad de tycker om sin skola. Jag vill ta reda på om det finns något speciellt som särskolan behöver bli bättre på i framtiden när det gäller elevers möjligheter att bli dem de vill.
Det är viktigt att ni som är elever får säga er åsikt om hur skolan påverkar de sakerna som ni tycker är viktigast för er i era liv och i er skola.
Till hjälp för att visa vad du tycker är bra eller dåligt kan du få låna kamera och ta foton på platser i skolan som du vill prata om och jag kommer att spela in våra samtal så att jag kan komma ihåg vad vi har pratat om.
I texten som jag ska skriva sedan kommer inga elevers riktiga namn finnas med så ingen kommer veta att det är just du som pratar och ingen kommer veta vilken skola vi pratar om.
Om du vill vara med så mejla mig:
elsa.andersson@ mailadress. se eller elsa.andersson@ annan mejladress. com eller ring: XXX-XXXXXX
Eller be din lärare ta kontakt med mig om du tycker att det är svårt att göra det själv. Med vänlig hälsning.
67 Bilaga 2. Intervjufrågor.
Intervju / samtalsämnen
Hur länge har du gått på den här skolan? Vilken inriktning?
Vilken skola gick du på innan?
Vilken är den största skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet?
Vad är det bästa med skolan? Kan du beskriva något som du uppskattar på skolan?
Vad är det sämsta med skolan? Finns det något du skulle vilja ändra på?
Läser du andra kurser eller ämnen?
Berätta om hur det är att läsa …(ämne) ...med…(klass)…?
Kan du beskriva hur det kändes första gången du gick dit?
Hur känns det nu?
Vad är det bästa med… att läsa det ämnet? Vad är det sämsta med… att läsa det ämnet?
Har du haft praktik? Hur var det?