FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING - Det är mer komplicerat än att bara översätta :

5. DISKUSSION

5.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING

• Viss litteraturöversikt visar att grundskolan och gymnasiet ofta har yrkesverksamma tolkar. Det vill säga tolkar som ofta är modersmålslärare och på så sätt har en större inblick i verksamheten samt skolans språk, terminologi. Det hade varit intressant att göra en jämförelsestudie som fokuserar på både förskole- samt grundskole- /gymnasieverksamma.

• En studie med samma fokus men som utgått från ett annat perspektiv hade också varit av intresse. Att lyfta tolkens röst och låta den yrkesgruppen vara en del av urvalet hade ytterligare en dimension av uppfattning.

• Det skulle även vara intressant att genomföra en studie i förskolan där det används material som är framtaget av andra. De verksammas arbetssätt hade kunnat studeras utifrån användandet av en sekvensmodell (Carlhed & Göransson, 2012).

Referenser

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Bertalanffy, L.V. (1973). General system theory: foundations, development, applications. (Rev. ed., 4. pr.) New York: Braziller.

Blomqvist, C. (2002). Language and leadership – a qualitative research about how

leadership is co-created through language.London:MSC Research Dissertation, Sunderland University,GB,KCC.

Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Bozarslan, A. (2010). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Clarke, S. & Myers, M. (2007): Managing Difficult Conversations at work. Cirencester, England: Managment Books.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.

Faulkner, A. (1995). Det professionella samtalet: om samspel och kommunikation i omvårdnadsprocessen. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Forsell, M. (2018). Att arbeta med tolk. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning. Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filsosfi. Stockholm: Thales

Kammarkollegiet (2016). Kammarkollegiets tolkföreskrifter inklusive god tolksed. Stockholm. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014): Den Kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2011). Kommunikation för ledare. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

45 Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. (3. ed.) London: SAGE. Remland, M.S. (2008). Nonverbal communication in everyday life. (3. ed.) Boston: Houghton Mifflin.

Senge, P.M. (2006). The fifth discipline: the art and practice of the learning organization. (Rev. and updated, ed.) London: Random House Business.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartmentet.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen (2016). Att samtala genom tolk – en kort vägledning. Stockholm.

Stone, D., Patton, B. & Heen, S. (2000[1999]). Difficult conversations: how to discuss what matters most. London: Penguin.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Triandis, H.C. (2004). Culture and social behavior. Boston: McGraw Hill.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wadensjö, C. (2018). Kontakt genom tolk. (Andra upplagan). Stockholm: Dialogos.

Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster, sammanhang och nya möjligheter. (2. uppl.) Stockholm: Gothia

Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (Fjärde upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.

Elektroniska resurser:

Carlgren, I. (1999) Professionalism and teachers as designers, Journal of Curriculum Studies, 31:1, 43-56, DOI: 10.1080/002202799183287 Hämtad: 2020-11-09

Carlhed,C. & Göransson, K. (2012). Sekvensmodellen – en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar avseende samverkan mellan

46 professionella och föräldrar. Fokus på familjen, volym (40), 294-312. https://doi- org.proxy.mau.se/10.18261/issn.0807-7487 Hämtad: 2020-11-23

Cheatham, G. A. (2011). Language Interpretation, Parent Participation, and Young Children With Disabilities. Topics in Early Childhood Special Education, 31(2), 78– 88. https://doi.org/10.1177/0271121410377120 Hämtad: 2020-11-10

Fung, C. C., Lagha, R. R., Henderson, P., & Gomez, A. G. (2010). Working with interpreters: how student behavior affects quality of patient interaction when using interpreters. Medical education online, 15, 10.3402/meo.v15i0.5151. https://doi.org/10.3402/meo.v15i0.5151

Hämtad: 2020-11-10

Hardin, J.B., & Mereoiu, M., & Hung, H., & Roach- Scott, M. (2009). Investigating Parent and Professional Perspectives Concerning Special Education Services for Preschool Latino Children. Early Childhood Educ J 37, 93–102 (2009). https://doi.org/10.1007/s10643-009- 0336-x Hämtad: 2020-11-10

Khan, S. A. (2016). The Distinction between Term and Word: A translator and interpreter problem and the Role of Teaching Terminology. Procedia – Social and Behavorial Sciences, volym (232), 696 – 704. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.sbspro.2016.10.095 Hämtad: 2020-11-10

Kriz, K & Skivenes, M. (2010). Lost in translation: How child welfare workers in Norway and England Experience language difficulties when working with minority ethnic families. The British Journal of Social Work, volym (40), 1353-1367. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1093/bjsw/bcp036 Hämtad: 2020-11-11

More, C. M., Hart, J. E., & Cheatham, G. A. (2013). Language Interpretation for Diverse Families: Considerations for Special Education Teachers. Intervention in School and Clinic, 49(2), 113–120. https://doi.org/10.1177/1053451212472229 Hämtad: 2020-11-11

47 Simonsson, M., & Markström, A.-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Tidskrift for Nordisk barnehageforskning, 6(12),1-18. https://doi.org/10.7577/nbf.355 Hämtad: 2020-11-11

Tveit, A. D. (2013). Researching teachers’ and parents’ perceptions of dialogue. International

Journal of Inclusive Education, volym (18), 823-835.

Bilagor

Bilaga A

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH

LEDARSKAP 20xx-xx-xx

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej, vi heter Lena Ternström och Olivia Weclewicz och studerar på Malmö universitet. Vi går vår sista termin på Specialpedagogprogrammet och ska nu skriva vårt examensarbete. Syftet med studien kommer vara att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger (i förskolan) och förskollärare har om det professionella samtalet. Det kommer vara speciellt inriktat på samtal där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Vi kommer intervjua specialpedagoger och förskollärare som är verksamma i område där det svenska språket inte är övervägande. Intervjuerna kommer att spelas in med ljudupptagning via en diktafon för att sedan transkriberas och alla namn kommer att avidentifieras i studien. Privata mobiler kommer inte att användas för att spela in ljudupptagning. Vårt färdiga examensarbete kommer att publiceras offentligt.

Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.

Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (se länk nedan) https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-

forskningssed.html?fbclid=IwAR2bE2b2VeOtaIAzoqtJ_x1ySlKmhpQXHkzDq0Layl0Zwt62_sAsnHI 0yI4

På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):

...

Ansvarig handledare på Malmö universitet: Birgitta Lansheim

...

Kursansvarig på Malmö universitet: Lisa Hellström

Madeleine Sjöman

...

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se

Information om Malmö universitets behandling av

personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att

- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1 Namn: ……….………. Namnförtydligande: ………. Dagens datum: ……….. 1

De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002), som du kan finna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga B

Intervjuguide

1. Vad är din yrkesroll och hur länge har du jobbat som…..

2. Beskriv ditt ansvar och din roll i ett samtal med vårdnadshavare. På vilket

sätt leder du samtalet?

3. Hur definierar du ett professionellt samtal? Och hur har du fått kunskapen

i att leda professionella samtal?

4. Hur förmedlas information till en vårdnadshavare som inte talar svenska i

ett samtal?

5. Ser dina förberedelser annorlunda ut inför ett samtal med en

vårdnadshavare som inte talar svenska?

6. Beskriv ett samtal där tolk medverkar som stöd för vårdnadshavare.

7. Hur påverkas du som samtalsledare i ett samtal där tolk medverkar?

(kommunikation – vilka frågor som ställs? Hur frågorna ställs? Hur man

samtalar?)

8. Hur tror du att en vårdnadshavare upplever samtal med tolk som stöd?

- Berätta om ett ”lyckat” samtal, varför upplevdes det så?

- Berätta om ett ”mindre lyckat” samtal, varför upplevdes det så?

9. Om du hade fått förändra något i dessa samtal – vad hade det varit?

10. Anser du att vi har missat något väsentligt som är viktigt att lyfta i dessa

Bilaga C

Table 1. Strategies for Teachers When Working With Interpreters During IEP Meetings. During the meeting

(More et al,2013:115).

Before the meeting Reassuring strategies Clarifying strategies After the meeting • Meet and talk with interpreter before the meeting • Remind all participants of the importance of confidentiality • Ask open-ended, clarifying questions • Discuss any interpretation- related difficulties that occurred during meeting • Lay a foundation for the meeting • Ensure all meeting participants speak directly to the parents and other family members • Check for understanding not only with the family but also with the interpreter • Ask families to discuss their level of satisfaction with interpreted meeting

• Ask questions about interpreter’s style • Reassure parents of their important role in the meeting • Avoid jargon and oversimplification of discussed information • Seek professional development regarding language interpretation for all team members as necessary • Clarify interpreter’s role • Respect any level of parent participation, understanding cultural norms • Summarize key points at meeting’s end •Ascertain interpreter’s previous experience/ comfort level with IEP meetings • Highlight strengths of the student • Be aware of nonverbal body language of interpreter and families • Provide training in use of specialized educational terms/procedures

Bilaga D

Kluster- överordnat Tema1

tema Kort citat/nyckelord sid- och radnummer

Kluster - överordnat Tema 2

tema Kort citat/nyckelord Sid- och radnummer

Kluster- överordnat Tema 3

tema Kort citat/nyckelord Sid- och radnummer

Bilaga E

Yrke Datum Intervjuare Tidsomfång

Specialpedagog 1 06.11.2020 Lena 14.24 min

Specialpedagog 2 05.11.2020 Lena 24.02 min

Specialpedagog 3 05.11.2020 Olivia 19.48 min

Specialpedagog 4 07.11.2020 Olivia 35.03 min

Förskollärare 1 03.11.2020 Olivia 14.54 min

Förskollärare 2 04.11.2020 Lena 28.59 min

Förskollärare 3 05.11.2020 Lena 15.52 min

In document Det är mer komplicerat än att bara översätta : - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet (Page 42-55)