RESULTATDISKUSSION

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det tolkade samtalet samt deras roll i dessa samtal. Informanternas berättelser har gett oss olika perspektiv på hur tolkade samtal kan upplevas samt hur de kan hanteras. Berättelserna har innehållit både upplevda framgångar och motgångar.

5.1.1 Det tolkade samtalet

Många informanter beskrev att deras roll såg ungefär likadan ut i tolkade samtal som i samtal utan tolk. Dock menade de att tydlighet är viktigare i tolkade samtal då där är fler parter inblandade. När informanterna beskrev det tolkade samtalet så uppkom flera svårigheter och fokus lades på det. De berättade att tolkade samtal är svåra och beskrev svårigheterna utifrån olika perspektiv. Svårigheterna som lyftes var att samtalets dynamik förändras då både samtalsledaren och vårdnadshavaren behöver vänta in översättning från tolken. Det betyder att tolkade samtal är tidskrävande och denna tid fanns inte alltid avsatt. I likhet med Kriz och Skivenes (2010) studie visar resultatet att tolkade samtal är tidskrävande. Informanterna i vår studie berättade att det är svårt att bygga en relation och skapa tillit med vårdnadshavarna i tolkade samtal. Informanterna upplever att vårdnadshavarna inte känner sig trygga att dela med sig av känslig information när tolken är delaktig. Vår studies resultat visar många likheter med Krizs och Skivenes (2010) resultat som fokuserar på de svårigheter som uppstår i tolkade samtal. Feltolkningar kan uppstå och att samtalen är tidskrävande är svårigheter som lyfts men även att vårdnadshavaren sedan tidigare kan ha en relation till tolken. Många av informanterna i vår studie lyfte just detta och menade att vårdnadshavarna kan ha träffat tolken i andra sammanhang. Det beskrev det utifrån två olika perspektiv. De menade att om tolken och vårdnadshavaren kände varandra så skapades trygghet, men det kunde även vara negativt då tolken inte utförde sitt jobb på rätt sätt. Några informanter beskrev även feltolkningar som övertolkning. De bad tolken att översätta en mening och hörde sedan att tolken översatte med tre eller fyra meningar. Resultatet visar att informanterna inte alltid är trygga med vad tolken översätter och undrar om tolken översätter rätt. En tolkning av detta fenomen är att alla ord inte är direkt översättningsbara. Tolken behöver i vissa fall beskriva ord eller meningar på andra sätt än vad de fått förklarat för sig. Khan (2016) beskriver den

38 skillnad som finns mellan ord och yrkens terminologi och menar att terminologin ofta är invecklad och kan vara svår för gemene man att förstå. Informanternas oro kan därför vara befogad då tolken inte alltid har kunskap om verksamhetens ord och termer. Vidare menar Khan (a.a.) att en diskussion mellan tolken och den professionella innan mötet med vårdnadshavaren därför är att föredra.

Att svårigheter uppstår kan kanske bero på informanternas sett att se på tolken. De beskrev nämligen, genomgående, tolken som ett verktyg. En informant lyfte att det var svårt att se tolken som ett verktyg då tolken är en människa. De andra informanterna bibehöll sitt sätt att se på tolken. De menade att det var viktigt att visa vårdnadshavaren att samtalet var mellan fyra ögon. Majoriteten av forskningsresultaten i den granskade tidigare forskningen bekräftar inte informanternas tankar om tolken som ett verktyg. Forskningen beskriver istället olika arbetsredskap som till exempel Carlhed och Göranssons (2012) sekvensmodell. Hur forskare beskriver tolkens roll kan dock ses och liknas vid verktygsmetaforen som informanterna beskriver. Fung et al., (2010) lyfter till exempel att tolkens positionering är betydelsefull, tolken bör inte vara synlig för de deltagande utan enbart höras och vi menar då att Fung et al., (a.a.) beskriver tolken som ett verktyg. Informanterna såg tolken som ett verktyg och detta var en av deras strategier. Informanternas berättelser innehöll många olika strategier och tillvägagångssätt för att uppnå ett framgångsrikt samtal.

5.1.2 Strategier

Även om informanterna beskrev svårigheter som uppstår så la de stor vikt vid att tolken är viktig och till och med avgörande för förståelse i samtal med vårdnadshavare. Kriz och Skivenes (2010) belyser just detta, de menar att samarbete med professionella tolkar ökar kvaliteten i samtal med vårdnadshavare. För att samtalen skulle fortlöpa på bästa sätt så hade informanterna i vår studie på olika sätt arbetat fram strategier som de använde i tolkade samtal. Den mest framträdande strategin var tiden och att avsätta extra tid för tolkade samtal. De berättade att tolkade samtal delas upp i olika sekvenser, de fick hela tiden vänta in tolken samt återkoppla. Många informanter kopplade sitt förhållningssätt till ett sätt att skapa relation med vårdnadshavaren och såg detta som en strategi. De menade att en god relation ledde till en god kommunikation. Resultatet i Tveits (2013) studie visar att det är de professionellas ansvar att upprätthålla en god relation med vårdnadshavaren och lärarna i studien beskriver sig själva som moderatorer i mötet. I vår studie beskriver informanter att deras uppfattning är att vårdnadshavare ibland kan bli kränkta av att tolk medverkar. De

39 beskriver att deras sätt att se på vårdnadshavarens förståelse inte alltid stämmer överens med den uppfattningen de själva har. Vi menar att om förfrågan om tolk kan upplevas kränkande så uteblir den goda, efterfrågade relationen.

En annan strategi som nämndes var förberedelser. Informanterna menade att inför samtal med vårdnadshavare är det alltid viktigt med förberedelser men i tolkade samtal kan de se olika ut. Då handlar förberedelserna mycket om tidsplanering och att boka tolk. Informanterna berättade om olika verktyg som användes i tolkade samtal som strategi. En informant använde bildstöd som verktyg och menade att detta var ett bra sätt för att öka förståelsen hos föräldrarna. More et al., (2013) och Carlhed och Göranssons (2012) studie fokuserar båda på material som tagits fram som verktyg i tolkade samtal. More et al., (a.a.) beskriver en tabell där samtalet delas in i tre delar, före, under och efter. Tabellen är ett verktyg för samtalsledaren att utgå ifrån i tolkade samtal och innehåller tankar och frågor att förhålla sig till. Carlhed och Göransson (a.a.) framställer en sekvensmodell som används för att fördjupa kunskap om villkor för föräldrasamverkan. Den används även för att öka förståelsen om samarbetet mellan professionella och vårdnadshavare. Hardin et al., (2009) beskriver även en tydlig strategi och material och menar att vårdnadshavarnas förståelse kan öka om de får skriftlig information översatt till deras språk. Resultatet i vår studie visar inte med tydlighet specifika verktyg eller framtaget material för tolkade samtal. Informanterna lyfter sitt förhållningssätt som ett verktyg, eller benämner tolken som verktyg. Informanterna beskriver olika strategier och är medvetna om att strategier behövs. De tenderar dock att motsäga sig själva då inget specifikt material är framtaget för tolkade samtal.