STRATEGIER I DET TOLKADE SAMTALET

Alla informanter berättade om svårigheter som uppstår i tolkade samtal. Många av informanterna berättade på vilket sätt de överkom svårigheterna genom olika strategier. Strategierna var uppkomna av erfarenheter som informanterna fått genom att medverka i tolkade samtal. I följande citat lyfter informanten att förberedelse är viktigt.

34 Om jag ska beskriva ett professionellt samtal så tänker jag att förberedelse är viktigt, att man vet vilket samtal man kommer till och att det är förberett väl. Jag tänker en tydlig struktur på mötet, att alla deltagare vet vad som förväntas av en och har man med vårdnadshavarna så är det viktigt med en tydlig presentation vem vi är som sitter på mötet och vad vi har för roller, är det någon som skriver så är det viktigt att berätta varför den sitter med datorn uppe till exempel (Förskollärare, 4).

Informanten beskrev att med förberedelse får samtalet en tydlig struktur och presentation. Många informanter berättade det samma, att tydlighet är viktigt. En informant beskrev att det är viktigt att alla förstår både termer och ord som används. Hen menade att det är en viktig strategi.

Och sen att vårdnadshavaren förstår vad samtalet handlar om, att man pratar på ett sätt så de förstår både språket och alla termer, och allt vad man använder (Förskollärare, 2).

Alla informanter utom en var väldigt tydliga och menade att det är viktigt att titta på vårdnadshavaren och inte tolken under samtalet. Informanterna menade att det ska vara tydligt att det är den professionella och vårdnadshavaren som har ett samtal. Många informanter berättade att ögonkontakten med vårdnadshavaren är viktig. Representeras i citatet nedan.

Sen också att jag tittar på föräldern, att jag inte tittar på tolken är ju väldigt viktigt. Det är ju jag och föräldern som ska ha samtalet. Och sen får man ju också ge tolken tid, det tar ju längre tid såklart (Specialpedagog, 2).

En informant beskrev att ögonkontakt med föräldern är väldigt viktig, men hen menade att tolken inte får åsidosättas utan samtalet mer ska ses som ett trepartssamtal. Informanten beskrev att tolken är en människa och ska bekräftas.

Jag ska ju alltid titta på familjen, för det är ju dem jag pratar med och inte tolken men ibland känns det jobbigt att inte bekräfta tolken för hen är ju också en människa som pratar och förmedlar information, så det brukar jag tänka på, tittar på tolken med (Förskollärare, 1).

Något som återkommer i informanternas strategier är tid. På olika sätt beskrev de att samtalets tid på något sätt uppmärksammas. Några beskrev att tolkade samtal tar längre tid och mer tid avsätts, en lyfte att hen tänker på att bara säga en eller två meningar åt gången innan tolken

35 ska översätta att de väntar in tolken. Citatet nedan representerar informanternas tankar om deras strategier avseende tid och tidens disponering i tolkade samtal.

Men i de allra flesta fall så löper det ändå på bra, jag talar i lagom sekvenser, tittar på föräldern medan jag pratar, tolken tolkar och föräldern säger något, det är inte konstigare än så (Specialpedagog, 2).

En informant beskrev ytterligare en strategi och det var bildstöd. Informanten lyfte tolken som ett verktyg och adderade bildstöd som ännu ett verktyg som hjälp och förståelse i ett tolkat samtal. Informantens beskrivning av denna strategi skiljde sig från de andra informanternas beskrivningar.

Så det kanske blir lättare att förklara och peka på bilderna så de både får se bilderna och sen hör det från tolken, då förstår de kanske mer vad jag pratar om (Förskollärare, 2).

En informants strategi är att alltid be om samma tolk.

Jag tror att om man alltid haft samma tolk i samma språk så hade det underlättat (Specialpedagog, 1).

4.5.1 Strategier i det tolkade samtalet – analys

Informanterna berättade om olika strategier, den strategi som var mest framträdande och som många pratade om var struktur och förberedelser. De menade att förberedelser leder till ökad förståelse för deltagarna. De betonar att ett samtal bör följa en viss struktur för att bli framgångsrikt. Öquist (2014) beskriver en sådan struktur och menar att de mönster som skapas i möte mellan människor kan reflekteras över för att skapa förståelse. Utmaningen för en samtalsledare blir inte att hitta den bästa lösningen utan att förstå att allt vi gör och säger får konsekvenser. En annan strategi för en ledare är förståelsen om att viss information måste förklaras mer ingående. Det kan handla om svåra ord, termer eller fackspråk. Med ett för svårt språk kan konsekvensen bli att ledaren tappar deltagarnas uppmärksamhet. Informanterna beskriver just detta. En berättar att svåra ord måste förtydligas i tolkade samtal, hen beskriver att vårdnadshavarna ofta inte har kunskap om förskolans ord och termer. Därför måste tolken och ledaren tillsammans beskriva dessa ord tydligare.

36 Alla informanter beskriver en strategi som innebär ögonkontakt med vårdnadshavarna. De menar att samtalet sker mellan vårdnadshavarna och den professionella och tolken ska ses som ett verktyg. Wadensjö (2018) menar att ögonkontakt med klienten, i detta fall vårdnadshavare, skapar tillit och visar respekt. Forsell (2018) lyfter däremot att tolken inte bara ska ses som ett verktyg utan är en människa som står inför ett arbetsuppdrag och ska på samma vis som klienten bemötas med respekt. Detta bekräftar en informant som beskriver att hen alltid försöker tänka på samtalets alla deltagare och skapa ögonkontakt med alla.

Carlgren (1999) beskriver tiden som en viktig aspekt i kommunikation och i möte mellan människor. Större delen av informanterna lyfte just denna aspekt och menar att i tolkade samtal är tiden extra viktig. På olika sätt har informanterna arbetat fram strategier med tiden som aspekt. Det handlar om att prata i lagom långa sekvenser och att vänta in tolken. Senge (2006) menar att tiden är en aspekt som ofta glöms bort och beskriver en situation där samtalsledaren är allt för bunden till protokoll och egna frågor. Utan flexibilitet och medvetenhet om tidsaspekten så missar ledaren att vänta in deltagarna och viktig information kan missas eller missförstås.

Informanterna är överens om att förståelse är det viktigaste i kommunikation. De menar att tolken är ett nödvändigt verktyg men en av informanterna lyfter även ett annat verktyg för förståelse. Hen beskriver att bildstöd är ett bra verktyg inte bara i den dagliga verksamheten med barnen utan även i samtal med vårdnadshavare. Nilsson och Waldemarsson (2011) beskriver att i kommunikation är det ledarens uppgift att se till att alla förstår. Hur informationen når fram kan se ut på olika sätt och olika verktyg kan användas.

En informant beskrev att det är en stor fördel om samma tolk kan komma vid upprepade tillfälle. Hen menar att det blir en bättre kontakt och relationer kan byggas när de möter samma människor vid olika tillfälle. Forsell (2018) beskriver att den professionellas förberedelser inför ett tolkat samtal även ska involvera tolken. Forsell (a.a.) lyfter att alla tolkar är olika och tolkar på olika sätt och det är därför bra att använda samma tolk upprepade gånger. Ledaren får nämligen då syn på tolkens tolkstil och kan förbereda samtalet utifrån den kunskapen.

37