Det är mer komplicerat än att bara översätta : - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Det är mer komplicerat än att bara

översätta

- en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar

om det tolkade samtalet

It’s more complicated than just to translate

- a study about special education- and preschool teachers perceptions of interpreted conversations

Lena Ternström

Olivia Weclewicz

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2020-01-12

Examinator: Anna-Karin Svensson Handledare: Birgitta Lansheim

3

Förord

Vi ville söka efter vad som händer i mötet mellan människor när förståelsen blir ett hinder. Samarbetet mellan verksamma och familjer är för alla inte självklart och långt ifrån enkelt. Det största ansvaret vilar på de professionella verksamma och vi är intresserade av deras uppfattningar om sådana samtal där tolk används som verktyg för förståelse. Vårt intresse grundas i den högst aktuella verklighet vi lever i där många kulturer och språk möts och ska samverka.

Vårt samarbete har varit väldigt bra och vi har genomfört arbetets samtliga delar sida vid sida. Vi har peppat varandra och delat massvis med kloka tankar som fört oss framåt. Belöningen har bestått av fredagsfika, härliga stunder och ett fint arbete!

Tack till vår handledare Birgitta Lansheim för snabb återkoppling, handledning och inspiration. Stort tack till de åtta informanter som tagit sig tid att delta i vår studie, speciellt i denna konstiga tid vi lever i just nu. Er medverkan möjliggjorde vår studie.

Malmö, 2020

4

Sammanfattning/Abstract

Ternström, Lena & Weclewicz, Olivia (2020). Det är mer komplicerat än att bara översätta - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Vår studie synliggör problematiken som finns i tolkade samtal. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge en inblick i hur samtalsledaren kan förebygga och förbereda inför tolkade samtal för att minska problematiken och öka kvaliteten i tolkade samtal.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Frågeställningarna är följande,

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används?

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används?

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används?

Studien utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi valt att fokusera på fyra specifika begrepp. Begreppen är hierarki, helhet, påverkansfaktorer och nivåer. Systemteorins helhetstänkande har hjälpt oss att förstå samtalet som ett system som påverkas av olika faktorer (Öqvist, 2018). Metoden vi valt är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologi. Urvalsgruppen bestod av fyra förskollärare och fyra specialpedagoger.

Resultatet visar att tolkade samtal är komplicerade men att tolken är nödvändig för förståelse. Resultatet visar även att olika strategier bör tillämpas för att det tolkade samtalet ska bli framgångsrikt. De specialpedagogiska implikationerna sammanfattas på följande vis. Specialpedagogen bär ansvaret som samtalsledare i samtal med vårdnadshavare, därför bör hen vara medveten om speciella strategier som kan öka förståelsen i tolkade samtal.

5 Nyckelord: Förskola, föräldrasamverkan, professionella samtal, specialpedagog, systemteori, tolkade samtal.

6

Innehållsförteckning

2. TEORETISK FÖRANKRING OCH TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.1 SYSTEMTEORI ... 10

2.1.1 Systemteori i samtal ... 11

2.2 PROFESSIONELLA SAMTAL ... 11

2.2.1 Professionella samtal med vårdnadshavare ... 12

2.3 TOLKADE SAMTAL ... 13

2.3.1 Hinder för kommunikation i tolkade samtal ... 15

2.3.2 Strategier för ett framgångsrikt tolkat samtal ... 16

3. METOD ... 18

3.1 KVALITATIV METOD ... 18

3.2 KVALITATIVA INTERVJUER ... 18

3.3 URVALSGRUPP ... 19

3.4 GENOMFÖRANDE ... 19

3.5 ANALYS OCH BEARBETNING ... 20

3.6 TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET ... 20

3.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 22

4.1 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNINGAR OM SIN ROLL I DET TOLKADE SAMTALET ... 22

4.1.1 De professionellas uppfattningar om sin roll i det tolkade samtalet – analys ... 23

4.2 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNINGAR OM DET TOLKADE SAMTALET ... 25

4.2.1 De professionellas uppfattningar om det tolkade samtalet – analys ... 26

4.3 DE PROFESSIONELLAS DEFINITION AV EN BRA TOLK ... 27

4.3.1 De professionellas definition av en bra tolk – analys ... 29

4.4 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNINGAR OM FÖRÄLDRASAMVERKAN I TOLKADE SAMTAL ... 30

4.4.1 De professionellas uppfattningar om föräldrasamverkan i tolkade samtal – analys ... 32

4.5 STRATEGIER I DET TOLKADE SAMTALET ... 33

4.5.1 Strategier i det tolkade samtalet – analys ... 35

5. DISKUSSION ... 37

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 37

5.1.1 Det tolkade samtalet ... 37

5.1.2 Strategier ... 38

7

5.3 METODDISKUSSION ... 41

5.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 42

REFERENSER ... 44 BILAGOR ... 48 BILAGA A ... 48 BILAGA B ... 52 BILAGA C ... 53 BILAGA D ... 54 BILAGA E ... 55

8

1. Inledning

Förskolan kan ses som en mångkulturell arena där olika kulturer möts och är för många familjer en inkörsport till det svenska samhället. Bozarslan (2010) menar att verksamma i förskolan därför blir viktiga representanter för det svenska samhället.

Relationen mellan familjen och förskolan kan på olika sätt ses som självklar och beskrivs i styrdokument som viktig eller till och med som avgörande. I läroplanen för förskolan (2018) står det att verksamma ska ansvara för att skapa tillitsfulla relationer med vårdnadshavare. Samarbetet är en förutsättning för vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande och därmed deras förståelse för förskolans uppdrag. I skollagen lyfts även samarbetet mellan skola och hem och enligt skollagen (SFS 2010:800, kap. 8 § 11) ska det ges möjlighet till utvecklingssamtal minst en gång per år. Det står klart att det är i samtal och kommunikation som vårdnadshavare och förskolans samarbete möjliggörs (Bozarslan, 2010).

Då förståelse, enligt Waldemarsson och Nilsson (2011), är en av grunderna för kommunikation så står vi frågande inför hur vårdnadshavare på ett likvärdigt sätt kan bemötas av de verksamma i förskolan. I förskolan möter de verksamma både barn och vårdnadshavare från olika länder och kulturer och alla delar inte samma språk. Hardin, Mereoiu, Hung och Roach-Scotts (2009) forskning visar att vårdnadshavare som inte talar samma språk som de verksamma känner mindre delaktighet sina barns utbildning. Vårdnadshavarna beskriver att bristen i kommunikationen leder till mindre kunskap om verksamhetens pedagogiska arbete och känner inte att de har inflytande. För ökad förståelse så erbjuds det i förskolan tolk vid samtal där vårdnadshavare inte talar samma språk som de verksamma. Cheatham (2011) lyfter problematik som kan uppstå i tolkade samtal och menar att missvisande information kan ges då det kan ske feltolkning. När två parter saknar ett gemensamt språk är tolken ett verktyg för kommunikation och informationsöverföring parterna mellan.

Socialstyrelsen (2016) har sammanfattat tolkens funktion i samtal och det presenteras i foldern ” Att samtala genom tolk – en kort vägledning”. Foldern kan användas av professionella som en vägledning genom tolkade samtal. Ett annat verktyg för professionella att använda i tolkade samtal är Kammarkollegiets (2016) tolkföreskrifter som bland annat innehåller god tolksed. Via Kammarkollegiet har de professionella möjlighet att söka auktoriserade och yrkesverksamma tolkar. I vår studie kommer vi undersöka verksammas uppfattningar om vad som sker i dessa samtal där tolk medverkar. Specialpedagogen som samtalsledare ansvarar för det professionella samtalets struktur och kan påverka deltagarna på olika sätt. Vi är därför speciellt intresserade av hur samtalsledaren uppfattar och hanterar

9 tolkade samtal. Förskolläraren kan också inta samtalsledarollen och vi är även intresserade av detta perspektiv då vi tror att en förskollärare har en närmre kontakt med familjen än den specialpedagogen har. Forsell (2018) menar att mötet mellan människor är kommunikationens kärna. Mötet är en upplevelse i att förstå varandra, att uppleva tillit, mottaglighet och närvaro. Det handlar om att språket skapar ett möte, men vi kommunicerar inte bara med ord utan på många olika sätt.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att skapa kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa möten.

1.2 Frågeställningar

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används?

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används?

• Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används?

1.3 Begreppsförklaring

Professionella – är de yrkesverksamma specialpedagogerna och förskollärarna.

Professionella samtal – syftar till ett samtal för att uppnå mål, ge stöd och skapa delaktighet.

Den professionella har ansvar för samtalets innehåll och struktur.

Tolkade samtal – syftar till när den professionella använder tolken som ett verktyg i ett samtal

med vårdnadshavare.

Tolken som verktyg – med tolken som verktyg menar vi att tolken inte ses som en deltagare i

10

Strategi – med strategi menar vi de tillvägagångssätt och metoder informanterna beskriver att

de använder för att uppnå framgång i tolkade samtal.

2. Teoretisk förankring och tidigare forskning

2.1 Systemteori

Systemteori fokuserar på ett helhetstänkande. Senge (2006) beskriver den moderna ekologiska systemsynen där varje människa betraktas som en del i en större helhet. Detta ställs mot den europeiska idéhistorien där människan istället framställs som enastående och särskild. Senge (2006) menar att systemtänkandet fokuserar på att alla delar skapar en helhet. Helheten är en ram för att se samband snarare än enskilda företeelser. Det handlar om att se mönster, helheter istället för delar som inte är sammankopplade. Systemtänkandet blir ett verktyg för att se bakomliggande strukturer i komplexa situationer. Vidare beskrivs att den bakomliggande strukturen påverkar beteendet hos oss människor.

Systemteori fokuserar även på olika nivåer och Öquist (2018) beskriver nivåerna som en hierarkisk struktur. Nivåerna skulle kunna förklaras i olika yrkesroller som har sina tydliga arbetsuppgifter. När en anställd frångår sina arbetsuppgifter så korsar hen gränsen för de olika nivåerna och kan på så sätt anses som icke trovärdig i sin yrkesroll. Vidare menar Öquist (a.a.) att varje anställd endast ska verka på den nivå som hen är behörig för och kunna skilja på dessa systemnivåer. De högre nivåerna i hierarkin är överordnade men alla gränser och nivåer behövs för att systemets helhet ska fungera. Enkelt beskrivet så syftar systemteori till att vi människor ingår i olika system. System förändras hela tiden och det är olika faktorer som bidrar till denna förändring.

Systemtänkandet fokuserar alltså på att inget är statiskt utan föränderligt och påverkas hela tiden av omgivningen. Systematiskt synsätt bygger på att deltagarna i systemet får återkoppling mellan nivåerna och förstår därmed deras påverkan i sammanhanget (Bertalanffy, 1973). Ett exempel, alla deltagarna som möts i ett samtal påverkar situationen och deras reaktioner blir återkopplingen. Olika saker som sägs, känslor som förmedlas, information som ges eller missförstånd som uppstår ger samtalet dess struktur.

11

2.1.1 Systemteori i samtal

Vår studie fokuserar på samtalet som ett system. Vi är intresserade av hur samtalets struktur kan förändras på grund av olika faktorer samt de olika nivåer och den hierarkiska uppbyggnaden som systemteori grundas i. Ett samtal kan vara komplext och föränderligt och vi menar att den komplexiteteten blir än mer framträdande i ett tolkat samtal.

Carlgren (1999) lyfter att allt det vi människor gör i mötet med andra påverkar systemet vi ingår i. Hur vi väljer att interagera inom systemet påverkar situationen. I en skolsituation är systemteorins hierarki uppbyggd så att den professionella har den överordnade rollen. Den underordnade blir då vårdnadshavaren och i samtal är det den professionellas ansvar hur samtalssituationen upplevs. Denna skillnad måste den professionella vara medveten om då den har makten över systemets struktur.

Öquist (2014) beskriver samtalet ur ett systemteoretiskt perspektiv och menar att tiden är en viktig aspekt. Tiden blir en faktor som förändrar systemet under samtalets gång. Tidsramen, tiden deltagarna får att svara och tiden som avsätts blir alltså påverkansfaktorer. I samtal anordnas systemet utifrån deltagarnas verklighet och systemet måste förstås utifrån att alla deltagare har olika livserfarenheter.

2.2 Professionella samtal

”Det professionella samtalet däremot är ett verktyg för att uppnå mål, till exempel att bearbeta något som hänt, ge stöd, skapa delaktighet, fördela ansvar och försöka höja motivationen” (Nilsson & Waldemarson, 2011:79).

Faulkner (1995) beskriver grunderna för det professionella samtalet. Samtalsledare bör tänka på att aktivt lyssna och förstå känslor som deltagarna förmedlar, det innebär även att kunna läsa av kroppsspråk. Ett aktivt lyssnade ska leda till att samtalsledaren speglar det som blivit berättat med hjälp av inkännande frågor. Med inkännande frågor menas att samtalsledaren ställer frågor som visar att informationen har nått fram samt som ett förtydligande. Deltagarens berättelse kan förstärkas genom att samtalsledaren ger uppmuntran med hjälp av mimik, ögonkontakt och kroppsspråk. En viktig del i samtalet är även att låta allt få ta tid och att tystnad får uppstå. Samtalsledaren bör avsluta samtalet med att sammanfatta det sagda samt att ställa frågor vid oklarheter.

Stone et al., (2000) menar att kommunikation mellan människor brukar hanteras utan några större svårigheter. De beskriver dock att det idag uppstår fler problem än förr. Idag har vi fler

12 skilda erfarenheter, förväntningar och vi kommer ifrån allt fler kulturer. Konsekvenserna kan bli missförstånd och kulturkrockar. Medvetenheten om våra olikheter ger oss bättre förståelse för hur vi påverkar varandra och hur svårt det kan vara att prata om känsliga saker. Blomqvist (2002) beskriver att en viktig del för att undvika missförstånd är att samtliga parter är införstådda med samtalets syfte. Samtalsledarens ansvar blir även att beskriva alla deltagarnas roll och relevans i samtalet.

2.2.1 Professionella samtal med vårdnadshavare

Lärares och vårdnadshavares uppfattningar om samtal och samarbete lyfts i Tveits (2013) studie. Lärarna beskriver sitt professionella ansvar som moderatorer i samtalet med vårdnadshavare. De beskriver sig själv som samtalsledare och vad den rollen innebär.

Det vill säga att de har ansvar för samtalets innehåll, struktur och att alla får komma till tals. Lärarna beskriver professionalitet som att vara personlig men inte värderande och känslosam. Vidare beskriver Tveit (a.a.) att samtalsledaren måste vara medveten om den maktpositionen hen har. Vårdnadshavarna kan på ett annat sätt få visa känslor i dialogerna med lärarna. Studiens resultat visar att det som är viktigast för vårdnadshavarna är att komma fram till lösningar som handlar om barnet. Båda parter lyfter vikten av förståelse och respekt för varandra i dialogen.

Simonsson och Markström (2013) beskriver däremot samtal som en professionell interaktion mellan vårdnadshavare och förskollärare. De menar att både parter har ansvar för samtalet till skillnad från Tveits (2013) studie som fokuserar på den professionellas ansvar. Ansvaret blir att skapa relationer och de menar att ett gemensamt språk är avgörande för hur vårdnadshavarna förstår förskolans uppdrag. Relationskapandet blir således en grund för att samverkan mellan hemmet och förskolan ska bli optimal.

Carlhed och Göransson (2012) beskriver en sekvensmodell som är framtagen för att fördjupa kunskapen om villkor för föräldrasamverkan. Modellen används för att se till både professionella och vårdnadshavares perspektiv i de problemlösningsprocesser som de förväntas delta i, när det gäller stöd och insatser till barn. Habilitering fokuserar på samarbetet mellan professionella och föräldrar och hur de tillsammans genomför åtgärder för att förenkla för barnet. Modellen används som ett verktyg för att öka förståelsen om samarbetet mellan vårdnadshavare och professionella.

More, Hart och Cheatham (2013) lyfter, likt Tveit (2013), specialpedagogens roll som blir som ett verktyg i mötet med familjerna. För att öka kvaliteten i skolan för elever i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare så måste specialpedagogen ta en aktiv roll i mötet med

13 familjerna. Hur samtal genomförs och hur information ges ska vara likvärdigt för alla familjer. Olika strategier behövs för att mötet ska bli framgångsrik. Ett stöd kan vara en tolk för att främja kommunikation och samarbete med familjer som inte talar samma språk. Resultat visar att det finns en stor brist på professionella tolkar vilket leder till missförstånd och feltolkning i det professionella samtalet. Brister i kommunikation kan leda till att vårdnadshavare inte får nyttja sin rätt att vara med och ta beslut om barnets skolgång. Det blir specialpedagogens ansvar att rätt information ges vilket kan bli svårt då hen inte förstår det som tolkas.

Clarke och Myers (2007) beskriver att ett samtal kan vara svårt på grund av olika faktorer. Det kan handla om relationen, samtalsämnet, känslig information samt okunskap om hur samtalet kommer gå till. Det behöver inte alltid vara det aktuella ämnet i samtalet som är svårt utan det kan handla om att man inte har en bra relation eller att parterna inte förstår varandra. Vid svåra samtal där information av negativ karaktär ska framföras kan det hända att mottagaren tar till försvarsmekanismer. Exempel på försvar kan vara bortförklaringar, förnekelse eller att skjuta över problemet och skulden på någon annan. Detta på grund av att mottagaren kan känna skuld, skam samt otillräcklighet. Motståndet kan just handla om känslan av otillräcklighet, därför är det viktigt hur samtalsledaren delar med sig av informationen till mottagaren.

Stone et al., (2000) beskriver den socialiseringsfas som ett samtal bör inledas med. Det innebär att samtalsledaren måste förmedla att den vill mottagaren väl. Informationen ska inte användas för att sätta dit någon utan för att hitta den bästa, gemensamma lösningen. I samtal kan konflikt uppstå när samtliga parter inte är överens eller håller med varandra om informationen. Ett exempel skulle kunna vara när läraren ska förmedla att eleven ligger efter i språkutveckling, men vårdnadshavaren hävdar däremot att hemma pratar eleven mycket och åldersadekvat.

2.3 Tolkade samtal

Det finns olika sätt att se på tolkens roll i ett samtal. Forsell (2018) menar att tolken ofta beskrivs som ett verktyg, ett inslag som gör samtalet möjligt. Detta sätt att se på tolken betyder att de andra i samtalet måste bruka tolken för att den ska bli användbar. Verktygsmetaforen beskriver även ett minimalt mått av eget agerande från tolken. Beskrivningen av tolkens roll blir då både effektiv och praktisk men då missas tyvärr den interaktiva roll som tolken faktiskt har.

14 Wadensjö (2018) beskriver god tolksed som fördelas i fyra kriterier. Det första och viktigaste kriteriet är att tolken ger en exakt återgivning på vad som sägs. Det andra kriteriet talar om att tolken ska vara neutral och inta en opartisk roll. Vidare ska tolken översätta det som sägs i jag-form, det tredje kriteriet. Det sista kriteriet beskriver tolkens ansvar att informera om sekretess och konfidentialitet.

Forsell (2018) beskriver tre huvudteman i tolkade samtal. Det första temat är mötet. När språket blir en barriär för mötet så är tolken ett verktyg för att överbrygga detta. Tolken i sig kan dock bli ett hinder för mötet, då ett möte bygger på dialog. Med en tolk som verktyg så försvinner den direkta dialogen i mötet. Tonläge, ordval och kroppsspråkets samspel blir svår för de deltagande att förstå. Dialogen bör vara nerskalad till väsentligheterna, det vill säga att inte prata i onödan och inte använda onödiga ord. En svårighet i tolkade samtal är att få till en dialog med vårdnadshavare. Det är lätt hänt att tolken och vårdnadshavare utvecklar en dialog tillsammans. Samspelet blir då svårt att bibehålla och en genuin kontakt kan bli svår att skapa. Mötets förberedelser, syfte och presentation är extra viktigt i tolkade samtal. Det är viktigt att beskriva tolkens roll och varför tolken är där. Det andra huvudtemat är språket. Grundprincipen är att alltid förenkla sitt språk i tolkade samtal. Viktigt är dock att förenkla inte ska jämföras med att banalisera. Information ska inte bli mindre innehållsrikt bara för det förenklas. Samtalsledare kan underlätta tolkens arbete genom att själva också tänka på att skala bort onödigheter. Vidare menar Forsell (2018) att samtalsledare bör i varje samtal tänka på de förutsättningar som finns. Alla tolkar är olika och tolkar på olika sätt och behöver därför förberedas inför varje samtal. Då kan tolken och samtalsledare hitta en samtalsstil och rytm som passar alla parter. Något som kan ställa till det i tolkade samtal är metaforer, ordspråk och talesätt och bör därför undvikas. Det sista huvudtemat är tiden. Tolkade samtal är tidskrävande på grund av att fler personer ska komma till tals. Samtalsledaren kan räkna med att ett tolkat samtal kan ta dubbelt så lång tid som ett samtal utan tolk. Det är viktigt att denna tidsaspekt lyfts. De deltagande bör informeras om att samtalet kommer ta tid. För att respektera deltagarnas tid bör det mest väsentliga lyftas först i samtalet. En samtalsledare kan vara van vid att behöva avbryta på grund av tidsbrist, detta kan bli svårt i tolkade samtal då samtalsledaren inte förstår det som sägs och inte kan avbryta vid ett lämpligt tillfälle.

I Hardins et al., (2009) studie gjord i USA lyfts vårdnadshavares röster. De beskriver att de inte får så stort inflytande i barnens utbildning då de inte talar det engelska språket. Vårdnadshavare menar att de upplever ett utanförskap på grund av de språkbarriärer som finns. Vårdnadshavarna beskriver att det inte finns en kontinuerlig kommunikation mellan de och personalen på skolan. Kriz och Skivenes (2010) har utfört en studie om socialtjänsten i

15 Norge och England, denna studie fokuserar istället på att lyfta de professionellas röster. Socialarbetarna i verksamheten beskriver att kommunikation är det viktigaste för att familjer ska få rätt stöd. Socialarbetarna menar att när familjen inte förstår så blir deras stödinsatser sämre utförda. De menar att språkbarriären leder till att familjen inte får samma kvalitet på stödinsatser som andra familjer.

Resultatet i Hardins et al., (2009) studie visar att olika åtgärder kan användas för att öka vårdnadshavares inblick i barnens utbildning. Till exempel skulle det kunna vara skriftlig information till vårdnadshavare översatt till deras modersmål samt att utbilda lärare i att förstå olika kulturer. En framgångsrik strategi är att ta in professionella tolkar, professionell innebär att tolken ska vara auktoriserad samt ha kunskap kring det specifika området. Vidare beskrivs professionella tolkar som neutrala och opartiska. Vårdnadshavarna menar att de känner sig mer delaktiga om de kan förstå information som ges samt att de själva kan ställa frågor. Vårdnadshavares ökade delaktighet leder till ökad kvalitet och fler framgångar i barnets utbildning. Resultatet av Kriz och Skivenes (2010) studie visar att när socialarbetare samarbetar med professionella tolkar ökar kvaliteten på de stödinsatser som familjerna erbjuds. Tolken blir ett kommunikationsverktyg för att medla mellan parterna.

2.3.1 Hinder för kommunikation i tolkade samtal

Socialarbetarna i Kriz och Skivenes (2010) studie beskriver svårigheter som uppstår i tolkade samtal. De menar att tolkade samtal är tidskrävande samt att vårdnadshavare inte känner sig trygga när känslig information ska gå via en tolk. I vissa fall har det även visat sig att vårdnadshavaren kan ha en tidigare relation till tolken om de exempelvis tillhör ett minoritetsspråk. Familjen har varit i kontakt med tolken tidigare i ett annat sammanhang. Det finns även risk för att information misstolkas vilket leder till att vårdnadshavarna inte har lika stort förtroende för socialarbetarna. Fel information kan förmedlas när tolken inte har kunskap om verksamhetens fackliga termer.

Det finns en skillnad på ord och termer. Khan (2016) beskriver att termer är inriktat på en speciell disciplin men ord kan ha fler betydelser och större omfattning. Ett språk är komplext, ord kan ha olika betydelse för olika människor, kan vara kulturellt betingade och kan därmed bli svåra att tolka ordagrant. Det kan även uppstå dialektala utmaningar, även om vårdnadshavaren talar samma språk som tolken kan det bli svårt att förstå varandra. Cheatham (2011) lyfter även problematiken med missvisande information men lägger fokus på familjer med barn med särskilda behov. Han menar att i samtal som gäller handlingsplaner kan den

16 missvisade informationen leda till att vårdnadshavarna inte följer handlingsplanen. Den bristande förståelsen har en negativ effekt på barnets utbildning.

Triandis (2004) beskriver interkulturell kommunikation som ett samspel mellan människor från olika kulturer. Förmågan att kommunicera med människor utvecklas hela tiden. Att mötas över kulturer och hantera möten innebär att en måste anpassa sitt sätt att kommunicera. Människor från olika kulturer har inte bara olika vanor utan kommunicerar även på olika sätt. Kultur handlar inte bara om vilket land personen kommer ifrån utan även en livsstil och grundläggande värderingar. Det kan till och med sträcka sig till handlingsmönster, åsikter och relationer. Remland (2008) menar att i mötet med människor från andra kulturer behöver vi vara lyhörda för nyanser och skillnader. Uttryckssätt som människor använder kommer se olika ut i olika möten. Kroppsspråk och ickeverbal kommunikation har även en kulturell skillnad. Många gester är universella men det bör finnas en medvetenhet om att alla gester inte är universella. Botond (2017) lyfter att lättsamt kallprat i tolkade samtal kan förstås på ett felaktigt sätt. Mottagaren kan uppfatta kallpratet som att den professionella inte tar situationen på allvar. Detta kan bero på kulturella skillnader och erfarenheter. Ett exempel, när den professionella läkaren frågar patienten om hen har tittat på Kalle Ankas jul, då patienten förväntar sig att få status på sitt medicinska, allvarliga tillstånd. Läkarens mening var att genom lättsamt kallprat skapa en relation med patienten. Patienten å andra sidan upplevde läkaren som oseriös.

2.3.2 Strategier för ett framgångsrikt tolkat samtal

För att ett tolkat samtal ska bli framgångsrikt har More et al., (2013) tagit fram en tabell (se bilaga C) med strategier för tolkade samtal. En av strategierna är att träffa tolken innan själva samtalet för att ge tolken en förförståelse för det ämne som ska diskuteras. Följande strategier fokuserar på det som händer under samtalet. Under samtalets gång är det viktigt för samtalsledaren att försäkra sig om att tolken och vårdnadshavarna förstår informationen. Andra strategier blir att beskriva de medverkandes roller, ha ögonkontakt med vårdnadshavaren, ställa klargörande frågor och läsa av kroppsspråk. Efter samtalet är det viktigt att fråga vårdnadshavarna om de är nöjda med samtalet samt om det finns någonting att förbättra. Det är även viktigt att diskutera tolkrelaterade svårigheter som uppstod under mötet.

Fung et als., (2010) studie fokuserar på tolkens positionering som en strategi. Resultatet visar att deltagarna i ett samtal blir mindre distraherade och interagerar bättre när tolken sitter

17 bakom och inte är synlig utan enbart hörs. Tolkens positionering är avgörande för hur samtalet fortlöper samt hur de berörda parterna påverkas. Om tolken tar en för central roll kan istället de berördas fokus läggas på tolken istället för på varandra. Tolken kan därmed bli en distraktion och stör relationsskapandet mellan de berörda.

Sammanfattningsvis, kommunikation mellan människor är inte okomplicerat. Kommunikationen innehåller många olika delar och påverkansfaktorer. Systemteori fokuserar just på de olika delarna i en helhet och dess påverkan på varandra. I en samtalssituation betyder det att deltagarna är olika delar i ett system och olika faktorer påverkar samtalets struktur. En utomstående faktor är tolken som då blir ytterligare en del i systemet som påverkar och förändrar samtalet.

Resultaten av den tidigare forskningen visar att det är de professionellas ansvar som är det viktigaste samt att det är de professionellas bemötande och strategier som är avgörande för om samtalet bli framgångsrikt. För att överkomma de hinder som kan uppkomma i tolkade samtal så används de professionellas kunskap och strategier. Olika verktyg används av de professionella, till exempel en sekvensmodell, mer avsatt tid och förberedelser.

18

3. Metod

3.1 Kvalitativ metod

Kvalitativa metoder används enligt Alvehus (2019) när forskaren studerar till exempel sociala mönster eller individers uppfattningar. Kulturella fenomen, sociala konstruktioner och samband är i detta sammanhang viktigare än siffror och statistik, fokus ligger på att få fördjupade kunskaper om informantens upplevelser. I vår studie har fokus legat på informanternas uppfattningar vilket har lett till att vi inspirerats av den fenomenologiska ansatsen.

Fenomenologin står för att skapa en fördjupad förståelse för det fenomen som forskaren undersöker. Denna filosofiska inriktning handlar i forskning om informanternas upplevelser som ting sett som fenomen (Husserl, 2004). Eriksson Barajas et al., (2013) menar att det blir informanternas perspektiv kring ett fenomen som blir det viktiga i en fenomenologisk studie. Vidare beskrivs det att en fenomenologisk ansats syftar till varje människas uppfattning om ett ting där skillnader och likheter blir det viktiga och forskningsbara. Detta innebär även att forskaren inte söker efter en specifik sanning, sanningen är informanternas upplevelser.

I vår studie kommer informanternas uppfattningar om det tolkade, professionella samtalet bli det presenterade resultatet.

3.2 Kvalitativa intervjuer

Patton (2002) beskriver att inom fenomenologin är det oftast semistrukturerade intervjuer som är mest lämpade, med en tydlig intervjuguide och halvöppna frågor som inte begränsar informanten.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes och gav utrymme för följdfrågor samt tid för förtydligande, vissa frågor fick förklaras mer ingående för ökad förståelse. Semistrukturerade intervjuer menar Kvale och Brinkmann (2014) koncentrerar sig på vad informanten säger, deras historier och uppfattningar kan ändra strukturen i intervjun och forskaren ska vara följsam och inlyssnande. Stukát (2011) lyfter den neutrala interaktionen mellan forskaren och informanten i semistrukturerade intervjuer. Det vill säga att svaren inte blir så påverkade av forskaren på grund av den intervjuguide som följs. Vår intervjuguide (Bilaga B) bestod av likadana frågor oavsett informantens yrkesroll.

19

3.3 Urvalsgrupp

De specialpedagoger och förskollärare som har intervjuats är verksamma i områden där det svenska språket inte är övervägande. Vår förhoppning var att specialpedagoger och förskollärare i dessa områden har större erfarenhet av tolkade samtal. Ett strategiskt urval enligt Alvehus (2019) innebär att få tag på informanter som kan förhålla sig till de frågor som studeras samt har specifika erfarenheter. Vår tanke var att specialpedagoger har kompetens för grunderna av ett professionellt samtal medan förskollärarna intar ett relationellt perspektiv i mötet med både vårdnadshavare och barn. Relationellt i detta avseende innebär att förskollärarna har en daglig kontakt med både barn och vårdnadshavare. Specialpedagoger å andra sidan kopplas mer in vid enskilda möten och har inte samma kontinuerliga kontakt med vårdnadshavare. De har däremot utbildning i att leda professionella samtal. Fyra förskollärare och fyra specialpedagoger valdes för att få ett jämnt urval ur både perspektiven. Informanterna kommer i löpande text benämnas som förskollärare 4 och specialpedagog 1-4 (Bilaga E). På grund av den pågående pandemin (Covid19) har det varit svårare för oss att hitta informanter. Därför har en del av informanterna varit människor vi känner och har en relation till. En del av informanterna är tidigare kollegor och studiekamrater till oss. Bryman (2018) beskriver denna typ av urval som bekvämlighetsurval vilket innebär att forskaren använder informanter som tillfälligt är tillgängliga.

3.4 Genomförande

Samtliga informanter kontaktades via mail eller telefonsamtal där de blev informerade om studiens syfte samt att intervjuer skulle genomföras. Efter kontakt mottog informanterna missivbrev (Bilaga A) via mail, som innehöll samtyckesblankett samt mer information om studien. Innan intervjuerna genomfördes så prövades frågorna i en pilotintervju. En pilotintervju hjälper forskaren att säkerställa att frågorna fungerar som det är tänkt, som en prövning för att ge forskaren en överblick om undersökningen i sin helhet blir bra (Bryman, 2018). Pilotstudiens resultat visade att frågorna gav breda svar samt fokuserade på det som skulle studeras och ingen förändring var nödvändig. Informanterna fick bestämma om intervjun skulle genomföras i ett fysiskt eller digitalt möte. Två informanter ville mötas för ett fysiskt möte och de andra sex informanterna valde digitalt. Intervjuerna delades upp och vi mötte fyra informanter var. Studiens syfte var tydligt förklarat innan de semistrukturerade intervjuerna genomfördes. Intervjuerna spelades in, enbart ljudupptagning, på diktafon. Genom att spela in intervjuerna menar Fejes och Thornberg (2019) att analysen sedan kan

20 göras med större tillförlitlighet då det ger forskaren möjlighet att lyssna på de inspelade ljudklippen upprepade gånger. Innan inspelningen gav informanterna deras godkännande och var väl medvetna om att intervjun spelades in.

3.5 Analys och bearbetning

Det empiriska materialet i kvalitativ forskning är ofta väldigt omfattande menar Fejes och Thornberg (2019). Utmaningen för forskaren blir att skilja på det som är betydelsefullt och det som är mindre viktigt, samt att identifiera mönster. En inriktning inom kvalitativ analys sätter fokus på subjektiva erfarenheter, det vill säga upplevelser, uppfattningar och föreställningar.

För att skapa förståelse för det insamlade materialet så användes interpretativ fenomenologisk analys, IPA. Fejes & Thornberg (2019) menar att det syftar till att undersöka hur människor tolkar och förstår olika situationer, IPA- forskning fokuserar på att fånga människors reflektioner och uppfattningar. När forskaren vill förstå hur människor upplever olika situationer och möten i livet så är IPA en lämplig metod. Det handlar inte om det som sägs är rätt eller fel, det viktiga är informantens berättelse. En analys inom IPA innebär därmed alltid tolkning, olika uttryck visar sig som sen forskaren tolkar.

Intervjuerna transkriberades och de citat som vi valde ut förfinades. Pauser, suckande och småord togs bort i förhoppning att göra citaten tydligare för läsaren. Redan här började en analys av empirin. Mönster och skillnader hittades och kategoriserades. I analysen tolkades informanternas berättelser och analysen kan beskrivas iterativ som innebär att den består av upprepande moment som skapar teorier. Vid systematisk läsning av transkriberingen upptäcktes de upprepade momenten. Nästa steg var att fånga det väsentliga och dela upp det i beskrivande teman. Vidare bearbetning innebar att leta efter skillnader, likheter och mönster. Sedan gjordes en sammanfattande tabell (se bilaga D) där olika citat fick illustrera de olika temana (Fejes & Thornberg, 2019). Med utgångspunkt i forskningsfrågan så insåg vi att två av de beskrivande temana inte var relevanta och därför uteslöts de. De uteslutna temana fokuserade mycket på tolkens roll och utbildning vilket inte var relevant för vår forskningsfråga.

3.6 Tillförlitlighet och giltighet

Semistrukturerade intervjuer valdes i syfte att kunna ha öppna frågor som ger informanten en flexibilitet i utvecklandet av sina svar. Trots dessa öppna frågor är det alltid forskaren som har en makt över hur materialet tolkas och analyseras (Kvale & Brinkmann, 2014). Forskarens

21 tolkning kan påverka tillförlitligheten menar Bryman (2018) då analysen riskerar att bli subjektiv. En semistrukturerad intervju kan nämligen aldrig bli objektiv, då forskaren styrs till viss del av egna erfarenheter och värderingar. Det krävs att forskaren har en medvetenhet om denna makt då materialet ska tolkas och analyseras.

Pilotintervjun gav oss svar på om frågorna var ledande och om de därför kunde påverka informanternas svar. Efter den genomförda pilotintervjun beslutade vi att frågorna var tillräckligt tillfredställande och gjorde därmed inga ändringar i intervjuguiden.

Intervjuns kvalitet kan diskuteras utifrån den faktorn att de flesta genomfördes digitalt. Digitala intervjuer kan ha en påverkan på studiens tillförlitlighet, vi väljer att likna det vid telefonintervjuer. Informanten kan uppleva en intervju som inte sker ansikte mot ansikte som negativ då den kan upplevas opersonlig och begränsad. Bryman (2018) menar att telefonintervjuer kan även väcka frågor om informationsskydd och konfidentialitet.

På grund av pandemin blev en del av informanterna personer som vi har en relation till. Bryman (2018) lyfter både för- och nackdelar med informanter som forskaren har en relation till. Fördelen blir att dessa informanter avbryter sällan sitt deltagande, nackdelen blir att de ofta kan anpassa sina svar utifrån vad de tror forskaren vill höra.

Under bearbetning av empirin har det säkerställts att alla informanters röster blivit synliggjorda, ingen yrkesgrupp eller informant har varit överordnad en annan. Det är viktigt att visa variation i empirin för att öka studiens tillförlitlighet (Fejes & Thornberg, 2019).

3.7 Etiska överväganden

Vår studie utgår från Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. De presenteras i fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Ett missivbrev har utformats efter dessa fyra huvudkrav (se bilaga A) och skickats ut till samtliga informanter i god tid innan intervjuerna. Informanterna har fått ta del av studiens syfte samt hur materialet hanteras, det vill säga att det enbart används i forskningssyfte och att alla namn och känslig information avidentifieras. I missivbrevet har det även funnits en samtyckesblankett som informanterna skrivit på innan intervjuerna, där de informerats om att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst. På grund av rådande pandemi erbjöds alla informanter att delta i intervjuer via en digital plattform. Detta övervägande gjordes för att öka tryggheten för informanterna då de fick möjlighet att välja mellan fysisk eller digital intervju.

22

4. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi presentera empirin och vår analys av det insamlade materialet. De professionella är informanterna som är verksamma förskollärare och specialpedagoger. Resultat och analys kommer presenteras i fem olika teman.

4.1 De professionellas uppfattningar om sin roll i det tolkade samtalet

I intervjuguiden formulerades en fråga som fokuserade på informantens uppfattning om sin roll i det tolkade samtalet. Informanternas generella bild och uppfattning var att de tar en ledande roll.

Ja alltså jag ser mig själv som en samtalsledare, bjuder in och erbjuder ett samtal med vårdnadshavare (Förskollärare, 1).

Några informanter beskrev väldigt kort att de ser sig själv som samtalsledare. Andra informanter gick djupare in på vad ledarrollen innebär för dem och vilka egenskaper en ledare bör ha. Många informanter beskrev att de har ansvar för samtalets innehåll samt hur information förmedlas, representeras i detta citat.

Jag tänker att jag bär ansvaret för att hålla sig till ämnet så att säga, att man får fram det man vill få fram, och sen tänker jag att jag har ansvar att vårdnadshavarna får möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer. Att jag ger de chansen att göra det och att de känner sig bekväma att göra det (Förskollärare, 2).

Några av informanterna berättade att deras roll förändras beroende på vem som deltar i samtalet. De menade att de inte tar en ledande roll om exempelvis en rektor närvarar vid samtalet.

Är rektorn med så brukar det vara såna samtal som, där rektorn håller i samtalet eftersom han eller hon är ju chef (Specialpedagog, 2).

Ett annat sätt att se på ledarskap visas i detta citat. Informanten beskrev att rollen förändras om andra aktörer är med och att de då kan dela på ledarrollen.

23 Ibland har vår rektor suttit med också, det beror lite på karaktären på samtalet. Men ibland är jag en co-pilot, då kan jag vara med till exempel en specialpedagog eller en rektor, så samarbetar vi (Förskollärare, 3).

En annan informant menade att samtalets karaktär och innehåll även kan vara det som bestämmer ledare och därmed förändrar deras roll.

Det beror ju på vem som har initierat samtalet, jag är med på samtal både med ledningen typ biträdande, där jag blir inbjuden eller så har jag möte med vårdnadshavare angående handlingsplan, annars sker den mesta kontakten med pedagogerna och då är det ju mitt ansvar att leda mötet och fördela ordet (Specialpedagog, 4).

En större del av informanterna menade att deras ledarroll definieras av deras professionella förhållningssätt. De menar att utan ett professionellt förhållningssätt går det inte att leda ett framgångsrikt samtal. Vidare beskrev en del informanter att ledarens förhållningssätt är det mest avgörande för samtalets kvalitet och karaktär.

Jag tänker att de samtalen jag har, när jag är i min yrkesroll, är professionella. För mig är det ganska viktigt att alla samtal är professionella och jag tänker att man absolut kan vara personlig i ett samtal men aldrig privat, där är gränsen tydlig för mig (Förskollärare, 3).

4.1.1 De professionellas uppfattningar om sin roll i det tolkade samtalet – analys

De flesta av informanterna beskrev att de är ledare i samtal med vårdnadshavare. Deras ledarroll beskrevs utifrån deras profession. De menade att den ledande rollen i samtal med vårdnadshavare är självklar för dem som professionella yrkesutövare. Faulkner (1995) lyfter att ledarskap konkret handlar om att hantera de processer som gruppen befinner sig i och att ledaren kan påverka gruppen. Ledarskap beskrivs som en formell position som ofta intas av den professionella, vem som utses till ledare kan vara uttalat eller bestämmas av situationen. Informanterna diskuterade på olika sätt ledarskapsstilar, vilka egenskaper en ledare bör ha och vilka egenskaper de uppfattar att de själva besitter. Många informanter menade att det är ledaren som har ansvar för samtalets innehåll. Vidare beskrev informanterna att det är ledarens ansvar att få deltagarna att känna sig trygga i situationen och att alla får komma till tals. Blomqvist (2002) beskriver en grupporienterad ledare och menar att en sådan ledare ser

24 till att det blir en allmän diskussion i samtalet och strävar efter delaktighet. När ledaren fokuserar på att allas röster ska höras så undviks missförstånd och alla deltagare känner att deras roll är viktig. Detta bekräftade en informant genom att lyfta vårdnadshavarnas röster som en viktig del i ett samtal. Carlgren (1999) lyfter samtalsledarens roll som moderator och beskriver att alla deltagare påverkar samtalet på olika sätt. Samtalsledaren bör vara medveten om denna påverkan och ska ta ansvar för samtalets uppbyggnad.

En del av informanterna beskrev att deras roll förändras om andra aktörer medverkar. Främst betonade de att deras roll förändras om rektor medverkar. Carlgren (1999) beskriver systemteorins hierarkiska uppbyggnad med överordnade och underordnade aktörer. I en organisation ses en chef som den överordnade och blir den formella ledaren. I en skolorganisation ses rektorn som den överordnade ledaren. Det kan betyda att en pedagog ger rektorn makten att leda ett samtal trots att hen inte är den som har mest kunskap om situationen. Tolkningen är alltså att informanterna lägger över ledarrollen på rektorn då de ser hen som en överordnad ledare. En annan informant lyfte att ledarrollen ibland kan delas mellan två aktörer, samarbetet beskrevs som ett samspel där båda hade kunskap men om olika saker. Informanten berättade att inför dessa samtal så pratade de med varandra för att förbereda mötet för att säkerställa kvaliteten och vilken information som skulle delges. Forsell (2018) beskriver att förberedelser inför ett samtal är väldigt viktigt. Speciellt viktigt när det är fler än en som ska delge information och utan förberedelser kan fel information ges. Öquist (2018) beskriver ett annat sätt att se på en sådan situation. Om fler än en aktör har den överordnade rollen kan detta påverka den underordnades sätt att se på situationen, hen kan känna sig utsatt och sårbar. Den maktposition som den överordnade har blir mer kraftfull när den delas med en aktör till. En informant lyfte att den som initierar till samtalet även blir den som leder och blir därmed den överordnade ledaren.

När informanterna berättade om sin roll i samtal så drog någon av dem en liknelse till deras professionella förhållningssätt. En informant berättade att i samtal med vårdnadshavare så intar hen alltid en professionell roll. Tolkningen är att en ledarroll alltid ska vara professionell. Nilsson och Waldemarson (2011) menar att en yrkesverksam ska använda sin professionalitet som ett verktyg som ska genomsyra det vardagliga arbetet. Bland annat genom att skapa delaktighet, uppnå mål och höja de deltagandes motivation. Vidare beskriver de professionalitet som att förhålla sig objektivt och att inte låta privata värderingar ta över.

Informanterna representerade två olika yrkesgrupper och i detta tema såg vi en skillnad på specialpedagogernas och förskollärarnas utsagor. Skillnaden är främst att specialpedagogerna beskrev sin roll som ansvariga för samtalets struktur samt som moderatorer. Förskollärarna

25 hade mer fokus på innehållet i samtalet. Deras roll blir att förhålla sig till det som sägs och skapa god stämning.

4.2 De professionellas uppfattningar om det tolkade samtalet

Många frågor i intervjuguiden var inriktade på samtal där tolk medverkar. Informanterna beskrev hur de uppfattar tolkade samtal samt hur deras roll påverkas i dessa samtal. Alla informanter utom en beskrev svårigheter som uppstår i det tolkade samtalet. I samtliga intervjuer var det mest fokus på svårigheter som uppstår. Några informanter beskrev tolkade samtal som opersonliga. De menar att tolken kan bli ett hinder för att skapa en relation med vårdnadshavare.

För det är inte lätt att prata genom tolk. Det är lätt att titta på tolken istället för att titta på vårdnadshavare, ja det är väl inte personligt det blir som en vägg lite (Specialpedagog, 1).

En annan informant bekräftade liknande problematik.

Ibland kan dessa samtal vara som att man är tre personer som sitter och pratar, då försvinner relationen man har med föräldern, man tappar den liksom, relationen (Förskollärare 3).

Många informanter berättade att tolkade samtal inte fortlöper på samma sätt som ett samtal utan tolk. De menade att samtalet blir uppdelat och osammanhängande på grund av att de måste vänta in tolken samt att de inte kan ställa följdfrågor för att öka förståelsen i samtalen.

Tolken vill bara att jag säger två eller tre meningar, sen ska jag stoppa och då kan man ibland känna att det kanske blir hattigt…(Specialpedagog, 3).

En annan informant beskrev en svårighet där istället tolken tar sig friheten att ”övertolka”. Informanten menade att vissa tolkar inte översätter ordagrant utan fyller ut med egna ord. Vidare beskrev informanten att tolken säkert gör det med goda intentioner men att det kan bli fel. Informanten förklarade att i detta samtal så ledde ”övertolkningen” till att föräldern blev förvirrad och illa berörd.

26 Alltså om jag sa en mening så översatte tolken med typ fem meningar så jag förstod att han inte bara tolka vad jag sa (Specialpedagog, 1).

Några informanter beskrev tolkade samtal som mindre flexibla, de menade att man till exempel inte kan ställa följdfrågor, eller flika in med förtydligande frågor som i samtal utan tolk.

Just hur frågorna ställs blir nog inte lika spontant i de samtalen med tolk, där man liksom ”jaha hur menar du då?” för att när man har samtal med någon som kan svenska så kan man mer avbryta ”hur menar du där?” (Förskollärare, 2).

Informanterna lyfte, på olika sätt, problematik som uppstår i tolkade samtal. De menade att samtalen blir mer opersonliga, att det är svårare att ställa frågor, att flödet inte blir det samma som i ett samtal utan tolk. Vissa beskrev svårighet med relationsskapande i tolkade samtal. Svårigheterna är i fokus men ändå berättade samtliga informanter att tolk är ett nödvändigt verktyg som är ett måste för att nå fram till vårdnadshavare som inte talar svenska.

Tolken är ju avgörande för att vi ska nå fram med vår information och att vårdnadshavarna ska känna att de kan ha sagt till oss utan att det blir några missförstånd, så jag har aldrig tänkt på vad man skulle kunna göra annorlunda utan det är ju som det är, vi behöver ha tolkarna. Det måste vi ha (Förskollärare, 4)

4.2.1 De professionellas uppfattningar om det tolkade samtalet – analys

De flesta informanter beskrev svårigheter som uppstår i tolkade samtal, en svårighet som lyftes är att det är svårt att skapa relationer med vårdnadshavare. Stone et al., (2000) menar att det kan uppstå problem i samtal om deltagarna inte förstår varandra. Brist på förståelse kan leda till att felaktig information ges som kan leda till osämja. När parterna inte är överens är det svårt att bygga en tillitsfull relation. Ett verktyg för förståelse är tolken, informanterna menar dock att det inte är lätt att prata genom tolk. De beskriver att dynamiken i samtalen blir påverkad och samtalet blir opersonligt. Clarke och Myers (2007) menar att svårigheter i samtal kan bero på olika saker. En sak kan vara att deltagarna inte har en bra relation till varandra, är osams eller att de helt enkelt inte förstår varandra. När deltagarna inte förstår varandra kan det vara bra att ställa frågor, dels för att klargöra det sagda men även för att

27 bekräfta det som sagts. Informanterna berättar att i tolkade samtal är det svårt med just följdfrågor dels för att de inte vill avbryta tolken och för att de inte förstår allt som sägs. De menar att det är svårt att klargöra, ställa frågor och sammanfatta information de inte förstår allt av.

En informant beskrev att hen upplever att tolken ibland övertolkar, att översättningen blir mycket mer omfattande i antal ord än det hen bett få tolkat. Wadensjö (2018) kallar detta fenomen för avvikande återgivning. Avvikande återgivning beskrivs som när tolken översätter mer eller mindre än de som sagts. När tolken ”övertolkar” beskriver Wadensjö (2018) det som expanderande återgivning och menar att detta kan innebära att fel information ges eller att tolken beskriver meningen som hen tolkar det och därmed ingen ordagrann tolkning. Att samtalets dynamik blir påverkad av tolkens medverkan råder det inga tvivel om utifrån det som informanterna berättat. Forsell (2018) lyfter att i ett tolkat samtal finns det mindre möjligheter att kontrollera innehåll och form, det är enbart tolken som har kontroll över det som sägs i samtalet. Det innebär att deltagarna kan känna sig mindre trygga i samtalssituationen. När deltagarna inte delar språk måste språket begränsas och många finesser måste läggas åt sidan. Samtalet begränsas till enbart de mest väsentliga så kallprat och annat lättsamt prat åsidosätts. Detta kan även påverka relationsskapandet deltagarna emellan.

Många informanter lyfte att trots svårigheter så är tolken nödvändig i vissa samtal med vårdnadshavare. Forsell (2018) bekräftar detta genom att beskriva ett sätt att se på tolken som helt avgörande i ett samtal. Tolken ska då inte enbart ses som ett verktyg utan som en självständig aktör som även har ansvar över samtalet. I samtal är tolken ibland den aktör som gör samtalet och förståelsen möjlig, samarbete är därmed viktigt och helt avgörande för samtalets kvalitet. Att tolken påverkar samtalet står klart. Alla informanter beskriver att samtalets dynamik påverkas och ändras när tolken medverkar. Öquist (2014) beskriver samtalet som ett system i ständig förändring. Olika faktorer påverkar systemet och i tolkade samtal visar resultatet i vår studie att tolken gör en tydlig påverkan.

4.3 De professionellas definition av en bra tolk

I de flesta intervjuer lyfte informanterna begrepp om tolken som ”bra”, ”skicklig” och ”professionell”. Dessa begrepp mynnade ut i att informanterna benämnde olika egenskaper som tolken skulle besitta för att definieras som en god tolk.

28 Haft flera olika bra samtal med tolk. Upplever att när tolken som person är social i sin natur flyter samtalen på bättre (Förskollärare, 1).

Många informanter beskrev tolkens personlighet och upplever att den är avgörande för samtalets kvalitet. De menade att om tolken är social, pratsam och trevlig så blir det ett bättre flöde i samtalet. Social kompetens är synonymt med professionalitet menade de. Informanterna hade både likheter och skillnader i sina uppfattningar om professionalitet. Vissa fokuserade på den sociala delen medan andra betonade samtalets innehåll som det viktiga.

Det är viktigt att tolken är professionell och bara översätter precis det jag säger (Specialpedagog, 1).

Information kan ibland förvrängas när den översätts. En informant berättade att det är viktigt att tolken översätter ordagrant det som sägs. Informantens definition av en bra tolk är tydlighet och ordagrann översättning. En annan definition är att tolken är inlyssnande och att det uppstår ett samspel mellan alla deltagande, representeras i citatet nedan.

Vissa är ju väldigt så här ”stopp, jag måste tolka” (håller upp handen). Och det blir något samspel mellan tolken och mig och föräldrarna (Specialpedagog, 3).

Informanten menade att det även är tolkens ansvar att vänta in deltagarna och förtydliga så allt blir rätt. Några informanter beskrev konsekvenserna när tolken inte är bra och professionell. De beskrev då att tolken ibland kan gå in och ge vårdnadshavaren råd. Tolken har i vissa fall inte behållit en objektiv roll utan ifrågasatt och värderat situationen.

Någon gång har det hänt att tolken gått in och börjat råda föräldrar ”så här ska du göra med ditt barn”. Då blir det inget bra samtal (Specialpedagog, 2).

Några informanter berättade hur viktigt det är att tolken förklarar syftet och vilken roll hen har i samtalet. Tolken bör, på modersmålet, beskriva varför hen är med. Då menade informanterna att vårdnadshavaren får respons från tolken och det blir ett bättre samtal.

Det kan också komma in och presentera sig och sätta sig ner och förklara på modersmålet vad den har för roll och då tänker jag att vårdnadshavaren får en respons direkt från tolken och att det blir ett flöde i samtalet (Förskollärare, 4).

29 En negativ effekt av detta samspel beskrevs dock av tre informanter. De menade att ibland kan samtalet istället övergå till att tolken och vårdnadshavaren har en diskussion och samtalsledaren får svårt att koppla tillbaka till ämnet, samt svårt att förstå sammanhanget och vad tolken pratar med vårdnadshavaren om.

En bra tolk kollar hela tiden på mig, så att de tolkar rätt, kollar av liksom (Förskollärare, 3).

En annan definition av en bra tolk är att tolken inte bara översätter ord utan även kan tona in den känsla som samtalet kräver. En informant beskrev att om informationen som ska delges är känslig så kan en bra tolk översätta och visa denna känslighet. Hen menade att det som förmedlas blir mer verkligt om det förstärks med känslor, uttrycks i citatet nedan.

Det finns vissa som verkligen lever sig in och pratar inlevelsefullt med vårdnadshavare alltså intonar på något sätt att jag vill förmedla något, någon känsla i det hela jag säger… inte bara översätta ordagrant utan tona in min känsla i det hela också, det är de duktiga på många av de (Specialpedagog, 4).

Två informanter beskrev att när en tolk har förkunskap om verksamheten så blir det ett bättre tolkat samtal. De menade att många tolkar inte förstår förskolans ord och då översätts de fel. Informanterna menade att om man kunde ha samma tolk vid fler tillfälle så hade det varit att föredra. En annan beskrivning var att om tolken hade haft en pedagogisk utbildning så hade hen förstått förskolans uppdrag och därmed tolkat på ett bättre sätt.

Det skulle ju vara bra om det kanske varit om man hade haft tolkar som hade vetat litegrann om vår verksamhet… om de kunde översätta till modersmålet med en bakgrund och kunskap hade det varit fantastiskt… finns det en tolk med förskolebakgrund eller förskollärare eller lärare men som sagt hade kunskap om det vi håller på med (Specialpedagog, 4).

4.3.1 De professionellas definition av en bra tolk – analys

Informanterna beskrev att en bra tolk är tydlig och förklarar vilken roll den kommer ha i samtalet. Blomqvist (2002) menar att i ett samtal med vårdnadshavare så är det viktigt att beskriva alla deltagarnas roller och relevans i samtalet. Ansvaret för detta finns hos

30 samtalsledaren men resultatet visar att informanterna vill att tolken ska vara tydlig om hens roll och uppdrag. Tolken talar samma språk som vårdnadshavaren och kan med mer tydlighet förklara sin roll. En direkt översättning av ord är viktigt för informanterna och hur de definierar en bra tolk. En bra tolk ska inte prata om överflödiga saker utan hålla sig till det väsentliga. Wadensjö (2018) beskriver god tolksed där ett av kriterierna är att tolken ska ge en exakt återgivning på det som sägs. Vidare beskriver Wadensjö (2018) att tolken dock inte alltid kan ge en exakt återgivning på grund av att ord och begrepp tolkas olika på olika språk.

Tolkens förhållningssätt diskuterades av informanterna. De menade att tolken mest bör ha fokus på samtalsledaren och inte blir för personlig med vårdnadshavaren. Forsell (2018) beskriver att en utmaning i tolkade samtal kan vara gränssättning. Ett neutralt tolkarbete syftar till att inte involvera sig privat med, i detta fall, vårdnadshavaren. Tolken kan för vårdnadshavaren ses som en landsman som de kan vända sig till för tips och hjälp istället för till samtalsledaren. Tolken ska förhålla sig professionellt och inte bli för personlig. En informant beskriver dock att det är viktigt att tolken kan tona in känsla i samtalet, att det inte bara ska handla om innehållet utan hur information förmedlas är viktigt. Blomqvist (2002) talar om att tolken ska överbrygga två olika gränser, dels den språkliga gränsen mellan två språk men även den sociala gränsen mellan två i ett samtal. Hur tolken känner av situationen och väljer att förmedla information med känsla är avgörande för kvaliteten i det tolkade samtalet.

Informanter efterfrågade att tolken skulle ha mer kunskap om verksamheterna för ett så bra tolkat samtal som möjligt. Wadensjö (2018) menar dock att om tolkanvändaren kräver för mycket av tolken så kan det uppstå frustration. Tolken är inbjuden för att tolka och annat är inte nedskrivet i deras arbetsbeskrivning. Öquist (2018) talar om de gränser som finns mellan de olika nivåerna i systemteorin. I detta fall kan de olika deltagarnas nivåer diskuteras utifrån arbetsbeskrivning och ansvarsfördelning. Med en tydlighet och förklaring för samtliga deltagares roll i samtalet blir det enklare att förhålla sig till dessa nivåer utan att överskrida dess gränser.

4.4 De professionellas uppfattningar om föräldrasamverkan i tolkade

samtal

I intervjuguiden fokuserade en fråga på hur informanterna tror att vårdnadshavare upplever tolkade samtal. Informanterna beskrev framgångsrika samtal men även samtal som upplevts som dåliga på grund av olika faktorer. Många informanter beskrev att tolken kan vara känd

31 för vårdnadshavarna sedan tidigare, att de mötts i andra sammanhang eller att de till och md känner varandra privat.

För ibland kan det bli så att det blir intern diskussion mellan tolken och föräldern och det är ju inte så bra tänker jag. För tolken ska ju tolka (Specialpedagog, 2).

En annan informant menade att om tolken sedan tidigare är känd för vårdnadshavare så kan det vara positivt. Hen menade att om samtalet är av känsligare karaktär så är det en fördel att använda en tolk som familjen känner. Några informanter beskrev även att tolk är extra viktigt i svåra samtal där känslig information ska förmedlas. De menade att det är väldigt viktigt, extra viktigt att vårdnadshavaren förstår det som sägs i känsliga samtal och gör skillnad på vardagligt prat i hallen och bokade samtal.

Men är det så att man kanske ska ha ett samtal som är lite känsligt, alltså lite känsligt eller så då är det ju klart att det kanske är jobbigt att ha folk som man inte känner därinne och är bekväm med. Men jag tror ändå att det är positivt överlag, ja (Förskollärare, 2).

En informant lyfte att samtalet kan innebära att vårdnadshavaren känner skam och skuld på grund av innehållet och informationen som ska förmedlas, ju fler deltagare i ett samtal desto svårare blir det för vårdnadshavaren.

Till exempel när vi gjort en orosanmälan så har jag suttit i ett sånt möte där vårdnadshavarna var jättearga och ledsna för det som sägs och då är det ju svårt såklart för alla deltagare att hantera sådana samtal. (Förskollärare, 4).

Tre informanter lyfte att vårdnadshavarna ibland kan verka förolämpade när tolk föreslås. De menade att de måste fråga vårdnadshavarna om de vill ha tolk med i samtalet och inte bara anta det och bjuda in utan att fråga. Vårdnadshavarnas syn på deras förståelse kan skilja sig från informanternas syn menar de.

Ja det är ju olika tänker jag, och precis som jag sagt innan finns ju vårdnadshavare som känner att amen jag kan svenska, alltså att de nästan tycker det är lite förolämpande att ha tolk. Det är klart vill de absolut inte ha tolk då kör vi utan, för det är ju inget bra utgångsläge om man känner att man inte kan motivera de till det (Specialpedagog, 2).

32 Några informanter beskrev att det ibland kan bli fel när tolken och vårdnadshavaren talar samma språk men med olika dialekter. Informanterna lyfte att dialektala skillnader kan vara stora och försvåra samtalet. En informant berättade att det även kan vara kulturella skillnader som försvårar.

Det kan också vara att det blir fel med dialekt och så, att det finns något där i ursprunget, kulturellt som vi inte ens känner till liksom. Sådant kan ju uppstå och det påverkar ju samtalet väldigt mycket (Specialpedagog, 2).

En informant berättade att hen tror att vårdnadshavarens upplevelse av samtalet blir bättre om allas roller beskrivs för vårdnadshavaren, i detta citat beskriver informanten att hens roll som specialpedagog bör förklaras tydlig.

Dom flesta föräldrar jag möter har inte svenska som modersmål och vissa föräldrar har inte bott i Sverige alls länge. Där handlar det väldigt många gånger om att förklara min roll, vem jag är. Det kan råda jättestor förvirring om jag är psykolog eller logoped till exempel. Genom att beskriva min roll som specialpedagog så blir det lättare att skapa förtroende och skapa relation med föräldern (Specialpedagog, 3).

4.4.1 De professionellas uppfattningar om föräldrasamverkan i tolkade samtal – analys

Många informanter beskrev relationen som uppstår mellan tolken och vårdnadshavaren. De menar att de kan känna varandra sedan tidigare eller att vårdnadshavaren känner en trygghet och samhörighet med tolken för att de delar språk. Forsell (2018) beskriver situationer där relationer skapas i samtalen. Forsell (a.a.) menar att om det i samtalet skapas en för nära relation så fokuserar tolken på relationen istället för sin arbetsuppgift. Tolken kan då istället lägga fokus på att tillfredsställa vårdnadshavaren och bibehålla relationen istället för att tolka det mest väsentliga. När en sådan relation uppstår så förändras rollfördelningen (Öquist, 2018). I detta fall förändras rollerna och samtalsledarens överordnade roll blir underordnad då hen dels utesluts från samtalet dels inte talar samma språk. På så sätt synliggörs även hierarkin i detta system som Öquist (a.a.) menar skapas av rollfördelningen.

Några informanter menade att tolk som verktyg är extra viktigt när informationen som delges är känslig. De beskrev att det i sådana samtal är viktigt att vårdnadshavaren verkligen förstår. Informanternas uppfattningar om tolkens och vårdnadshavarens relation var delade. Vissa ansåg att det var negativt om de kände varandra, andra tyckte att det var positivt. Wadensjö