Förslag till fortsatt forskning kan vara att göra observationer som ett komplement för att se om lärarnas ord stämmer överrens med praktiken. Vidare undersökningen kan vara att man undersöker ett bredare perspektiv och fler antal skolor för att försöka kunna generalisera mer. Ett annat förslag är att utarbeta en matris eller handledning angående hur man kan använda närmiljön, i sin undervisning. Förslag till mer forskning är även att koppla in elevernas perspektiv i undersökningen.
6 Referenser
Tryckta källor
Arfwedson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? En kritisk kommenterad
sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning. Stockholm: HLS Förlag
Arfwedson, Gerd (1998). Undervisningens teorier och praktiker. Stockholm: HLS Förlag
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Boström Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books
Carlgren, Inger (red) (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I: Dahlgren Lars Owe, Sjölander Sverre, Strid Jan Paul & Szczepanski Anders (red) (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren Lars Owe, Sjölander Sverre, Strid Jan Paul & Szczepanski Anders (red) (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflektioner om utomhusdidaktikens särart. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof, & Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren Lars Owe & Szczepanski Anders (1997). Utomhuspedagogik – Boklig bilding och
sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings Universitet
Davidsson, Birgitta (1999). Solrosens affär. I: Carlgren, Inger (red) (1999), Miljöer för
Ejvegård, Rolf (1993). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Grahn, Patrik (2007). Barnet och naturen. I: Dahlgren Lars Owe, Sjölander Sverre, Strid Jan Paul & Szczepanski Anders (red) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö
blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Hillbur, Per (2004). Rummet som tvärvetenskaplig arena. I: Sunnemark, Fredrik & Åberg, Martin (red) (2004). Tvärvetenskap – fält, perspektiv eller metod. Lund: Studentlitteratur
Häger, Björn (2007). Intervjuteknik. Stockholm: Liber
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning.. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kvale, Steiner (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundström, Mats & Nordström, Maria (2001). Att känna sin stad – barn och ungdomar
upptäcker sin närmiljö. Karlskrona: Stadsmiljörådet
Lundegård, Iann (2004). Att tända en eld. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
lärande. Lund: Studentlitteratur
Magntorn, Karin & Magntorn, Ola (2004). Artkunskap – en väg till djupare ekologisk förståelse.. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof, Wohlin Ammi (red) (2004).
Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala: Uppsala Universitet
Nyström, Ia (2002). Eleven och lärandemiljö – en studie av barnens lärande med fokus på
läsning och skrivning. Växjö: Växjö Universitet
Strotz & Svenning (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof, Wohlin & Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: Dahlgren Lars Owe, Sjölander Sverre, Strid Jan Paul & Szczepanski Anders (red) (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Törnqvist, Gunnar (1981). On Arenas and Systems. I: Space and Time in Geography. Essays dedicated to Torsten Hägerstrand. Lund Studies in Geography, Ser. B, no. 48. C W K Gleerup, pp. 109-120.
Wohlin, Ammi (2004). Kulturlandskapet och torpet I undervisningen. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Åkerblom, Petter (2004). Med livet som insats. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof, Wohlin Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Otryckta källor
Internetadresser
Tillgänglig 2008-12-02 kl: 11:30 från http://publikationswebbutik.vv.se/
Nationalencyklopedin (2008) Närmiljö. Tillgänglig 2008-12-02 kl: 13:20 från
http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/O262902/O262902
Skolverket (2008) Kursplaner. Tillgänglig 2008-10-30 kl: 09:50 från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&i d=3882&extraId=2087
Bilaga
Checklista till intervjuerna.
Beskriv dig själv som lärare och din pedagogiska bakgrund. Hur länge har du varit lärare på den skola du är på?
Hur gammal är du?
Beskriv din skola du arbetar på.
Hur lär sig elever? Attityder till lärandeteori Följdfråga? Varför tycker du så, motivera ditt svar?
Uppfattar du att elever lär sig bättre utomhus än inomhus eller tvärtom? Varför i så fall, motivera ditt svar.
Hur är din undervisning uppbyggt? Praktiskt, teoretiskt eller båda? Motivera varför? Vad har eleverna med sig från tidigare skolgång?
Hur används elevens vardag/(närmiljön) i undervisningen?
När och Hur använde du elevernas vardag då? Ge gärna exempel. Hur många gånger lämnar du klassrummet för undervisning utomhus? Hur många gånger tar du in elevernas närmiljö in till klassrummet? Varför använder du dig av närmiljön i undervisningen?
Varför använder du dig inte av närmiljön i undervisningen?
Hur tar du tillvara på elevernas förkunskaper i din undervisning (kulturella aspekter, Sverige - annat land)
Skulle du vilja använda närmiljön mer (eller mindre) än vad du gör i din undervisning? Vad beror det på? (Varför tycker du som du gör?)
Vad finns det för positiva respektive negativa sidor i användning av elevernas vardag/(närmiljö) i undervisningen?
Anser du att utomhusundervisning i närmiljön gynnar elevers lärande? (Koppla till kursplanen)
Vad är närmiljön för dig? Motivera ditt svar tydligt.
Hur påverkar placeringen av skolan ditt användande av elevers närmiljö? (socio-ekonomiska bakgrund)
Hur är ditt förhållningssätt/relation till skolans närmiljö?
Påverkar arbetssättet på skolan din användning av närmiljön i undervisningen?