Undervisning kopplat till elevernas vardag

Under intervjutillfällena framgick det hur lärarna använder elevernas vardag i klassrummet. Vi fick varierande svar som skiljer sig åt bland de olika lärarna. Det fanns även liknande åsikter på de olika skolorna. Det är i klassrummet som lärarna bedriver större delen av undervisningen. Därmed kopplar lärarna in elevernas vardag till klassrummet för att som Astrid uttrycker det ”för att göra det verkligt för eleverna och för att de ska kunna dra

slutsatser mellan skolan och samhället”.

”Att ta in det i klassrummet med närmiljö tror jag är en förutsättning överhuvudtaget att det ska funka just detta med deras förkunskaper och att kunna relatera det där på något sätt, annars tror jag inte att der skulle gå.” (Astrid, skola B)

Anna använder de pedagogiska verktyg som finns i klassrummet och uppfattar klassrummet som ett slutet rum utan en störande omgivning. Omgivningen är avgörande för var Anna bedriver sin undervisning. Hon eftersträvar en struktur i undervisningen där elevernas vardag koppas in till klassrummet. Användningen av elevers vardag ser Lotta som en möjlighet till att öka deras allmänbildning. Hon anser att det är viktigt att knyta an till det som sker runt omkring eleverna för att de ska förstå det samband som finns mellan dem och samhället.

I skolan och i klassrummet finns det väggar som eleverna ser varje dag och är vana vid. På så sätt anser Marie att eleverna har lättare för att fokusera på sitt lärande. Marie arbetar med föreläsningar i klassrummet, hon försöker att koppla samman elevernas erfarenheter med undervisningen. Skolan som Marie arbetar på är heterogen och därmed försöker hon att

tillgodose elevernas bakgrund genom att ta exempel från deras vardag. Hennes tillvägagångssätt används för att skapa en tydlighet och en verklighetsförankring hos eleverna, men även för att de lättare ska kunna dra slutsatser.

”Så egentligen tar man ju in vardagen och närmiljön i nästan allt man gör känns det som när man börjar fundera på vilket man inte har gjort innan. Utan det bara händer.” (Marie, skola A)

Lotta fokuserar på att ha tillgång till ett permanent klassrum där undervisningen kan bedrivas med hjälp av tekniska verktyg, istället för att bedriva undervisningen utomhus. Hon understryker att det är viktigt att fokus ligger på inomhusundervisning för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt, då eleverna fokusera lättare inomhus.

”Till en viss grad så blir man bekväm av sig och det tenderar att man har fasta rutiner, och det är det som gör att jag fördrar att ha inomhusundervisning före utomhus.” (Anna, skola A)

En tydlig frustration finns hos Lotta som vill arbeta mer med utomhusundervisning, men som inte har någon kunskap kring hur man bedriver undervisningen utomhus. Inger som arbetar på samma skola som Lotta det vill säga skola A, använder sig inte av utomhuslektioner på grund av att hon endast ser oroliga elever och kaos. Lotta uttryckte en bundenhet till klassrummet och förklaringen hon ger beror på hennes konservativa inställning till undervisning, där undervisningen ska ske i klassrummet. Astrids användning av utomhusundervisning på lektionstid är liten därför att det inte finns inplanerat i schema. Astrid ser schemat som en begränsning till använda närmiljön. Men enligt Sofie kan utomhusundervisning bedrivas precis när som helst. Men det sker inte då hon är van att gå till sitt klassrum och liksom Astrid följa det schema som finns.

Stina försöker alltid att förhålla sig till elevernas vardag. Vilket innebär att eleverna först måste vara bekanta med det som finns nära och runt om kring dem, för att sedan kunna förstå helheten och verkligheten. Däremot anser Peter att det inte är nödvändligt att förhålla sig till elevernas tidigare erfarenheter. Han uttrycker sig under intervjun att ” nej det skiter jag

fullständigt i. Jag har en agenda för vad jag tycker är viktigt för vad dem ska kunna och så dundrar jag in där.”

verkligheten. Peter hävdar att varje lärare som är professionell är medvetna om vilket samhälle som finns utanför klassrummet och som ska kopplas samman med eleverna, det är en förutsättning som yrket kräver.

Thomas vill att utomhusundervisning ska kombineras med undervisningen i klassrummet för att koppla verkligheten till skolan. Han anser att undervisningstid går förlorad när utomhusundervisning används. De delar som Thomas ska gå igenom i sin undervisning hinner han inte genomföra om han skulle använda sig av utomhusundervisning. Elevernas vardag används när Astrid undervisar på samma skola som Thomas om miljöfrågor och rötter till varför samhället ser ut som det gör. Hon vill förankra kunskapen hos eleverna och Astrid menar att: ”det handlar inte om att fylla dem med en massa kunskap utan ha ett

förhållningssätt till kunskap och fakta och veta vad dem ska göra av det.”

4.2.4
Expertperspektiv
kontra
vardagsnäraperspektiv


I intervjun med Marianne framgick det att undervisningen i allmänhet och Skolverkets regler inte alltid stämmer överrens. Hon anser att det är frustrerande då alla lärare arbetar för elevernas bästa. Skolverkets regler är inte alltid enkla att följa när man har flera elever per dag, och vill tillgodose alla elevers intresse. Stina vill att hennes undervisning ska bidra till att eleverna blir goda medborgare som har kunskaper om det samhälle de lever i. Men även kunskap kring hur saker och ting kan påverka dem i vardagen. Peter skiljer mellan det han vill lära ut och det han måste lära ut enligt kursplanen Lpo94, han menar att:

”Alla lärare som är någorlunda professionella följer någon form av inre och så. Man vill ju vara optimalt bra och duktig, men det är man ju inte och då måste man vara kritisk mot för att se vad jag ska förbättra mig på. Annars fastna man i någon form av dåligt beteende. ” (Peter, skola A)

Peter betonar att de betygkriterier som finns till grundskolans senare år är tolkningsbara, det innebär en enorm makt till läraren. Han menar att ”lärarkåren är splittrad och man

undervisar på sitt egna sätt”. Den frihet som finns i kursplanerna och i styrdokumenten

använder Thomas när han planerar sin undervisning. Han menar att det är ”skönt att man får

lov att välja vad undervisningen ska fokusera på, det är även mitt intresse som styr innehållet, även som jag måste följa kursplanen”. Det är fritt att tolka innehållet i kurplanerna vilket kan

Enligt Thomas ska man som lärare utgå ifrån varje elevs behov, men det är svårt att genomföra i praktiken, då det finns allt för många elever i en och samma klass. Som professionell lärare handlar elevinflytande om det arbetssätt, metoder och de valmöjligheter eleverna ges utifrån lärarens kriterier. Eleverna kan inte påverka innehållet i undervisningen, det är den stora skillnaden enligt Thomas. Inger på skola A påstår att lärarna inte kan kräva samma sak av varje elev. Det finns alltid anledningar som påverkar eleverna i skolan.

Marie försöker vid varje nytt arbetsområde berätta hur planeringen ser ut och vad som kommer att finns med för att underlätta elevernas arbete. Elevernas kunskaper om sin närmiljö använder Marie när eleverna uttrycker en önskan om att lära sig mer om sin ort.