Det är intressant att det finns så lite forskning kring undersköterskans första tid i yrket. Det är Sveriges vanligaste yrke och behovet av arbetskraft är stort och ökar. Regeringen (2020) vill på olika vis stärka kompetensen i vård och omsorg genom att göra utbildningen mer enhetlig och införa en skyddad yrkestitel. Som jag visade i inledningen, är det många i samhället som har synpunkter på undersköterskans arbete. Historiskt sett har undersköterskans roll fungerat som regulator i välfärdsmaskineriet; i vissa perioder vill vi ha fler sjuksköterskor och nu har vi igen stort behov av undersköterskor.
SOU 2019:20 har tittat på andra länder inom EU och ESS som har en skyddad titel för undersköterskor redan idag. Det hade varit intressant att studera vilka förutsättningar nyanställda undersköterskor har i andra länder för att jämföra med det som framkommit i denna studie. Utbildningssystem skiljer sig åt, hur ser de på praktikgemenskapen i andra länders utbildningssystem?
De undersköterskor som kommer till tals i denna studie, arbetar på helt olika arbetsplatser med skilda förutsättningar. Det märks särskilt i deras resonemang om hur lång tid det tar att bli fullt delaktig i arbetet. Informanterna som arbetar på sjukhuset, beskriver att det tar lång tid, flera år, och att man aldrig blir riktigt fullärd. De som arbetar i äldreomsorg, hemtjänst och som personlig assistent, menar att de är fullt delaktiga när de gör samma arbetsuppgifter som den andra personalen. Här finns en viktig fråga som dröjer sig kvar. Det som synliggörs här i denna tolkningen, kan vara ett tecken på en svårighet för vård och omsorg i kommunal regi. SOU 2019:20 belyser att kommuner är i större behov av undersköterskor, faktiskt så stort behov att de anställer vårdbiträden som får göra samma arbetsuppgifter. Utredningen ser
en risk med att kompetensen på sikt utarmas. Vilka möjligheter har då nyanställda
undersköterskor till handledning av mer vana kollegor? Thunborg (1999) visar att reflektion och gemenskap med erfarna kollegor är viktigt för att utveckla sin identitet i sitt yrke. De som utbildar sig på gymnasiet är unga när de är färdigutbildade och många väljer relativt snabbt att vidareutbilda sig och därmed få andra arbetsuppgifter. Vad beror det på? Hur ska vi kunna bygga en praktikgemenskap som värdesätter lång erfarenhet och en möjlighet för
undersköterskan att i yrkesrollen utvecklas till att bli skicklig och uppnå expertnivå eller fronesis enligt Aristoteles kunskapsformer och Dreyfus och Dreyfus teori?
Många arbeten som undersköterska innebär mycket ansvar, initiativförmåga och
problemlösningsförmåga även hos den nyanställde, som efter en kort introduktion förväntas klara mycket på egen hand. Att i grundutbildningen få träna och bli trygg i utförande av basala arbetsuppgifter är viktigt för att inte behöva lära sig allt i arbetslivet. Studien visar att undersköterskorna i gymnasieutbildningen har fått lära sig mycket om kommunikaton,
bemötande och empati, men hur kommer förberedelserna att påverkas nu när utbildningen blir mer enhetlig?
Det är stor skillnad i arbetsuppgifter beroende på vilken verksamhet undersköterskan kommer att arbeta i. Frågan är om det ens går att tänka sig att undersköterskans
yrkesutövande ryms under en och samma praktikgemenskap. Visst börjar utvecklingen av yrkeskunnande redan under gymnasietiden och inte minst genom erfarenheterna eleverna får från sina APL-perioder, men när de börjar arbeta finns det stora skillnader i både
arbetsuppgifter, sätt att organisera arbetet och möjligheter till reflektion och fortbildning. I dagens undersköterskerutbildning har eleverna möjlighet att inrikta sin utbildning mot en vald yrkesutgång och får det sista året i skolan fokusera särskilt på det som de tänker sig vilja arbeta inom, till exempel sjukhus, boendestöd eller hemtjänst. Ryms dessa skillnader i den nya, mer enhetliga utbildning, eller behövs möjligheterna att inrikta sig som finns i dagens utbildning? Kommer utbildningen att få svårare att använda praktiken för att reflektera över teorin, så att alla undersköterskor är förberedda för att arbeta både i sjukvård, psykiatri, äldreomsorg eller stöd till personer med funktionsvariationer?
Det finns ett behov av mer pedagogisk forskning kring nyanställda undersköterskor och att få fram fler viktiga aspekter av utveckling av yrkeskunnande och yrkesidentitet i vård och omsorg, tillsammans med fortsatta utredningar om hur yrket ska stärkas och kompetensen i vård och omsorg kan säkras för framtiden. Under arbetet med denna studie har jag insett att studera yrkeskunnade och yrkesidentitet är något som är mycket mer komplex än vad jag inledningsvis trodde. Samtidigt är praktikgemenskapen oerhört central och kan leda till
insikter om hur vi ska utforma första tiden i arbetslivet och utveckla fortbildningsinsatser för undersköterskor. Vi måste hitta vägar för att ta tillvara på den erfarenhet, yrkeskunnande och yrkesidentitet som kommer med lång tid i praktikgemenskap, och en förståelse för hur skiljda praktikerna är utifrån arbetsområde. Därför är denna studie ett intressant bidrag till kunskap om undersköterskans första tid i yrket, och kan användas som utgångspunkt för att göra vidare studier inom ämnet.
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Benner, Patricia (2004) Using the Dreyfus Model of Skill Acquisition to Describe and
Interpret Skill Acquisition and Clinical judgment in Nursing Practice and Education Bulletin of Science, Technology & Society Volume: 24 Issue 3 ISSN: 0270-4676 Online ISSN: 1552- 4183
Björklund, Lars-Erik (2008) Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning Norrköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder Stockholm: Liber
Burman, Anders (2019) Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år Lund: Studentlitteratur
Byström, Erica (2013) Ett lärorikt arbete? Möjligheter och hinder för undersköterskor att lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet Linköping: Linköpings universitet
Carlgren, Ingrid (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker Göteborg: Daidalos
Cato, Carl och Hedberg, Kristina (20200623) Problem med basala hygienrutiner på flera coronadrabbade äldreboenden Dagens nyheter, https://www.dn.se/nyheter/sverige/problem-
med-basal-hygien-pa-flera-coronadrabbade-aldreboenden/ Hämtad 20201107
Cohen, Louis. Manion, Lawrence. & Morrison, Ketih. (2018). Research Methods in Education. (Eighth edition). Routledhe: Abingdon
Claesson, Frida (20200916) Stora besparingar väntar Stockholmsvården TT/SVT,
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/stora-besparingar-vantar-stockholmsvarden
Hämtad 20201107
Dreyfus, Hubert och Dreyfus, Stuart i Hjertström Lappalainen, J. (red.) (2015). Klassiska texter om praktisk kunskap. Huddinge:Södertörns högskola
Ellström, Per-Erik (1992) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv Stockholm: Norstedts Juridik AB
Examensmål för vård och omsorgsprogrammet (2011) Stockholm: Skolverket
Johansson, Maria (2014) Counting and Caring: Examining a Nursing Aide’s Third Eye Using Bourdieu’s concept of Habitus Adults Learning Mathematics: An International Journal, 9(1), 69-83
Lave, Jean och Wenger, Etienne(1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm: Skolverket.
Pilhammar Andersson, Ewa (2011) Erfarenhetsbaserad kunskap och lärande inom vård och medicin Lund: Studentlitteratur
Rantala, Anna (2016) – Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan Umeå: UmU-tryckservice
Regeringen (2019) Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20)
https://www.regeringen.se/4adab8/contentassets/e38875e2c15f4bdc8e10e2a15b177949/starkt
-kompetens-i-vard-och-omsorg-sou-2019_20.pdf Hämtad 20200907
Regeringen (2019) Pressmeddelande: Nytt vård- och omsorgsprogram första steget mot en reglering av undersköterskeyrket https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/12/nytt-
vard--och-omsorgsprogram-forsta-steget-mot-en-reglering-av-underskoterskeyrket/ Hämtad 20200907
Skolverket (2019) Uppföljning av gymnasieskolan 2019
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65f2a0/1556090649463/pdf4094. pdf Hämtad 20201107
Socialdepartementet (2020) Reglering av undersköterskeyrket – kompetenskrav och övergångsbestämmelser Ds 2020:15 Stockholm: Elanders Sverige AB
Statistiska Centralbyrån (2020) Yrken i Sverige https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/ Hämtad 20201221
Thunborg, Camilla (1999) Lärande av yrkesidentiteter. En studie av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor Linköping: Linköpings universitet
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet
Viljamaa, Minna (2020) ”Man får ju liksom knep av de erfarna”- En kvalitativ intervjustudie om yrkeselevers erfarenheter av lärande på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Linköping: Linköpings universitet
Åsberg, Rodney (2001) Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvanitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(4) , 270-292
Ödman, Per-Johan (2017) Tolkning, förståelse vetande. Hermeneutik i teori och praktik Lund: Studentlitteratur
Öhagen, Angelica (20200318) Här applåderar Sverige för vårdens hjältar Aftonbladet,
https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/K39Jo7/har-appladerar-sverige-for-vardens-
Bilaga 1 - Intervjufrågor USK
Bakgrundsfrågor:
1. Vilket år tog du studenten?
2. Hur länge har du arbetat på denna arbetsplats?
3. När fick du din första anställning som vårdbiträde eller undersköterska? 4. Har du arbetat på någon annan arbetsplats inom vård och omsorg, i så fall var? 5. Vad var det som fick dig att vilja bli undersköterska?
Syn på arbete:
6. Beskriv vad du gör i ditt arbete.
7. Kan du ge exempel på situationer i arbetet där du känner dig kunnig och säker? 8. Kan du ge exempel på situationer i arbetet som du tycker är svåra/ställer stora krav
på dig?
9. På vilket sätt är arbetet meningsfullt och givande för dig? 10. Finns det något negativt med ditt arbete, i så fall vad?
Yrkeskunnande:
11. Vad behöver en undersköterska kunna för att göra ett bra arbete? 12. Beskriv situationer när du känner dig fullt delaktig i arbetet? 13. Hur lång tid tycker du det tar att komma in i jobbet?
14. Känner du dig fullt delaktig i arbetet, kan du allt som du behöver kunna?
Yrkesintroduktion:
15. Om du jämför hur du ser på dina yrkeskunskaper idag och hur det var när du var nyanställd, hur har de förändrats, varför?
16. Vilka möjligheter till lärande på arbetsplatsen har du haft och har idag? Beskriv! 17. Har du någon mer erfaren kollega som är en god förebild och ett bra stöd för dig i
arbetet? I så fall hur, vad gör den kollegan som du tycker är bra?
Gymnasieutbildningens förberedande:
18. På vilket sätt förberedde gymnasieutbildningen dig på ditt kommande arbete? 19. Vad anser du att du lärde dig under gymnasieutbildningen, som du har nytta av i
ditt dagliga arbete?
20. Finns det något du önskar att du hade lärt dig mer om på gymnasiet, vad, varför? 21. Vad önskar du att du hade lärt dig mer om på gymnasiet, vad, varför?
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
20200922