Här redogörs för den tredje frågeställningen: när beskriver undersköterskorna att de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och sin yrkesidentitet.
Hjälpa människor innebär mer än personlig omvårdnad
När informanterna ska beskriva vad de gör som undersköterskor, menar alla att de hjälper människor i deras dagliga liv. Oavsett om de arbetar på sjukhus, i personens hem eller på ett boende. Daniel beskriver uppgifterna som centrala i arbetet, personlig vård, hygien och förflyttningar. Anna, Cindie och Frida som arbetar på sjukhus beskriver hjälpen på liknande vis. Anna menar att som undersköterska är hon närmast patienten och kan assistera
sjuksköterskor och läkare. Cindie beskriver arbetet med patienter som väldigt brett, det kan handla om allt från provtagningar till samtal för att få patientens tankar på annat håll. Frida sköter omvårdnaden om sår och är nära sina patienter.
Effie betonar vikten av att hjälpa vårdtagarna i hemtjänsten att fortsätta vara en del av samhället. Bellas beskrivning av anledningen till att arbeta som personlig assistent liknar Effies, hon värdesätter att brukaren har någon hos sig och att hon gör brukaren mindre ensam.
Att vara social och våga samtala är viktigt i arbetet som undersköterska. Cindie beskriver hur hon använder samtalet i omvårdnaden:
…många patienter som kommer till sjukhuset blir sjuka av att de hamnar på sjukhus. Ofta är det ju så, men sen kan det också vara att de bara behöver kanske lite mer uppmärksamhet och man behöver prata med dem lite grann… Och det behöver inte handla om anledningen till att man är där utan man kan prata om deras katt hemma eller vad de har handlat eller vad som helst, för att det är det att det piggar upp väldigt mycket
Cindie
Den sociala förmågan lyfts också fram som viktig för att komma in i arbetet och bli delaktig i arbetslaget. Effie beskriver att han till en början var blyg, men att han snabbt bestämde sig för att ”ställa sig fram” och börja ta för sig mer.
Man måste vara jättebra social också att vi skulle hmm kunna sitta ner och man ska inte vara blyg absolut inte det då gör att jobbet blir mer svårare faktiskt.
Effie
Daniel har precis påbörjat en ny tjänst på ett äldreboende. Han menar att han egentligen är säker på arbetsuppgifterna kring att ta hand om vårdtagaren, men samtidigt tycker han om att arbeta tillsammans med en kollega som kan visa och förklara och lära honom bättre och smidigare handgrepp så att han blir mer säker. När det gäller att komma på samtalsämnen med de äldre, tar han stöd av sina kollegor för att se hur de arbetar och sen efterlikna deras arbetssätt. Han tycker att det är viktigt att våga fråga och ta hjälp av sina kollegor för att komma in i arbetet och utvecklas.
Säkra arbetsuppgifter
Ett tecken på när undersköterskorna har utvecklat sin yrkesidentitet är vilka arbetsuppgifter som de känner sig säkra på. Säkra arbetsuppgifter är sådant som de gör ofta, rutinarbete. Effie känner sig säker i arbetet i hemtjänsten för att han går hem till vårdtagare som han känner väl. I början var det svårt men när han har lärt känna dem, blir han säker på arbetet. Anna
beskriver en trygghet i de arbetsuppgifter hon gör ofta, som olika provtagningar och förberedelser av provmaterial.
Få frågan
Ett tecken på att informanterna känner sig delaktiga i arbetet är att de får frågor av sina kollegor. Frida känner sig som fullt delaktig i arbetet när hon ses som en i gänget.
…när de kommer och fråga mig om jag kan hjälpa dem, eller frågar om mina åsikter. Då känner jag verkligen att de ser mig, för de frågar mig, de tar in mig i teamet.
Frida
Effie blir glad och känner sig stolt när nyanställd personal frågar honom och han får förklara. Anna beskriver att hon inför sommaren har fått handleda nyanställda sjuksköterskestudenter. Då hon har varit på akuten i nästan två år, har hon god erfarenhet och kan handleda de nyanställda i rutinuppgifterna.
…det har blivit att jag kan mest och hjälper dom här semestervikarierna att lösa våra uppgifter och då har det blivit…inte så att nån blivit dålig men någon (patient) som känt sig lite svimfärdig och då är det plötsligt jag som helt plötsligt står med med erfarenheter och kunskaper och berättar vad vi ska göra.
Anna
Att få handleda nya kollegor, kan ses som ett tydligt tecken på att man har kommit in i yrkesrollen då det innebär att du är den som får introducera och visa vägen och sätta ord på sitt kunnande.
Tid för att komma in i arbetet
På frågan hur lång tid det tar att komma in i arbetet, beskriver informanterna det på lite olika vis. Cindie, Anna och Frida som arbetar på sjukhus, menar att det i princip inte går att bli fullärd. Cindie berättar att hennes chefer lyft det i utvecklingssamtal.
Cheferna sagt till mig med att det absolut farligaste det är liksom att tro att man kan allt för då är man ute på hal is
Cindie
Anna beskriver en typ av ”hierarki” i utveckling på avdelningen, där de som har längst erfarenhet på akuten får vidareutbildning för att få arbeta i ”akutrummet” där de svåraste fallen kommer in. Hon har som mål att få utbildning och få prova på att arbeta i akutrummet innan hon utbildar sig vidare.
Bella och Daniel uttrycker inte sig på samma vis, utan menar att när de gör samma arbetsuppgifter som den övriga personalen, så är de inne i arbetet. Effie som började i
hemtjänsten redan första året under Vård- och omsorgsutbildningen, tycker att det tog längre tid att känna sig säker i arbetet. Det kan bero på att han inte hade hunnit lära sig så mycket om vård och omsorg innan han förväntades kunna i arbetet.
Möjligheten till introduktion skiljer sig väldigt mycket åt beroende på vilken arbetsplats det handlar om. Daniel som är ny på äldreboendet, har fått två-tre dagars introduktion. Han väntar på sin delegering för att kunna dela medicin till vårdtagarna, men efter det kan det uppfattas som att han ser sig som fullt introducerad i arbetet.
…jag gör allt som den ordinarie personalen brukar göra. Så jag känner mig väldigt delaktig, och jag får mina chanser att hjälpa (de äldre).
Samtidigt beskriver han sitt kunnande på följande vis:
Jag kan det jag behöver kunna på en mild nivå. Det finns såklart väldigt mycket kvar för mig att lära mig…
Daniel
Här menar han att han kan grunderna i arbetet, men att han har mer kvar att lära för att bli skicklig i arbetet.
Bella som i samtalet jämför mellan sitt arbete som personlig assistent och sitt extraarbete i hemtjänsten, menar att som personlig assistent är det svårt för det finns ingen annan än brukaren att fråga. I hemtjänsten fick hon inför sommararbetet tre - fyra introduktionsdagar, men den fjärde dagen arbetade hon själv på grund av personalbrist. Bella beskriver det som bra, för då fick hon möjlighet att prova själv. Hon tycker att hon efter en vecka eller två var inne i arbetet.
Cindie upplever det som att undersköterskans arbete i äldreomsorgen underskattas när de får för kort introduktion. Hon jämför med sex veckors introduktion på akuten.
Man ska inte underskatta en undersköterskas jobb speciellt inte inom äldrevården, för det är ändå i livets slut som vi ska hjälpa till och ta hand om och göra deras dag så bra det går liksom och det är speciellt… På två dagar hinner du inte lära dig deras rutiner. /.../ det är inte schysst att ge (personalen) en lapp att här har du dina brukare, ut och lycka till typ… /…/ Sen är det klart att det finns mycket mer att lära sig kanske på ett sjukhus, men samtidigt så är det ju viktigt arbete båda två. Sjukhuset hade aldrig funkat om inte äldrevården hade funnits.
Cindie
Cindie identifierar och ifrågasätter att det finns skillnader i möjligheten till introduktion och ser samtidigt hur de olika verksamheterna behöver varandra för att fungera.
Sammanfattning
Undersköterskorna ger uttryck för att vara säkra i sitt yrkeskunnande och sin yrkesidentitet inom följande områden:
De har en klar bild av vad arbetet som undersköterska innebär. De beskriver arbetet ur flera olika perspektiv vilket visar att de har en nyanserad och klar bild av arbetsuppgifterna. Att vara närmast patienten och hjälpa den med välbefinnande och personlig omvårdnad, handlar
dels om att ha ett gott handlag men också att kunna vara social och visa empati och förståelse. Att veta vad man ska prata om med vårdtagaren. Även här tar de stöd av sina kollegor för att utvecklas i sitt yrkeskunnande. Rutinarbete är de säkra på, och kan handleda nyanställda kollegor.
De har en olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet. De som arbetar på sjukhuset, menar att de i stort sett aldrig kan bli fullärda för det finns alltid mer att lära. De som arbetar i hemtjänst och på äldreboende, menar att de är fullt delaktiga när det gör samma arbetsuppgifter som den andra personalen. De har också olika förutsättningar när det gäller introduktion och fortbildning.
Analys
I analysen kopplas resultatet av intervjustudien till den teoretiska ram som presenterats tidigare. Då syftet med studien var att bidra med kunskap om nyutbildade undersköterskors möte med arbetslivet, redogörs för analysen mot de tre frågeställningar som formulerats: Inom vilka områden ger undersköterskorna uttryck för hur deras utbildning har förberett dem på mötet med arbetslivet? Inom vilka områden ger undersköterskorna uttryck för att de ställs inför oförväntade händelser i arbetslivet och hur de bidrar till utveckling av yrkeskunnande? Inom vilka områden ger undersköterskorna uttryck för att de känner sig säkra i sitt
yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet?