7. DISKUSSION
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Under studiens gång har jag uppmärksammat att det finns en hel del forskning om undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena i de högre årskurserna. Visserligen finns det en del forskning om hur elever lär och förstår naturvetenskapen i de yngre åldrarna, men samtidigt har det varit svårt för mig att finna bra information om hur elever i de lägre åldrarna kan arbeta och lära genom att utföra systematiska undersökningar redan i årskurs 1–3. Hur denna undervisning ska organiseras för att gynna elevernas lärande, vara säkert och samtidigt intressant, roligt och meningsfullt för eleverna. En del har jag hittat om hur man inte ska göra, och hur man kan göra systematiska undersökningar i ämnet fysik, men i biologi och kemi har det varit svårare att hitta om hur man utför meningsfulla, lärorika och genomförbara lektioner i systematiska undersökningar.
8. REFERENSER
Abrahamsson, C., Malmberg, C. & Pendrill, A-M. (2019) En delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO- undervisningen. NorDiNa 15(2). (s.128–144)
Andersson, B. red. NordLab (2003) Björn Andersson, Frank Bach, Birgitta Frändberg, Ingrid Jansson, Christina Kärrqvist, Eva Nyberg, Anita Wallin & Ann Zetterqvist.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10625/1/gupea_2077_10625_1.pdf
Andersson, J., Enghag, M. (2017) The laboratory work style's influence on students' communication Journal of Baltic Science Education, 16(6): 958-979.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Davidson, B. & Patel, R. (2019). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eshach, H., Dor-Ziderman, Y., & Yefroimsky, Y. (2013). Question Asking in the Science Classroom: Teacher Attitudes and Practices. Journal of Science Education and Technology, 1-15
Ekborg, M. Ideland, M. Malmberg, C. (2009). Sience for life. NorDina, 5(1), (2009. s.35-46) Ekborg, M. (2016). Att genomföra systematiska undersökningar - förmåga 2.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/Grundskola/505-Formaga undersokningar-arskurs_4-6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/U4-6_01A_01_strategier.docx
Hämtat: 29.01.2020
Hattie, J. (2012). Visible Learning for Teachers: Maximizing Impact on Learning. London:
Routeledge, Taylor & Francis Group.
Heinz, J., Enghag, M., Stuchlikova, I. et al. Cult Stud of Sci Educ. (2017). 12: 677.
Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. (2:a uppl.) Stockholm:
Liber.
Hodson, D. (1990). A critical look at practical work in school science, School Science Review, 71(256), 33-40.
Hult, H. (2000). Laborationen - myt och verklighet: En kunskapsöversikt över laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. CUP:s rapportserie, 2000.
Hultén. (2011) Naturvetenskap. I Larsson, E. & Westberg, J. (2017). Utbildningshistoria. (uppl.
2:4). Lund: Studentlitteratur.
Jordan, B., & Henderson, A. (1995). Interaction Analysis: Foundations and Practice. Journal of the Learning Sciences, 4(1), 39-103.
Jönsson, A., Ekborg, M., Lindahl, B., & Löfgren, L. (2014). Bedömning i NO- grundskolans tidigare år. (uppl. 1:2). Falkenberg: Gleerups.
Keys, C. W., & Kennedy, V. (1999). Understanding inquiry science teaching in context: A case study of an elementary teacher. Journal of Science Teacher Education, 10(4), 315-333.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lo, M.L. (2014). Variationsteori-för bättre undervisning och lärande. Studentlitteratur.
Löfgren, L. & Helldén, G. (2009). A Longitudinal Study Showing how Students use a Molecule Concept when Explaining Everyday Situations, International Journal of Science Education, 31:12, 1631-1655.
Magntorn, O. & Helldén, G. (2007) Reading New Environments: Students’ ability to generalise their understanding between different ecosystems, International Journal of Science Education, 29:1, 67-100.
Millar, R. (2010). Practical work. In J. Osborne & J. Dillon (Eds) Good practice in science teaching: what research has to say. Maidenhead: McGrawHill.
Moore, A., Edwards, G., Halpin, D. & George, R. (2002). Compliance, Resistance and Pragmatism: the (re)construction of schoolteacher identities in a period of intensive educational reform. British Educational Research Journal, 28 (4). 551-565.
Marton, F. & Pang. M. F. (2006) On Some Necessary Conditions of Learning, The Journal of the Learning Sciences, 15:2, 193-220.
Pang, M. F. & Ki, W. W. (2016). Revisiting the Idea of ”Critical aspects”. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323-336.
Pendrill, A-M.; Ekström, P.; Hansson, L.; Mars, P; Ouattara, L. & Ryan, U. (2014). The equivalence principle comes to school—falling objects and other middle school investigations. Physics education. 49(4). 425–430.
Runesson, U. (2011). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study. Forskning om undervisning och lärande, (5), 7–17.
Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Salter, I. & Atkins, L. (2013) Student-Generated Scientific Inquiry for Elementary Education Undergraduates: Course Development, Outcomes and Implications, Journal of Science Teacher Education, 24:1, 157-177.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2014a). Bedömning för lärande i naturorienterande ämnen – allmän information. Hämtad 2020-02-28 från
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=AAE4B375EE1749678 D13B56606FE6F33&documentGuid=5ABB6429F4DE49BA84A56CD5820B884E Skolverket. (2014b). Matris: Systematiska undersökningar. Hämtad 2020-02-28 från
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=3A03417D48D541CCA128C D36F59E5807&documentGuid=11BB85AC2DCD480B8B10CFFA677C9A47
Skolverket, (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi, reviderad 2017. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket, (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik, reviderad 2017. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket, (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi, reviderad 2017. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
(Reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.
Spangler, S. (2009). Beyond the fizz: getting children excited about doing real science. Young children, 64(4), 62-64.
Szczepanski, A. & Dahlgren, L-O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 0(1), 21-48.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-03-10 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande – en variations- teoretisk studie av undervisning och Lärande av grund- skolans biologi (Doktorsavhandling). Luleå tekniska universitet.
Vikström, A. (2015). Vad är det som gör skillnad: Vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia. Forskning om undervisning och lärande, 15 (3). Från http://www.forskul.se/ffiles/0058965F/ForskUL15_s22-37.pdf
INTERNETKÄLLOR
DiNo- bedömningsstöd: Att bedöma för lärande i naturorienterande ämnen
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=3A03417D48D541CCA128C D36F59E5807&documentGuid=1D8972D409C347ADA6CEAA6EFB18E7D4
Hämtat: 2020-01-30
Bedömningsstöd Biologi åk 1–3:
https://bp.skolverket.se/delegate/download/question/informationmaterial?questionGuid=3A03 417D48D541CCA128CD36F59E5807
Hämtat: 2020-01-30 Kompetensprofil:
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=3A03417D48D541CCA128C D36F59E5807&documentGuid=4E12B58B1631495F85A73A948F20262B
Hämtat: 2020-01-30 Likheter och skillnader:
https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrbio01_1-3/enskilda-uppgifter?p_auth=pPfTwEW0&p_p_id=thvquestion_WAR_thvwebapp_INSTANCE_MREf2 eXxUDhe&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column-2&p_p_col_pos=1&p_p_col_count=2&_thvquestion_WAR_thvwebapp_INSTANCE_MREf
2eXxUDhe_execution=e1s1 Hämtat: 2020-01-30
Matris- att genomföra systematiska undersökningar:
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=3A03417D48D541CCA128C D36F59E5807&documentGuid=11BB85AC2DCD480B8B10CFFA677C9A47
Hämtat: 2020-01-30
BILAGOR
Bilaga 1. Samtyckesbrev Bilaga 2 Lektionsplanering Bilaga 3 Exkursionshäfte
Bilaga 4 Självskattningsblankett Bilaga 5 Bedömningsmatris Bilaga 6 Intervjufrågor
Bilaga 7 Sammanställning av självskattningsblankett Bilaga 8 Knoppar och bildmaterial från Lektion 2
Hej!
Jag heter Arijana Knutsen och studerar vid Luleå tekniska universitet till lärare. Jag har även arbetat på skolan ibland. Jag har träffat era barn en gång tidigare då jag testade för hur barn kan utveckla sin språkliga förmåga i undervisningen av svenska, då arbetade vi med Krakel Spektakel. Men nu är jag inne på min sista termin på grundlärarprogrammet med inriktning på förskoleklass till årskurs 3. Denna termin arbetar jag med mitt examensarbete i ämnet
naturkunskap.
Meningen med arbetet är att få kunskap om hur man skapar undervisning som hjälper barnen i de lägre årskurserna att utveckla sin förmåga att utföra systematiska undersökningar av sin närmiljö. För att undersöka detta har jag planerat en lektionsserie där eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att utföra systematiska undersökningar, och detta med hjälp av närmiljön kring skolan. Under lektionerna kommer jag att observera och föra samtal med eleverna som jag kommer att spela in, och för detta behöver jag ert/målsmans
godkännande.
Under arbetet kommer de forskningsetiska principerna vilka Vetenskapsrådet tagit fram att följas. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avslutas. Alla elever kommer att
avidentifieras, och materialet kommer att användas konfidentiellt, och endast för den avsedda studien.
Har några frågor eller funderingar är ni välkommen att kontakta mig eller min handledare.
Arijana Knutsen Anna Vikström
ariknu-6@student.ltu.se anna.vikstrom@ltu.se
Jag är väldigt tacksam om ditt barn kan hjälpa mig med min studie.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar/ Arijana Knutsen
---Samtyckesformulär
Elevens namn och skola ___________________________________________
JA – jag/vi tillåter att mitt/vårt barn deltar i studien.
NEJ – jag/vi tillåter inte att mitt/vårt barn deltar i studien.
Elevens underskrift ________________________________________________
Vårdnadshavares underskrift _________________________________________
Datum: __________________________
Lektion 1 - Exkursion
Sorterar, ser på skillnader och likheter
Gällande några vanligt förekommande träd- och bär arter i närmiljön.
- Informera om hur arbetet ska gå till. Varför vi gör det, lägg fram några kritiska aspekter utifrån tidigare lektioner för att hjälpa eleverna att återkoppla till sina förkunskaper.
- Promenera i led till Skolskogen.
- Stanna när ni är framme, var säker på att alla är med sin lär-grupp, och att de vet vad de ska göra innan du släpper iväg dem.
- Markera ut, och gör eleverna medvetna om inom vilket område de ska hålla sig.
Håll översikt över barnen, finns i närheten för att kunna lotsa, hjälpa och ställa frågor som leder dem vidare i sitt tänkande och arbete.
Insamling och avslut:
10 min.
Återsamlas (räkna in), gå tillbaka i led, Samla in deras påsar, och fråga om elevernas åsikter om lektionen.
För läraren: Lista på de som följer med, för att hålla koll på vilka som är med.
Förbered Påsar och snören. Skriv ut exkursionspapper åt alla, ta med extra pennor. Ta med extra telefon för inspelning/fotografering av upptäckter om tekniken strular.
Ev. bjuda på fika.
Lektion 2 – Undersökning
Sorterar, ser på skillnader och likheter Gällande några vanligt förekommande
Återkoppla till exkursionen, informera muntligt om arbetet
- Eleverna arbetar själva. Som lärare kan du gå runt och se om eleverna behöver hjälp att förstå frågan, läsa eller ställa öppna frågor som motiverar eleverna att tänka på flera sätt för att komma vidare i sitt tänkande och lärande.
Samtal i helklass, vad har vi upptäckt?
Vad har eleverna fått syn på under lektionen.
Utvärderingsblad (Bilaga 6) - det här var bra, det här vill jag påpeka…
För läraren:
Detta papper
Dina lär-kompisar
ett gott humör
Penna Ullsnöre
Mitt namn:
_________________________________________________________
Mina lär-kompisar:
_________________________________________________________
VINTER EXKURSION
Du behöver:
En namn-märkt påse
att samla
dina saker i
Växterna Blåbär och Lingon
o Hjälps åt att hitta en plats där NI tror att det växer lingon och blåbär.
o Hjälps åt att gräva i snön tills ni hittar blåbärsris och lingonplantor.
Lingon
o Sök reda på lingonris.
o Studera lingonplantan.
o Hur ser lingonplantas blad ut på ovansidan?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
o Studera undersidan av lingonplantas blad hur ser den ut?
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
o Samla en lingonplanta i din påse.
Blåbär
o Sök reda på blåbärsris.
o Studera blåbärsriset.
o Lägg märke till knopparna på den kala stammen.
o Vad tror ni finns i knopparna?
________________________________________________________
Vad skiljer blåblåbärsris från lingonplantan?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad har de gemensamt?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
o Samla en blåbärsplanta i din påse.
Barrträd
Tall Gran Lärk
Antalet grenkransar adderat med tre (för rot och toppskott) anger trädets ålder.
o Räkna antalet grenkransar på några granar och tallar.
o Försök att hitta en gran som är lika gammal som du själv.
Märk den med ett ullsnöre
o Plocka 10 barr från en gran och sätt i din påse.
Tallens grenar sitter högt upp, ibland måste man gräva nedanför tallen för att komma åt barr.
o Plocka ca. 10 barr från en tall och sätt i din påse.
o Hittar ni barr från något annat än tall och gran?
Ta med några barr från den med.
Leta reda på minst två olika grenar/kvistar som har barr
på sig, helst från backen, samla dem i din påse.
Lövträd
Rönn Sälg
Björk Asp
o
Vilka lövträd kan ni hitta? Skriv, dra streck eller rita.
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
o Plocka med några kvistar med knoppar från några olika
lövträd. Ta med dem in.
Djuren
o Håll utkik efter djurspår i snön, försök lista ut vilket djur som lämnat spår. Be en vuxen fota.
o Följ spåren, en bit, kan du se var den tagit sig?
_________________________________________________________________
o Vilka djur lever mellan snötäcket och marken, finns det några spår?
_________________________________________________________________
o Sök efter gnagspår på träd och buskar. Be en vuxen fota.
o Vilket djur har varit framme och gnagt?
_________________________________________________________________
o Äter det här djuret samma föda under hela året?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
Vems spår kan detta vara, vad tror du?
skriv på pilen?
Såg du någon av dem under exkursionen?
Sätt ett sträck i rutan för varje gång du stöter på spå
DET HÄR TYCKER JAG VAR…
…BRA _____________________________________________________________________
…SÅDÄR ___________________________________________________________________
…SVÅRT ___________________________________________________________________
Är det något annat du tycker jag behöver veta eller förändra?
____________________________________________________________________________________________________
Bedömningsmatris
• Hur skulle du kunna sortera dessa i olika kategorier?
• Hur skulle du kunna sortera dessa utifrån följande kategorier… beskriva olika objekt med bild och ord.
Frågor att ställa till eleverna:
• Vilka egenskaper har de här sakerna?
• Finns det andra egenskaper som kanske inte är lika lätta att upptäcka?
• Finns det några likheter (eller skillnader)? och bild. Här innefattas även hur man utnyttjar grafer, tabeller, bilder och
• Hur skulle du kunna spara dina resultat, så att du kan visa dem för andra?
• Hur skulle du kunna presentera din undersökning och dina resultat så att någon förstår hur du gjort (eller att någon skulle kunna göra om samma
INTERVJUFRÅGOR
Inled med att förklara för den intervjuade vad syftet är med intervjun, att vinna
kunskaper om elevers förförståelse av växters levnadsvillkor, samt vad de känner till för växter samt av vilken kvalité kunskapen är.
• Visa olika pinnar, och fråga om de känner igen dem?
• vad är det här?
• Var har du sett dem?
• var tror du att jag hittat dessa? (i skogen, på gården, på marken, tagit av från träden?)
• tror du att de kommer från samma ställe?
• Kan du se någon skillnad på dem?
• Vad kan du se för skillnad? Vad?
• Är det något som är likt på dem? Vad?
1. Kan du namnet på några träd eller bär som finns i närmiljön? (Visa på kritiska aspekter av närmilö, för att garantera för att eleven förstår begreppet närmijö på det sätt som ämnas)
- menar eleven närmiljön i skolan, hemma, stugan eller i kusten?
2. Vet du hur ser de ut på sommaren? Kan du förklara?
3. Vet du hur ser de ut på hösten? Kan du förklara?
4. Vet du hur ser de ut på Vintern? Kan du förklara?
5. Vet du hur ser de ut på våren? Kan du förklara?
Ställ frågor utifrån det samtalet som förs, för att vidareutveckla elevernas resonemang. Kolla på bark, snitt, knoppar och det som finns.
- Är det någon skillnad på denna, jämfört med den första som vi tittade på?
- är det något som är samma?
6. Var hittar man dessa pinnar på vintern?
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
Fråga 2: Vad var sådär Hitta träd som är lika gammalt 3/19 9/19
Kallt 2/19
Hitta bättre pinnar 1/19
Hitta olika pinnar 1/19
Hitta blåbär och lingonris 1/19
Hålla i allt 1/19
Titta i förstoringsglas 1/19 3/19
Svårt att lyssna 1/19
Veta vad man ska göra Lektion 2 1/19
Samarbeta 1/19 1/19
Det var komplicerat 1/19 5/19
Allting 1/19
Inget 3/19
Fråga tre: Vad var svårt?
Exkursionen – att hitta 14/19
Observera och sortera 4/19
Ingenting 4/19
Fråga fyra: Vad har du lärt dig?
Svar relaterade till observera och sortera 15/19 Använda/Bry mig mer om/av naturen 2/19
Jättemycket 2/19
Allting 1/19
Vet inte 1/19
Knoppar
Asp (Populus tremula)
Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.
Glasbjörk (Betula pubescens)
Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige
Vårtbjörk (betula pendula)
Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa ”hartsvårtor”.
Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.
Gråal (Alnus incana)
Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är
behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.
Hägg (Prunus padus)
Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.
Liten ordlista:
Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna
https://www.natursidan.se/nyheter/knoppguide-till-18-vanliga-trad/
Rönn- hårig knopp rödbrun
Svensk häggmispel
Hägg