Kritisk aspekt: att se

För att kunna observera och sortera arbetades i studien med att synliggöra och medvetandegöra eleverna om den kritiska aspekten att se. Att se är ett ganska diffust begrepp att nyttja i detta sammanhang, men viktigt för att kunna observera och sortera. Det går inte att observera något om man inte ser det. Detta innebär att läraren måste medvetandegöra eleverna om bland annat vad det är de ska se. Att se behöver presenteras för eleverna i den mening att eleverna faktiskt tar sig tid att titta och ifrågasätta vad det är de kan se. För elever i de lägre åldrarna behöver alltså läraren ge exempel på vad de ska titta efter, och därmed möjliggöra för eleverna att utforska vidare det som de ser in i mindre detaljer.

Den kritiska aspekten att se gjordes synligt vid förtesterna genom att respondenterna ombads att säga vad de såg. Fyra av fem elever såg det uppenbara som låg framför dem: barrträd, pinnar och förstoringsglas. Eleverna behövde vidare lotsning för att de skulle se mindre distinkta

25

egenskaper hos de olika kvistarna. Endast en av eleverna såg efter mindre uppenbara egenskaper.

Vid exkursionen efterfrågade eleverna information om var och vad de skulle se och leta efter.

Eleverna började efter en stund att visa varandra och kommunicera om var man kan titta för att hitta olika kvistar. Under Lektion 2 var den kritiska aspekten att se central, både vid genomgången, utförandet och avslutningen. Inledningsvis samtalade vi om hur man observerar, och vad man kan observera, vi samtalade om hur noga man kan titta och vad man kan se då. Vi funderade tillsammans över vad man kan upptäcka då man tittar noga och observerar, samt varför det är bra att göra det.

A: - Vad lär man sig då man observerar och undersöker saker då?

E2: - Man vet hur många år träden är å de.

E11: - Man kan se lite närmre på dem att det kanske finns några stora myror på dem eller så kan man se om trädet är ett blodträd, jag har sett ett blodträd en gång.

A: - Ja, man kan upptäcka mer saker om man tittar närmre.

E3: - För att man ska bli forskare så är det bara det man gör.

A: - Vilken bra tanke, forskare gör sånt här, de undersöker saker.

E6: - För att man kanske kan skaffa sig perspektiv på saker. Jag menar såhär om man ser ett träd, och man inte var lärare så man ba kanske typ tänker att det är ett träd å så, ja bara träd. Och det finns ju träd som E11 sa att det finns träd med rött å så, å så går man förbi det å så kommer någon annan och vet att det är ett blodträd å så får han mycket beröm, den andra kunde ha chansen att hitta det!

Eller, man få perspektiv och lär sig om saker. så att man vet exakt, eller inte exakt… Undersöka det är att få perspektiv och sånt.

A: - Vilket bra svar, förstår ni vad E6 menar då hen säger perspektiv?

Jag lyssnar av klassen och tittar; de flesta eleverna säger nä, medan vissa bara vrider på sig.

A: - Perspektiv, det är ju så att vi ser på saker på olika sätt. Till exempel:

Tar fram tallen som vi konstaterat var 8 år gammal.

A: - Å så säger jag, ååå vilken liten tall!

Jag tar fram en än mindre tallkvist:

26

A: - Men E12, hen har sett en såhär liten tall. Jag tycker alltså att den här tallen är liten, men E12 tycker att den här tallen är en liten tall. Vi tycker olika saker om en och samma sak, som här kanske jag tycker att det här är en litet, medan E12 tycker det här är litet, och för ytterligare någon annan så kanske litet är såhär: När man precis ser att någonting kommer upp ur jorden.

Under denna session av lektionen pratade vi även om den kritiska aspekten att observera utifrån några kända svenska forskare.

A: - Ja…det var ju typ sånt Linne och Celsius funderade på och observerade, sorterade vad som var varmt vad som var kallt, vilka som hade vita blad, vilka som hade gröna blad, genom att dela in dem har de kunnat göra stora upptäckter.

E5: - Mmm

A: - […] När Vi ska göra våran undersökning ska vi titta på: Vad är olika på mina pinnar och vad är lika på mina pinnar? Färg, utseende, former, är de knövliga eller är de släta, eller krokiga, spetsiga eller raka. Vi kan titta på, inuti, på färger, lukta på dem.

Som avslutning på genomgången och inledningen på lektionen visar jag bilder på kvistar från de vanligast förekommande trädarterna i elevernas närmiljö. Här pekar jag ut färger, former, knoppars form och fästen, innehåll, snitt, bark och näver.

Vid eftertestet ombads eleverna åter igen att berätta vad de såg. De började åter med de uppenbara egenskaperna. Denna gång arbetade eleverna själva vidare med att berätta om detaljer och utseenden som blev mer och mer specifika för de olika arterna av kvistar.

E4: - Båda har någon slags brun nyans, båda är gröna inuti...

E4: - Om man tittar noga ser man att den här också har sånna, medan om man inte tittar noga så ser man dem inte fast de är där.

Båda var björkpinnar, men den enas knoppar var mer tillväxta än den andras.

A: - Men vad är det vi vet om ett träd har knoppar?

E4: - I knopparna ligger löv som väntar på att få blomma.

A: - Ja! Så då vet vi att pinnarna som har knoppar och inte har några barr är lövträd.

E4: - Japp

27

Denna elev visar att den kan urskilja två björkkvistar bland många olika kvistar, dessutom på små detaljer trots att pinnarna var olika mogna. Nedan följer ytterligare ett exempel på hur eleverna vid eftertestet själva såg och observerade utan någon större inverkan av mig:

A: - Nu har vi en hög med pinnar igen, vad kan vi göra med pinnarna? Hur kan vi ta reda på om de är lika eller olika?

E5: - Jao, man tar typ den här och den här, eller typ den här… nu kan vi ju se att de är olika..Nä vänta den här ska inte va här.

A: - Hur tänker du nu?

E5: - För om man använder den här (förstoringsglaset) så ser man att den är ganska mycket bucklig…. den här är inte så jättemycket bucklig, lite men inte mycket. Å den här har sånna här stora pjoppar, och i slutet så är de runda plus!

det är kottar på den här (alkvist alltså).

A: - Ja! Vi kan alltså sortera dem efter deras former och utseende.

E5: - Mmm, och på pjupparna. Och så ser man på den här att det är kottar och det är absolut inga kottar på den här.

E5: - Noll kvistar och nånting, plus den där har jättemycket sånna.

A: - Sånna vaddå?

E5: - Sånna gröna.

A: - Ja! Barr?!

E5: - Barrträd, jag menar den är lövträd och inte barr…. Vänta! här hittade jag två av samma! eller jag tror att det är samma, för det är kottar på dem, och här har nog en ekorre varit och smakat!

Även denna elev visar på att den kan se mer än bara självklara egenskaper, eleven letar sig fram själv, och motiverar likheter och olikheter. Vid eftertestet arbetade alla fem respondenterna på likartat sätt som det som beskrivs ovan, bara mer eller mindre omfattande.

6.1.2 Kritisk aspekt: beskriva

Ytterligare ett steg i att kunna observera och sortera, är att kunna beskriva det man ser. För att eleverna ska kunna beskriva något förutsätter det att eleverna får möjlighet att tillägna sig begrepp som beskriver det fenomen som de arbetar med. I detta fall handlade det om en kvists olika delar. Exempel på detta är då en elev i början av studiens utförande säger ”pjoppar” till att senare i studien kunna förklara att ”pjoppar” det är knoppar där träden förbereder sina löv inför våren. Eleverna förklarar och beskriver i början genom att peka, visa, sätta två olika pinnar bredvid varandra för att visa vad de vill förklara. I denna studie syntes progression i elevernas begreppstillägnande genom att de nyttjade för området aktuella begrepp såsom bark, näver, knoppar, löv, barr med mera i större omfattning vid eftertesterna än vid förtesterna.

28

6.1.3 Kritisk aspekt: likheter och skillnader

I studien arbetades med likheter och skillnader för att ge eleverna möjlighet att identifiera specifika egenskaper hos några vanligt förekommande trädarter. Det generella lärandeobjektet objektet observera och sortera omfattas av den kritiska aspekten se likheter och skillnader. Vid förtesten var det möjligt för fyra av fem respondenter att se på uppenbara skillnader, som att vissa kvistar hade gröna utväxter, medan andra inte hade det. Vid för- och eftertestet ställdes frågor som ledde respondenterna i riktning att sortera utifrån allt mindre uppenbara detaljer på kvistarna, respondenterna fick redogöra för vad som var lika, samma och annorlunda på de olika kvistarna. En av eleverna behövde inte lotsning alls och fortsatte självmant att se och visa på likheter och skillnader på de olika kvistarna. En av respondenterna kunde inte se uppenbara skillnader på kvistarna utan lotsning, hen beskrev hur kvistarna kunde sorteras men hen sorterade inte alls, hen fokuserade mest på att leta likheter och olikheter.

Under exkursionen poängterade och ifrågasatte några av eleverna; att alla lövträdspinnar såg likadana ut, och hur skulle man veta att de är olika? En annan elev förklarar att om man tittar nära ser man att de är lika, men inte samma. Detta återkopplades under Lektion 2.

Under Lektion 2 svarade majoriteten av eleverna att de visste vad man gjorde då man sorterade saker. Men ingen ville berätta vad man gjorde då man sorterade. Det generella lärandeobjektet:

Sortera visades för eleverna genom iscensättning av två olika variationsmönster: som handlade om likheter och skillnader (se sida 32–33). Under lektionen sorterade eleverna sina fynd från exkursionen utifrån barr- och lövträd. Eleverna sorterade sedan efter färg, form, knoppar, utseende, prickar och storlek.

Vid eftertestet ombads eleverna att berätta och beskriva vad de såg. Denna gång började alla eleverna redan vid observationer av olika egenskaper hos de olika arterna att sortera och gruppera dem utifrån likheter och skillnader. Alla elever sorterade barr- och lövträd för sig, och alla eleverna sorterade ut minst tre grupper inom lövträden. De som är grå, de som är bruna, samt de som har kottar. Fyra av eleverna kunde gruppera utifrån knoppens färg och form eller hur den sitter på pinnen. Tre av eleverna kunde sortera även utifrån mer specifika färgskillnader, som brungrå, brun, rödbrun. En av eleverna kunde sortera ut alla pinnarna.

6.2 Kritiska aspekter som möjliggör igenkänning av några vanligt förekommande trädarter i elevernas närmiljö

För denna studie behövde eleverna ha kännedom om några vanligt förekommande trädarter i deras närmiljö, vilket även omfattas av det centrala innehållet i biologi (Skolverket, 2018). De kritiska aspekterna som omnämns under punkt 6.1 är relevanta och adekvata även för detta lärandemål. Men utöver de ovan nämnda kritiska aspekterna utgörs detta lärandemål av ytterligare två kritiska aspekter, i denna studie.

29

6.2.1 Kritisk aspekt: Synliga egenskaper hos kvistar

Vid förtestet framkom denna kritiska aspekt bland annat genom att majoriteten av respondenterna till en början endast kunde urskilja barrträd, pinnar och förstoringsglas. Att visa skillnaden mellan barrträd och lövträd var det lättaste sättet att börja visa på samtida urskiljning.

Detta var uppenbara skillnader som respondenterna kunde se då de ombads att berätta vilka skillnader de såg. Under förtestet visade alla fem respondenterna på att de kunde urskilja om en kvist hade barr eller om den inte hade det. Men de kunde endast urskilja att den hade “det där gröna”. Två av eleverna visste att det var barrträd, men inte vilket barrträd det var. Två av eleverna benämnde även alla barrträden som tall, och såg inte på variationen i barrens storlek.

Då vi urskilt barrträden, tittade vi på egenskaper inom “barrkvisthögen”, detta gjordes genom att eleverna ombads att titta i högen med barrkvistar, och berätta om de kunde se någon skillnad på dessa. Lövträdshögen, var ett större dilemma, och de olika arternas specifika egenskaper kunde inte urskiljas med lätthet. En av respondenterna menade att det “bara var vanliga pinnar”.

För att möjliggöra för eleverna att kunna identifiera och urskilja ett träd från ett annat ombad jag de att titta närmre på pinnarna och berätta om de kunde se några skillnader då. Eleverna kunde efter en stund berätta att vissa var lite gröna, andra var bruna, eller rödbruna, samt att någon var lite grå. Eleverna kunde se att det fanns konstiga “pjoppar” och “kokonger” på pinnarna, och att de såg olika ut. En av eleverna såg även att knopparna satt fast på olika sätt på kvistarna. Förtestet visade att kunskap om denna kritiska aspekt var initial för att eleverna skulle kunna utveckla förmågan att sortera och observera. Det framkom att alla fem respondenterna kunde namnge minst ett av de träd som fanns på bordet framför dem. Endast två av de fem respondenterna kunde namnge rätt kvist med sitt namn, medan de tre andra kunde visa på en kvist som de kände igen, men de namngav den med något annat.

Exempel på ett svar då respondenten kan både namn och utseende för en trädart, men även då respondenten kan namnet men inte koppla det till kvisten:

A: - Kan du namn på något träd?

E1: - Det här är gran (visar), rönnbärsträd (visar inte) öö ööö ööö A: - Ja, bra!

E1: - hmm…jag känner som igen den här men jag kommer som inte på det (här visar eleven på en alkvist).

Under förtestet visade två av respondenterna på att det fanns olika arter inom barrträden, och endast en av eleverna i förtestet kunde urskilja att det fanns olika arter inom lövträden. En av eleverna förklarade att kvistarna med barr kom från tallen, och att den andra högen med pinnar som inte hade barr, bara var en hög med vanliga pinnar som jag tagit från marken.

30

Exkursionens syfte var att eleverna skulle se hur och var vissa vanligt förekommande trädarter växer, hur de ser ut i verkligheten och inte nerplockade eller som bilder. De fick orientera sig i skolskogen och leta efter några vanliga lövträdskvistar samt barrträdskvistar, som de hade bild på i sitt häfte. Detta visade sig inte vara självklart. Att hitta barrträdskvistar var lättare än att hitta lövträdskvistar för eleverna. Att hitta olika lövträd skapade frågor om; var man ska leta, hur de ser ut, att de inte finns på vintern och hur vet man att det är från olika lövträd? Eleverna frågade flera gånger om de hittat rätt pinne, om pinnarna var lika eller olika. Flera av eleverna menade att det var olika pinnar då de kom från två olika buskage bredvid varandra. Eleverna visste inte var de skulle leta, och vad de skulle titta efter. En elev menade att det inte fanns lövträd här på vintern, och flera elever visste inte alls var man kan hitta lövträd i en skog full med stora tallar. Information från förtestet och exkursionen utmynnade och visade på den kritiska aspekten: vilka synliga egenskaper en kvist har, samt hur dessa egenskaper skiljer sig åt från olika arter, samt den kritiska aspekten likheter och skillnader.

Under Lektion 2 kunde majoriteten av eleverna i klassen, precis som respondenterna visa vilka pinnar som var barrträd. Däremot var en pinne utan barr och utan löv; bara en pinne. Vad är en pinne som inte har löv eller barr? Under Lektion 2 låg fokus på att sortera och observera de olika kvistarna, och såhär visades den kritiska aspekten; Identifiering av utseende/egenskaper för en art. Först presenterades vilka egenskaper vi kunde titta efter:

A: - När Vi ska göra våran undersökning ska vi titta på vilka saker är:

lika, vad är olika. Vad är olika på mina pinnar och vad är lika på mina pinnar.

Färg, utseende, formen, är de knövliga eller är de släta, eller krokiga, spetsiga eller raka. Vi kan titta på, inuti, färger, lukta på dem.

A: - Jag ska bara visa er en sak till: det är de vanligaste pinnarna som finns i Sverige, och jag tror ganska säkert att ni har fått med i alla fall. någon av dem här.

- Aspen …visar bild. och förklarar utifrån det, vad som är knoppar.

Under lektionen visade jag på den kritiska aspekten att det fanns olikheter inom löv- och barrträd. Detta gjordes genom att jag visade eleverna förstorade bilder på de vanligaste lövträden i deras närmiljö, samt de vanligaste barrträden. Hur kvisten ser ut utan löv, samt hur trädet ser ut på vintern. Därefter samtalar vi om vad vi kan urskilja för egenskaper på de olika lövträdskvistarna som jag har på projektorn: glasbjörk, vårtbjörk, gråal, hägg och rönn, som alla finns i skolskogen. Under Lektion 2 då eleverna utförde sin laboration, framkom att det fanns en del osäkerhet just kring denna kritiska aspekt. Då flera av eleverna frågade om de såg vad de såg, och ville ha bekräftelse av mig om att de funnit de egenskaper som de berättade om.

De ville veta om det var rätt eller inte.

Under eftertestet visade alla fem elever på att man kunde känna igen olika sorters träd efter deras olika egenskaper. Tre av eleverna började med att sortera barr-, och lövträd för sig, medan två av eleverna började med specifika egenskaper som de noterat urskiljer olika trädarter. Nedan följer ett exempel:

31

A: - Nu har vi samma pinnar igen framför oss som förra gången. Kan du sortera några pinnar?

E1: - Där har vi några som är lika, och där.

A: - Hur vet du att de är lika?

E1: - Jag kan se att vissa är typ lika långa, men jag kan se att det är typ samma knoppar, och hyllorna typ där knopparna sitter fast.

A: - Är det några andra pinnar som är lika varandra?

E1 sorterar ihop två tallkvistar med varandra och utesluter gran- och enkvistarna, då de inte överensstämmer i färgen med tall kvistarna.

Elev 4 förklarar på följande sätt:

A: - Nu ska vi göra det här igen, och det ligger en hög med pinnar framför oss.

Hur kan vi sortera dessa, kan vi dela in dem på något sätt?

E4: - Man kan tex. dela in efter färg, storlek, efter sort.

[…]

E4: - De här kan man tillexempel he i samma grupp.

A: - Okej, varför då?

E4: - Båda har någon slags brun nyans, båda är gröna inuti.

E4: - Om man tittar noga ser man att den här också har sådana, medan om man inte tittar noga så ser man dem inte fast de är där.

Båda var björkpinnar, men den enas knoppar var mer tillväxta än den andras.

6.3 Kritisk aspekt: Storlek

Denna aspekt framkom tydligt bland respondenterna vid förtestet, vid exkursionen, lektionen samt vid eftertestet. Den kritiska aspekten var: storlek- att stora pinnar kommer från stora träd, små pinnar kommer från små träd eller buskar. Det var E3 som visade på denna aspekt först.

A: - Känner du igen några av pinnarna?

E3: - Typ inte. Nästan inga, Jag brukar bara vara i stora träd och kättra.

32

A: - Okej, du brukar bara vara i stora träd och klättra, men var tror du jag har hittat de här pinnarna då?

E3: - Öm, i något litet träd, inte i något jättestort.

A: - Okej, men den här då den var ju lite tjockare?!

E3: - Hmm… i något större träd.

Denna elev bekräftade det som även två andra elever identifierade vid förintervjutesterna; att grövre pinnar hör ihop med större träd. Att stora träd har små kvistar längst ut på grenarna relaterar inte eleverna till. Under exkursionen behövde detta förklaras och synliggöras för eleverna, då de fann det besvärligt med att hitta pinnar i en skog full med stora träd. För att hitta pinnar behövde man ha små träd. Under Lektion 2 togs denna kritiska aspekt i beaktning genom att visa en variation på tallens grenar. Även senare pratade jag om storlek, men inte ur den kritiska aspekten, utan den gången handlar det om att vi har olika syn och preferenser på vad som är ett stort respektive litet träd. Vid förtesten var det tre elever som reflekterade över kvistarnas storlek. Eftertesten med respondenterna visar på att E3 inte längre ser storleken som en urskiljande egenskap för en trädart. I eftertestet framgår att två andra elever benämner storlek

Denna elev bekräftade det som även två andra elever identifierade vid förintervjutesterna; att grövre pinnar hör ihop med större träd. Att stora träd har små kvistar längst ut på grenarna relaterar inte eleverna till. Under exkursionen behövde detta förklaras och synliggöras för eleverna, då de fann det besvärligt med att hitta pinnar i en skog full med stora träd. För att hitta pinnar behövde man ha små träd. Under Lektion 2 togs denna kritiska aspekt i beaktning genom att visa en variation på tallens grenar. Även senare pratade jag om storlek, men inte ur den kritiska aspekten, utan den gången handlar det om att vi har olika syn och preferenser på vad som är ett stort respektive litet träd. Vid förtesten var det tre elever som reflekterade över kvistarnas storlek. Eftertesten med respondenterna visar på att E3 inte längre ser storleken som en urskiljande egenskap för en trädart. I eftertestet framgår att två andra elever benämner storlek