Förslag på fortsatt forskning

Forskning omfattar tre områden. Det första är grundforskning som syftar till att ta fram ny kunskap och förståelse. Det andra området är den tillämpade forskningen med direkta mål och praktisk tillämpning. Det tredje området är utvecklingsarbete som kan bygga på både kunskap genom forskning eller praktisk erfarenhet för att få fram nya eller förbättrade processer eller metoder (Kruuse 1998, s. 10).

Jag tror att forskning kring FMT och dess metod innefattar både grund- och tillämpad forskning samt utvecklingsarbete. Som grundforskning vore det intressant att se vad som händer i hjärnan när man utövar FMT.

Eriksson (2001, s. 71) tar upp ett par metoder som mäter hjärnans aktivitetsnivå. En av dem är blodflödesmätning. När ett område i hjärnan aktiveras ökar energiomsättningen och som en följd av detta ökar även blodtillförseln till området. Fagius (2001, s. 95) ger

exempel på undersökningar där man mätt blodflödet i hjärnan vid olika typer av musikalisk aktivering. De visar att blodflödet ökar i olika delar av hjärnan beroende på vilket typ av musikalisk aktivitet det är. Man skulle kunna ta reda på vilka områden i hjärnan som blir aktiva när man håller på med FMT. Det skulle kunna ge en ökad förståelse för hur FMT-metoden fungerar neurologiskt.

En annan intressant sak att ta reda på är om FMT kan påverka tillväxten av myelin i hjärnan. Jag har tidigare beskrivit hur myelinet isolerar nervfibrerna och gör så att de elektriska impulserna inne i fibrerna går snabbare. Förbindelserna mellan nervcellerna via nervfibrerna stärks vid upprepad kontakt. Eftersom jag menar att myelinisering och

utveckling hänger ihop vore det spännande att se om och i så fall, på vilket sätt FMT kan påverka myelintillväxten.

Nya slutsatser inom olika forskningsområden gör inte så mycket nytta om de inte sprids till samhället. Det är viktigt att information om FMT-metoden kommer ut. Det gäller både information kring det praktiska terapiarbetet och forskningsrön kring vad det är som händer fysiologiskt och psykologiskt när man utövar metoden. Där fyller FMT-utbildningens examensarbeten en viktig funktion.

Samhället idag fokuserar allt mer på akademiska färdigheter. I skolan och senare i arbetslivet prioriteras det språkliga och det logiska före praktiska ämnen. Men vi får inte glömma bort att det språkliga och det logiska tänkandet bygger på en god

kroppsmedvetenhet och en god självkänsla och det bygger i sin tur på god sensorisk integration.

Jag har läst en artikel om Susanna Ekström, förskollärare och lärarutbildare, där hon sade att hon inte ville att handens och kroppens kunskap ska gå förlorade i den ”akademisering” som pågår av förskollärarutbildningen (Lärarnas tidning, 2010) .

FMT-metoden utvecklar och värnar om handens och kroppens kunskaper, de som är så viktiga att ha, innan man har möjlighet att på ett adekvat sätt ta sig an de mer abstrakta, språkliga och logiska kunskaperna som samhället idag ställer allt högre krav på.

Som jag skrev tidigare, anser jag att metoden bearbetar sensorisk integration. FMT-metoden är ett sätt att ge människor en möjlighet att utveckla sin kroppsmedvetenhet och en god självkänsla och på så sätt vara rustade att möta utmaningar i samhället.

Källförteckning

American Music Therapy Association / FAQ / What is music theapy? (copyright © 1998-2009) [Elektronisk] Silver Spring, Maryland, USA. Tillgänglig

http://www.musictherapy.org/faqs.html [2010-03-11]

Ayres, Jean (1988). Sinnenas samspel hos barn. Andra upplagan Stockholm: Psykologiförlaget

Beckung, Eva, Brogren, Eva, Rösblad, Birgitta (red.) (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur

Bergström Thornéus Ellen (1998). Ett musikterapeutiskt arbetssätt. En inblick i en

musiklärares terapeutiska arbete. Examensarbete. Musikhögskolan i Piteå Bibeln, Böckernas Bok (1999) Stockholm: Verbum förlag AB

Brown, Richard E och Milner, Peter M. (2003).The legacy of Donald O. Hebb: more than the Hebbs synapse. [Elektronisk]. Nature Rewiews /Neuroscience, vol. 4, December 2003, s. 1013-1019. Tillgänglig: http://www.nature.com/nrn/journal/v4/n12/full/nrn1257.html

[2010-03-03]

Bunne, Sten (2002). Tona samman. Handbok i MING-musikens nya möjligheter för alla

barn. Stockholm: Specialpedagogiska Institutet

Damasio, Antonio R. (1994). Originalets titel: Descarte’s error. Emotion, Reason and the

Human Brain, (1999, 2006). Svenska utgåvan: Descartes misstag. Känsla, förnuft och den mänskliga hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur

Eriksson, Håkan (2001). Neuropsykologi. Normalfunktioner, demenser och avgränsade

hjärnskador. Stockholm: Liber AB.

Fagius, Jan (2001). Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Grönlund Erna., Alm Annika & Hammarlund Ingrid (red.) (1999) Konstnärliga terapier.

Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur

Hjelm, Lasse (2005). Med musik som medel. FMT-metoden som den blev till… Uppsala: Musikterapiinstitutet, Kungsgatan 46, 753 21 Uppsala

Jensen, Eric (1995). Aktiv metodik – metodboken med över 1000 idéer som underlättar inlärningen. Jönköping: Brain Books AB

Kim, Moon-Hye och Klockljung, Mats, (1996). En klingande bro. Om musikterapins

möjligheter. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB

Kruuse, Emil (1998). Kvalitativa forskningsmetoder i psykologi. Lund: Studentlitteratur Langlo Jagtøien, Greta, Hansen, Kolbjørn, Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och

lärande. Göteborg: Multicare Förlag, Gyldendal Undervisning

Larsson. Lars Erik (2000). Neurofysiologi. En bok om hur hjärnan fungerar. Lund: Studentlitteratur.

Neuroguiden / Start / Diagnoser / CP – cerebral pares (ansvarig utgivare: Stefan Käll) [Elektronisk] Stockholm: NHR. Tillgänglig: http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.CP_-_cerebral_pares.Vad_hander_i_nervsystemet.htm [2010-03-07]

Piaget, Jean, (1971). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts förlag

Ruud, Even (2001). Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Ruud, Even (2001). Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag citerar Horden Peregrine (red.) Music as Medicine. The History of Music

Therapy since Antiquity. Aldershot: Ashgate

Ruhde, Elisabet (2010). Lekfullhetens försvarare. Lärarnas tidning. Nr 6.

Sacks, Oliver, (2008). Musicophilia. Tales of Music and the Brain. New York: Vintage Book, a division of Random House, Inc.

Skolverket / Start / Förskola & Skola / Särskola / Obligatorisk särskola / Vem går i den

obligatoriska särskolan? (senast granskad 2009-03-09) [Elektronisk] Stockholm: Skolverket. Tillgänglig http://www.skolverket.se/sb/d/2415/a/3451 [2010-03-06]

Steiner Karsten ( 2003). FMT-metoden som hjälpmedel i skolan. Examensarbete. Uppsala: Musikterapiinstitutet. Tillgänglig: [2009-08-11]

Ziehe, T. (1986) Inför avmystifieringen av världen. Ungdom och kulturell modernisering. I: Löfgren, Mikael, Molander, Anders (2003) Postmoderna tider? Stockholm: Norstedts akademiska förlag.