Det skulle vara intressant att studera hur pedagogerna i Reggio Emilia-inspirerade förskolor använder pedagogisk dokumentation i arbetet med barnen mellan ett och tre år i syfte att synliggöra vilka konstruktioner av pedagogisk dokumentation som kan uppstå i deras be-rättelser samt vilka möjligheter och utmaningar dessa pedagoger ser kring detta arbete. Det skulle också vara intressant att studera och analysera pedagogernas utsagor om små barn i ovan benämnda verksamheter för att se vilka konstruktioner av barn som framträder i deras be-rättelser och hur dessa konstruktioner påverkar barns subjektspositioner. Samtidigt skulle det vara intressant att studera rektorers resonemang kring arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan i syfte att synliggöra vilka möjligheter som de ser för att göra pedagogisk dokumentation till en integrerad del av förskoleverksamheten.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 8-16). Stockholm: Liber. Alasuutari, M., Markström, A., & Vallberg-Roth, A.-C. (2014). Assessment and
documentation in early childhood education [Elektronisk resurs]. London: Routledge. Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2:1., uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjervås, L.-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: En diskursanalys (Akademisk avhandling i pedagogik, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25731/1/gupea_2077_25731_1.pdf
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s.157-175). Stockholm: Liber.
Buldu, M. (2010). Making learning visible in kindergarten classrooms: Pedagogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education, 26(2010), 1439-1449. doi:10.1016/j.tate.2010.05.003
Burr, V. (2004). Social constructionism [Elektronisk resurs] (2nd ed.). London: Taylor & Francis Group.
Dahlberg, G., & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk Forskning i Sverige 19(4-5), 268-296. Från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1396/1240
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv - exemplet förskolan (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Davidsson, B. (2007). Self report – att använd askrivan texter som redskap. I S. Björkdahl Ordell, S., J. Dimenäs, & B. Davidsson (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: -Hallå, hur gör man? (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
(Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661443/FULLTEXT02.pdf
Elfström Petterson, K. (2017). Production and Products of Preschool Documentation: Entanglements of children, things, and templates (Doctoral Thesis, Linköpings University, Department of Social and Welfare Studies). Från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089810/FULLTEXT01
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Liber
Johannesen, N., & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. Stockholm: Liber.
Kroeger, J., & Cardy, T. (2006). Documentation: A Hard to Reach Place. Early Childhood Education Journal, 33(6), 389-398. doi:10.1007/s10643-006-0062-6
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning.
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan (2. rev. uppl.). Malmö: Gleerup.
Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman: Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation (Licentiatuppsats, Umeå Universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap). Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:759484/FULLTEXT01.pdf
Lundgren, U.P. (2014). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (3., utg., s. 101-138). Stockholm: Natur & kultur.
MacDonald, M. (2007). Toward formative assessment: The use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly, 22(2007), 232-242. doi:10.1016/j.ecresq.2006.12.001
Olsson, Å. (2019). Finns det några kompetenta barn här?: Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogiskdokumentation. Journal of Nordic Early Childhood Education Research, 18(2), 1-12. doi:https://doi.org/10.7577/nbf.3089
Peshkin, A. (1988). In Search of Subjectivity – One`s Own. Educational Researcher, 17(7), 17-21. doi.org/10.3102/0013189X017007017
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 220 -236). Stockholm: Liber. Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen: Nationell utvärdering av förskolan (Rapport, nr. 318). Stockholm: Skolverket. Från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6572dc/1553960523718/pdf2096 .pdf
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2., rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Barn och personal i förskolan 2019. Stockholm: Skolverket. Från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=6542
SOU 1997:15. Att erövra omvärlden. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig?: Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 208-219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 17-32). Stockholm: Liber. Szklarski, A. (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 106-121). Stockholm: Liber
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (3., utg., s. 251-310). Stockholm: Natur & kultur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vallberg Roth, A.-C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(4-5), 403-437. Från
van Manen, M. (1991). The tact of teaching: The meaning of pedagogical thoughtfulness. Albany: State University of New York Press.
van Manen, M. (1997). Researching lived experience: Human science for an action sensitive pedagogy (2nd ed.). Ontario: Althouse press.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wallin, K., Mæchel, I. & Barsotti, A. (1981). Ett barn har hundra språk: Om skapande pedagogik på de kommunala daghemmen i Reggio Emilia, Italien. Stockholm:
Utbildningsradion
White, M.D., & Marsh, E.E. (2006). Content Analyses: A Flexible Methodology. LYBRARY TRENDS, 55(1), 22-45. doi: 10.1353/lib.2006.0053
Wehner Godée, C. (2011). Lyssnandets och seendets villkor: Pedagogisk dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Bilaga 1
Informations- och samtyckesbrevInformation om kommande skriftliga reflektioner och intervjuer till en studie om pedagogisk dokumentation på småbarnsavdelning
Jag heter Liudmila Vysotskaya och är student på förskollärarprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Jag har just påbörjat ett examensarbete med fokus på förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation bland yngre barn (1-3 år) i förskolan. Nedan följer information om min studie samt en förfrågan till dig om att delta.
Den metod jag anser använda är skriftliga reflektioner med uppföljande kortare intervjuer som kommer att spelas in med diktafon.
Studien sker i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer (2017). Detta betyder att deltagande i studien är helt frivilligt och kan avbrytas om du så önskar samt att tystnadsplikt och konfidentialitet garanteras (varken namn på förskolan eller ditt namn ska presenteras i studien). Allt datamaterial ska avidentifieras direkt efter datainsamling och kommer att förvaras på ett säkert sätt för att obehöriga ej ska få del av det. Datamaterialet ska användas endast för studiens genomförande och kommer sedan att förstöras. Efter att arbetet godkänts av examinator kommer det att publiceras genom publikationsdatabasen DiVA.
Om du samtycker till deltagande i studien, ber jag dig vänligen att skicka tillbaka ett godkännande till mig via mejl: liuvys-6@student.ltu.se
Eller att återlämna det till mig vid ett personligt möte.
Kontakta gärna mig eller mina handledare vid frågor angående studien: Susanne Westman (XXXXXX@ltu.se) och Kerstin Löf (XXXXXX@ltu.se)
Formuläret återsänds till mig via mejl eller återlämnas vid ett personligt möte senast måndagen den 20/04–20.
Vänliga hälsningar, Liudmila Vysotskaya Tack!
Jag____________________________________________ samtycker till deltagande i studien. (skriv ditt namn och datum)
I dina skriftliga reflektioner formulerar du dig under följande tre rubriker:
1. Så här arbetar jag/vi med pedagogisk dokumentation med de yngre barnen på vår förskoleavdelning
2. Därför arbetar jag/vi med pedagogisk dokumentation
3. Dessa möjligheter och utmaningar ser jag med att arbeta med pedagogisk dokumentation med yngre barn
Dina skriftliga reflektioner skulle jag vilja få senast måndagen den 20/4 -2020 i den formen som du anser lämpligast för dig (på papper eller i elektronisk form).
Skriv gärna allt du tycker är relevant för de ovanstående rubrikerna.
Under nästa vecka efter jag tagit del av dina skriftliga reflektioner (v.17) önskar jag intervjua dig angående hur du ser på den pedagogiska dokumentationen. Under intervjun kommer jag att genomföra en ljudinspelning för att kunna analysera material, samtidigt som jag kommer att göra anteckningar. Intervjun kommer att ta ca 30-45 minuter. En lämplig tid för intervju, som passar dig, kan vi bestämma via telefonsamtal eller mejl. Intervjun kan genomföras via personligt möte, telefon eller Zoom.