Denna studie är en liten studie om hur pedagoger gynnar samspel mellan elever med förspråklig kommunikationsförmåga. När studien inleddes låg huvudfokus på eleverna. Efter hand som studien fortlöpte framkom det att personal runt eleven har en stor betydelse för ett lärande samspel mellan elever. Mycket av forskningen inom grundsärskolan inriktning ämnesområde fokuserar på samspel mellan elev och pedagog och hur den kan bli mer horisontell. Det hade varit intressant med en större studie där fokus ligger på hur eleverna i grundsärskolan inriktning ämnesområden kan bli lärande resurser för varandra. William (2013) menar att elever lär mer om de får interagera med varandra.
Avslutning
Sist men inte minst så har frågeställningen i den här studien gjort att pedagogerna har satt ”samspel” som ett slags ”extramål”. I grundsärskolan är samspel ingen självklar del i undervisningen. Dock står det i kursplanen (Skolverket, 2011) under ämnesområdet kommunikation att eleven ska utveckla sin förmåga att samspela med andra. Den specialpedagogiska undervisningstraditionen har vuxen-elev-interaktion i centrum. Lärande samspel, grupparbeten osv är inga undervisningsmodeller som passar rakt in på elever med förspråklig kommunikation. Att uppmärksamma de faktiska möjligheterna som gruppundervisning ger är en viktig uppgift för dagens speciallärare. Att vara flexibel både i sin planering och sin undervisning för att ge eleverna utrymme till initiativ, turtagning och till att uppmärksamma och kanske härma varandra, utan att tappa undervisningsmålet är en av de största utmaningarna för speciallärare i särskolan.
48
Referenser
Anderson, L. (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med
hörselnedsättning i särskolan. Malmö: Malmö Högskola.
Atterström, H., & Persson, R. S. (2000). Brister eller olikheter? Specialpedagogik på
alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur ABB.
Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad: Karlstads univeritet.
Brodin, J. (2008). Att tolka barns signaler. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa
metoder. (ss. 114-127). Stockholm: Liber AB.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området. En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Endacott, J. L. (2016). Using video-stimulated recall to enhance preservice-teacher reflection.
The new educator, 28-47.
Feiler, A., & Watson, D. (2010). Involving children with learning and communication difficulties: the perspectives of teachers, speech and language therapists and teaching assistants. Brittish Journal of Learning Disabilities, 113-120.
Granlund, M., & Göransson, K. (2012). Utvecklingsstörning. i L. Söderman, & S. Antonson,
Nya Omsorgsboken (ss. 12-19). Malmö: Liber AB.
Griffiths, C., & Smith, M. (2016). Attuning: A communication process between people with severe and profound intellectual disability and their interaction partners. Journal of
Applied Research in Intellectual Disabilities, 124-138.
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Pettersson, B. (2011). God forskningsed. Bromma: Vetenskapsrådet.
Göransson, K. (1999). Jag vill förstå. Om eleven, kunskapen och lärandet. Stockholm: FUBs siftelse ala.
Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data.
Pedagogisk Forskning i Sverige, s 145–157.
49
Hedenbro, M., & Wirtberg, I. (2016). Ssmspelets kraft. Marte Meo-möjlighet till utveckling. Lund: Palmkrons förlag.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2013). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Jensen, M. (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentliiteratur AB.
Koski, K., Martikainen, K., Burakoff, K., & Launonen, K. (2010). Staff members understanding about communication with individuals who have multiple learning disabilities: A case of Finnish OIVA communication training. Journal of Intellectual
and Developmental Disability., 279-289.
Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Kylén, G. (2012). Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i
kvalitativa metoder. (ss. 93-113). Stockholm: Liber AB.
Larsen, A.-K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lundahl, C. (2012). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Luttropp, A. (2011). Närhet. Samspel och delaktighet i förskolan för barn med
utvecklingsstörning. Stockholm: Stockholms universitet.
Molin, M., & Gustavsson, A. (2012). Delaktighet: ideologi och teori. i L. Söderman, & S. Antonson, Nya omsorgsboken (ss. 272-283). Malmö: Liber AB.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilsson, B., & Waldemarson, A.-K. (2007). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilsson, B., & Waldemarson, A.-K. (2011). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Rye, H. (2009). Samspel, kommunikation och utveckling. Barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB.
SFS, .. (2010:800). Skollag. Stockholm: Sveriges Riksdag. Utbildningsdepartementet. SFS, .. (2011:186). Examensordning för speciallärarexamen.
50
SPSM. (2016). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtat från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/. den 27 11 2016
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studenlitteratur AB.
Sveriges Radio P1. (den 5 7 2016). Nordgren och Epstein. Hämtat från Funktionsnedsättning
eller funktionshinder? vad är rätt?:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6467775 den 17 10 2016
Säljö, R. (2003). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Wennergren, A.-C. (2012). På spaning efter en kritisk vän. i K. Rönnerman, Aktionsforskning
i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. (ss. 71-88). Lund:
Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
William, D. (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Winlund, G., & Bennhagen, S. R. (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! Stockholm: Stiftelsen ala.
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Vårdguiden. (den 13 09 2013). 1177. Hämtat från http://www.1177.se/Skane/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Funktionsnedsattning/ den 29 11 2016
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska
51
Bilaga 1
Malmö högskola Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Till rektor.
Jag läser nu min sista termin till Speciallärare inriktning utvecklingsstörning på Malmö Högskola. Det innebär att jag ska skriva mitt examensarbete nu under höstterminen. I min studie vill jag undersöka elevernas förmåga att aktivt samspela med varandra. Syftet är att när studien är avslutad ska eleverna ha fått möjlighet att vara och utvecklas som aktiva subjekt i lärande situationer. Studien kommer att genomföras i två klasser tillsammans med en annan pedagog på skolan. Vid några tillfällen kommer samling och tvärgrupp videofilmas som sedan kommer att användas för reflektion och analys. Både elever och personal kommer att filmas. Huvudfokus kommer att ligga på pedagogerna och hur undervisningen kan utvecklas för att ge eleverna möjligheter till utveckling.
Videoinspelningarna kommer endast att användas som underlag för min studie och kommer att förstöras när uppsatsen är examinerad. Eleverna blir till viss del synliga som undervisningsgrupp, men varken skola, elever eller personal kommer att nämnas vid namn eller på annat sätt kunna identifieras i studien. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att ange skäl.
För att genomföra studien behöver jag rektors godkännande senast 2016-09-23. Min handledare för examensarbetet är Lotta Anderson, Malmö Högskola.
Har ni frågor angående studien är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare.
Med vänlig hälsning Malin Holmqvist
52 Samtycke från rektor
Jag ger mitt samtycke till att ovan beskriven studie får genomföras på skolan under Ht 2016.
53
Bilaga 2
Malmö högskola Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Till vårdnadshavare.
Jag läser nu min sista termin till Speciallärare inriktning utvecklingsstörning på Malmö Högskola. Det innebär att jag ska skriva mitt examensarbete nu under höstterminen.
I min studie vill jag undersöka elevernas förmåga att aktivt samspela med varandra. Syftet är att när studien är avslutad ska eleverna ha fått möjlighet att vara och utvecklas som aktiva subjekt i lärande situationer. Studien kommer att genomföras i två klasser tillsammans med en annan pedagog på skolan. Under några tillfällen kommer samling och tvärgrupp videofilmas som sedan kommer att användas för reflektion och analys. Både elever och personal kommer att filmas. Huvudfokus kommer att ligga på pedagogerna och hur undervisningen kan utvecklas för att ge eleverna möjligheter till att samspela i lärandet. Då jag inte kan få elevernas godkännande för deltagande i studien önskar jag ert samtycke som vårdnadshavare.
Videoinspelningarna kommer endast att användas som underlag för min studie och kommer att förstöras när uppsatsen är examinerad. Eleverna blir till viss del synliga som undervisningsgrupp, men enskilda elever och personal kommer inte att nämnas vid namn eller på annat sätt kunna identifieras i studien. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att ange skäl.
Jag hoppas på din/er medverkan så att jag får möjlighet att genomföra studien och bidra med kunskap om kommunikation och samspel för elever i träningsskolan.
Min handledare för examensarbetet är Lotta Anderson, Malmö Högskola.
54
För att kunna genomföra studien i klassrummen behövs ditt/ert medgivande. Fyll i talongen och lämna till skolan senast den 23/9 2016. Stort tack på förhand.
Med vänlig hälsning Malin Holmqvist
Medgivande från vårdnadshavare
Jag/vi har tagit del av ovanstående information.
________Ja, jag/vi tillåter att mitt/vårt barn deltar i ovan beskriven studie. _______Nej, jag/vi tillåter inte att mitt/vårt barn deltar i ovan beskriven studie.
55
Bilaga 3
Observationsfrågor:
Hur blir samspelet mellan eleverna synligt?
Hur initierar läraren samspelet mellan eleverna?
56
Bilaga 4
Marte Meos utvecklingsstödjande principer:
Den vuxne söker information om barnet och var barnet har sitt uppmärksamhetsfokus och vilka initiativ barnet tar.
Den vuxne bekräftar barnets uppmärksamhetsfokus och initiativ. Lägger sedan till sin tur och reaktion.
Den vuxne inväntar barnets svar/reaktion på det egna agerandet.
Den vuxne benämner barnets initiativ, agerande, reaktion, svar och känslor.
Den vuxne tar ansvar för interaktionen så att det blir en kommunikation med turtagning och rytm som gör barnet aktivt.
Den vuxne bekräftar barnets initiativ.
Den vuxne triangulerar barnet mot omvärlden.
Den vuxne ger tydliga start- och slutsignaler.
57
Bilaga 5
LOVIT® samspelsmodell:
Kommunikation och samspelet stöds av att samspelspartnern har vissa färdigheter.
Ömsesidigt närvara
Vänta, ge utrymme
Svara på kommunikation
Anpassa kommunikationsbehov