Det vore intressant att göra liknande studier med ett större underlag eftersom det kan ge ett statistiskt mer tillförlitligt resultat. Den ideala tidpunkten för att genomföra interventionen hade varit intressant att undersöka. I vilket läge i en elevers läsutveckling kan en intervention med upprepad läsning ge bäst effekt? Lundberg (2010) menade också att det behövdes ytterligare undersökningar för att förstå på vilket sätt upprepad läsning har effekt. På vilken nivå har repetitionerna effekt? Är det på ordnivå, på frasnivå eller på styckenivå eller är det kombinationen av nivåer som ger effekt?
Läsinterventioner och dess effekt är ett beforskat ämne. Den befintliga forskningen är ofta inriktad på att undersöka vilken effekt interventionen har på elevers läshastighet och läsförmåga. En undersökning med ett mer långsiktigt perspektiv kunde ge värdefull kunskap om hur effekterna ser ut över tid.
Metoden upprepad läsning skulle kunna utvecklas på olika sätt. Undervisning i läsförståelse skulle kanske kunna ingå som ett delmoment. Syftet med den upprepade läsningen skulle t.ex. kunna vara att eleverna får läsa högt för yngre elever. Då finns det ett mål som går utanför den egna personen som kan göra läsningen mer meningsfull.
Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla nya arbetssätt där alla elever är rumsligt, socialt och didaktiskt inkluderade, även elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi differentierar undervisningen istället för att differentiera elever. Elevers upplevelser av arbetssätten kan undersökas genom intervjuer för att få med det viktiga elevperspektivet i forskningen.
46
Referenser
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007 (s. 66-84). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Allard, Bo Rundqvist, Margret & Sundblad, Birgita (2001) Nya lusboken. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Kulturrådets skriftserie 2015:3. Stockholm: Statens kulturråd. Applebee, Artur N. & Langer, Judith A. (1983). Instructional Scaffolding: Reading and
Writing as Natural Language Activities. Language Arts. 60 (2), 168-175. Bibeln. Matteusevangeliet. Kap. 13-10.
Braid, Christine & Finch, Brian (2015). ”Ah, I Know Why … ”: Children Developing Understandings through Engaging with a Picture Book. Literacy. 49 (3), 115-122. Bryman, Alan (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Catts, Hugh W., Corcoran Nielsen, Diane, Sittner Bridges, Mindy, Liu Syuan, Yi, & Bontempo, Daniel (2015). Early Indentification of Reading Disabilities Within an RTI Framework. Journal of Learning Disabilities. 48(3), 281-297.
Catts, Hugh W., Kamhi, Alan G. (Red.). (2005). Language and reading disabilities. 2. ed. Boston, Mass. Pearson Education Inc.
Clay, Marie (1993). Reading Recovery: A Guidebook for teachers in training. Auckland: Heinemann Education.
Doverborg-Österberg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1985) Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2012). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Florit, Elena & Cain, Kate (2011). The simple view of reading: is it valid for different
types of alphabetic orthographies? Educational psychological Review, 23, 553-576. Fälth, Linda (2013). The use of interventions promoting reading development among
struggling readers. (Linnaeus University Dissertations No. 123/2013). Växjö: Linnaeus University Press.
47
Guthrie, John T. & Ho, Amy N. (2013). Patterns of Association Among Multiple Motivations and Aspects of Achievement, Reading Psychology, 34 (2), 101-147. Gough, Philip B., & Tunmer, Wiliam. (1986). Decoding, reading and reading disability.
Remedial and Special education, 7, 6-10.
Hattie, John (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, England: Routledge.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm:Skolverket. Hoover, Wesley A. & Gough, Philip B. (1990). The simple view of reading. Reading and
writing, 2, 127-166.
Huey, Edmund B. (1908) The Psychology and Pedagogy of Reading. Cambridge, Ma 1968.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2006). Dyslexi – Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Imsen, Gun (1992). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Liber: Stockholm.
Johansson, Maj-Gun (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Umeå: Intitutionen för psykologi, Umeå universitet.
Jönsson, Bodil (2010). BRAVKOD. Uppsala: JL Utbildning.
Kellogg, Ronald.T. (1994). The Psychology of Writing. New York: Oxford University Press.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liamputtong, Pranee, Rose, Miranda & Serry, Tanya (2014). Reading Recovery teachers discuss Reading Recovery. Australian Journal of Learning Difficulties, 19(1), 61-73. Liberg, Caroline (1990) Learning to read and write. Uppsala: Department of Linguistics.
Uppsala university.
Liberg, Carloline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling 2007:4. Stockholm: Liber.
Liberg, Caroline (2009). Svenska elevers läsförmåga. I Ellvin, Madeleine & Manderstedt, Lena (Red.). Perspektiv på läsning – Liv, lust och lärande. Svensklärarföreningens årsskrift 2009:232. Stockholm: Natur & Kultur.
48
Liberg, Caroline, Af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2011) Utmana, utforska, utveckla! – Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2009). God läsutveckling. Stockholm: Natur &
Kultur.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur.
McGeown, Sarah P., Osborne, Cara, Warhurst, Amy, Norgate, Roger & Duncan, Lynne (2016). Understanding children’s reading activities: Reading motivation, skill and child characteristics as predictors. Journal of research in reading, 39(1), 109-125. Meyer, Marianne S. & Felton, Rebecca (1999). Repeated reading to enhance fluency:
Old approaches and new directions. Annals of dyslexia, 49, 283-306.
Monteiro, Vera (2013). Promoting Reading Motivation by Reading together. Reading Psychology. 35(4), 301-335.
Mossige, Margunn, Skaathun, Astrid & Røskeland, Marianne (2009). Flera vägar mot mål. Stockholm: Liber.
Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Rapport från ”Konsensusprojektet” 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie. 2:2007. Stockholm: Vetenskapsrådet.
National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) (2000). Report of the National Reading Panel. Teaching children to read: An Evidence-Based
Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction. NIH publication no. 00-4754. Washington, DC: US
Government printing Office.
Nationalencyklopedin u.å. Stora ordboken. Hämtad 16-04-28. http://www.ne.se. Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Nilholm, Claes (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?. FoU skriftserie nr 3. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten
49
Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha och sakna verktyg – om möjligheter och hinder att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Carl-Erik (2006). Rydaholmsmetoden. Värnamo: Fyra Punkter. Regeringen (2015). En läsa-skriva-räkna-garanti. Hämtad 18 mars 2016, från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/06/dir.-201565/. Roe, Astrid & Taube, Karin (2014). ”To read or not to read – that is the question”.
Reading engagement and reading habits in a gender perspective. I Nils Egelund (Red.). Northern lights on PISA 2009 – focus on reading. Köpenhamn: Nordic council of ministers.
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-84). Stockholm Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Samuels, Jay S. (1997) The method of repeated readings. I The reading teacher. 50(5), 376-381. Newark, DE: International Reading Association.
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. SBU-rapport nr 225 Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Läs och- skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 16-03-25, från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-
skrivsvarigheterdyslexi/
Stanovich, Keith E. (1986). Matthew effects in reading: some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly. 21(4), 360- 407.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska dyslexiföreningen u.å. Om dyslexi. Hämtad 16-03-25 från www.dyslexiforen ingen.se
Taube, Karin, Fredriksson Ulf, & Olofsson, Åke (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Rapport från SKOLFORSK-projektet 2014. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Taube, Karin (1988). Reading acquisition and self-concept. Department of Psychology, University of Umeå.
50
Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Therrien, Wiliam J. (2004). Fluency and comprehension gains as a result of repeated reading. Remedial and Special Education, 2(4), 252-261.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Torgesen, Joseph L., Mathes, Patricia G. (2000). A basic guide to Understanding, Assesing, and Teaching phonological awareness. St. Louis: Silver Arch books Vygotskij, Lev S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB Wang, Judy H. & Guthrie, John T. (2004). Modeling the effects of intricsic motivation,
extrinsic motivation, amount of reading, and past reading achievement on text comprehension between U.S. and chinese students. Reading Research Quarterly. 39(2), 162-186.
Vetenskapsrådet, S. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Wolff, Ulrika (2010). RAFT – en interventionsstudie för nioåringar med läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi, aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 2010 (4), 15-18. Wood, D., Bruner, J.S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving.
Journal of child psychology and psychiatry, 17(2), 89-100.
Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder- och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik.
51