Förslag till fortsatt forskning

Eftersom vår studie inte går att generalisera så tycker vi att det vore intressant om kommande c-uppsatsstudenter kunde komplettera vår studie med en kvantitativ studie för att se om det vi kommit fram till är något som förekommer även inom andra områden i Sverige. Vi tror också att man med en kvantitativ studie mera skulle kunna styrka de anhörigas behov av stöd, från både de personliga ombuden och andra instanser.

7 Sammanfattning

Syftet med vår undersökning var att undersöka de personliga ombudens resonemang och beskrivningar av empowerment som arbetsmetod utifrån ett helhetsperspektiv som även inbegriper anhöriga. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med ett hermeneutiskt förhållningssätt i vår analys. Vi har avgränsat oss till att se på de personliga ombudens arbete på individnivå för att hålla oss till en nivå som vi kan undersöka på tio veckor. Vi har haft en abduktiv ansats eftersom vi redan från början var färgade av vår förförståelse om att de personliga ombuden använde sig av empowerment som arbetsmetod men samtidigt var öppna för att det kanske inte alls var så och att de arbetade utefter andra tankesätt. Urvalet har gått tillväga så att vi tillfrågade två ombud som vi genom vår praktiktid fått vetskap om, om de kunde hjälpa oss att hitta informanter. De fann två brukare och fem anhöriga som var villiga att ställa upp i vår undersökning.

Utifrån vårt resultat anser vi att de personliga ombudens arbete kan beskrivas utifrån fyra olika teorier och dessa är empowerment, företrädarskap, paternalism och systemteori. Redan i meddelandebladet där riktlinjerna för de personliga ombudens arbete står så finns det drag av empowerment och företrädarskap. Den första delen av meddelandebladet påvisar att de

personliga ombuden ska utföra sitt arbete tillsammans med den enskilde individen och det tycker vi passar bra in på hur empowerment som teori fungerar. I den andra delen av meddelandebladet så står det ordagrant att de personliga ombuden ska företräda sina klienter om det finns en fullmakt på det. De personliga ombuden anser själva att deras arbete i mångt och mycket består av att företräda sina klienter då det inte finns förutsättningar i samhället för de enskilda individerna att genomföra vissa saker på egen hand. Paternalism har vi funnit på så vis att det ibland kan bli så att de personliga ombuden måste gå in och göra det som krävs då en människa står på ruinens brant och kanske blir utan bostad om de inte ingriper. Denna paternalism utförs med tanke på klientens bästa. Även om det inte står i de personliga ombudens riktlinjer att de ska involvera de anhöriga i arbetet med brukaren så anser de personliga ombuden att det kan varar bra att involvera dem då de har stor kunskap om individen och alltid har varit en stöttepelare. I detta ser vi samband med systemteori då den speglar vikten av att ett system behöver tillföras energi utifrån om inte de delar som ingår i systemet klarar att vidmakthålla systemet. För om de personliga ombuden inte kan ge klientens system den energi som det behöver så slussar de klienterna vidare till andra stödsystem som kan hjälpa klienten på ett bättre sätt.

Sammantaget anser vi att de brukare och anhöriga som vi intervjuat tycker att deras vardag har blivit bättre sedan de personliga ombuden kom in deras liv. Även om inte brukarna fått en fullständig förmåga att utföra saker på egen hand så tycker de ändå att de idag klarar att göra mer saker än innan och blivit mer delaktiga i samhället. De anhöriga tycker att de blivit styrkta genom att PO tagit sig tid med att beakta deras åsikter och avlastat dem från många betungande sysslor som de anhöriga fått sköta åt brukarna tidigare. Resultaten visar att empowerment är ett mera långsiktigt mål för de personliga ombuden medan arbetet idag mer har en företrädarskapskaraktär. För att det ska bli empowerment fullt ut i framtiden så krävs det mer arbete för personer med psykiskt funktionshinder på alla nivåer i samhället.

Referenslista

Alvesson, M., & Sköldberg, K.(1994) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ

metod. Lund: Studentlitteratur

Bernler, G. (1999) Psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur

Björkman,T. (2000) Case management for individuals with severe mental illness a process

outcome study of ten pilot services in Swede. Department of Clinical Neuroscience Division

of Psychiatry Lund University

Björkman, T. & Hansson, L. (2005) Empowerment in people with a mental illness: reliability

and validty of Swedish version of an empowerment scale. Scandinavian Journal of caring

scienses,19(1):32-8

Blennberger, E. (1999) Etiska problem i missbrukarvården. I: Alkohol och narkotika-politik,

vård och dilemman. Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet

Brunt, D. & Hansson, L. (2005) Att leva med psykiska funktionshinder – livssituation och

effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur

Brunt, B. & Hansson, L. (red) Östman, M. (2005) Att leva med psykiskt funktionshinder-

livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur

Burgess, P. (1994) Welfare rights. I Christopher Hanvey & Terry Philpot, red. Practising

social work. London: Routledge

Corrigan, P-W., Gifford, D., Rashid, F., Leary, M. & Okeke, I. (1999) Recovery as a

Psychological Construct. Community Mental Health Journal, Vol. 35, No 3

Fallon I. & Perderson J. (1985) Family management in the prevention of morbiidity of

Forsberg, E., Hagquist, C. & Starrin, B. (red) (1997) Frigörande kraft: empowerment som

modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Sage Publications

Fimister, G.(1986) Welfare Rights Work in social services. London: Macmillian

Gavois, H., Paulsson,G. & Fridlund, B. (2006) Mental health professional support in families

with member suffering from severe mental illness: a grounded theory model. Scandinavian

Journal of caring sciences

Hess., Robert, E., Clapper., Cynthia, R. & Hoekstra, K. (2001) Empowerment effects of

teaching leadership skills to adults with a severe mental illness and their families. Psychatric

rehabilitation journal; winter 2001

Holme, M. & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur

Hydén, L-C. (2005) Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur

Järkestig- Berggren, U. (2006) Personligt ombud Social praktik I medicinsk diskurs. Mölndal: Intellecta DocusSys

Kilian, R., Lindenbach, I., Löbig,U., Uhle, Petscheleit, M. & Angermeyer, M.(2003)

Indicators of Empowerment and disempowerment in the subjective evalution of the psychiatric treatment process by persons with severe and persistent mental illness: a qualitative and quantitative analysis. Social Science & Medicine 57

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun.Lund:Studentlitteratur

Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985) Naturalistic Inquiry. N ewbury Park, Calif: Sage

Malm U.(red.) Ohlsson, O-S. (2002) Case management - evidensbaserad integrerad psykiatri Studentlitteratur:Lund

Maxwell, J. A. (1992) Understanding and validity in qualitative research. Harvard Educational Review, 62, 279-300.

Merriam, S. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Meuwisse, A., Sunesson, S., & Swärd, H. (2002) Socialt arbete - en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Meuwisse, A.(red) Jönsson, L.R. & Starrin, B. (2002) Socialt arbete - en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Patel, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Payne, M. (2002) Modern teori-bildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur

Pincus, A. & Minahan, A. (1973) Social Work Practice: Model and Method. Itasca, IL: Peacock; svensk översättning: Praktiskt socialt arbete: grundbok för socialarbetare. Wahlström & Widstrand 1978

Rees, S. (1991) Achiving Power. Sydney: Allen & Unwin

Reinhard S. (1994b) Living with mental illness: effects of professional support and personal control on caregiver burden. Research in Nursing Health 17: 79-88.

Robson, C. ( 2002) Real world research- second edition. UK: Blackwell publishing

Stewart, A. M. (1994) Empowering people. London: Pitman

Zimmerman, M. (2000) Empowerment theory: Psychological, organizational and community levels of analysis. I: Rappaport J, Seidman F (red.) Handbook of community psychology. New York: Plenum press, s. 43-63.

Offentliga tryck:

Socialstyrelsens meddelandeblad 14/2000

Vetenskapsrådets hemsida -

Bilagor