Majoriteten av artiklar i litteraturstudiens resultat var kvantitativa studier som främst baserades på enkätundersökningar, detta kan bidra till att problemet inte beskrivs på djupet och forskarna kan gå miste om sjuksköterskornas känslor och uttryck. Vidare forskning med kvalitativa intervjustudier som sjuksköterskor personligen svarar på med egna upplevda situationer skulle kunna bidra till djupare förståelse och kunskap genom att observera sjuksköterskans perspektiv
23 och upplevelser av den höga arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen som påverkar patientsäkerheten. Genom att få ta del av sjuksköterskornas egna upplevelser kan forskarna få fram viktiga förslag och observationer från sjuksköterskan som skulle kunna underlätta arbetssituationen och motverka risker i patientsäkerheten.
24 11. Referenslista
*= Artiklar som utgör resultatet.
*Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2013). Nurses’
reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 143 153.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
Arbetsmiljöverket. (2015, 9 juli). Ansvar för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/ansvar-for-arbetsmiljon-inom-halso--och-sjukvarden/
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Arbetsmiljöverket. (2017). Stress och hög arbetsbelastning.
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog-arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018, 24 oktober). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/
Arbetsmiljöverket. (2020, 28 maj). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/
Arbetsmiljöverket. (2021, 21 april). Arbeta med arbetsmiljön.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
25 Asefzadeh, S., Kalhor, R., & Tir, M. (2017). Patient safety culture and job stress among nurses in
Mazandaran, Iran. Electronic Physician, 9(12), 6010–6016.
https://doi.org/10.19082/6010
*Bishop, A. C., & Macdonald, M. (2017). Patient Involvement in Patient Safety: A Qualitative Study of Nursing Staff and Patient Perceptions. Journal of Patient Safety, 13(2), 82–87. https://doi.org/10.1097/PTS.0000000000000123
Ball, J. E., Griffiths, P., Rafferty, A. M., Lindqvist, R., Murrells, T., & Tishelman, C. (2016). A cross-sectional study of ‘care left undone’ on nursing shifts in hospitals. Journal of Advanced Nursing, 72(9), 2086–2097. https://doi.org/10.1111/jan.12976
*Chan, E. A., Jones, A., & Wong, K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: A narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses’ work. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2020–2029.
https://doi.org/10.1111/jan.12064
*Cheng, H., Yang, H., Ding, Y., & Wang, B. (2020). Nurses’ mental health and patient safety: An extension of the Job Demands–Resources model. Journal of Nursing Management, 28(3), 653–663. https://doi.org/10.1111/jonm.12971
Cho, E., Lee, N.-J., Kim, E.-Y., Kim, S., Lee, K., Park, K.-O., & Sung, Y. H. (2016). Nurse staffing level and overtime associated with patient safety, quality of care, and care left undone in hospitals: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 60, 263–271. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.05.009
Clark, P. G. (2015). Emerging themes in using narrative in geriatric care: Implications for patient-centered practice and interprofessional teamwork. Journal of Aging Studies, 34, 177–182. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2015.02.013
Dall’Ora, C., Ball, J., Reinius, M., & Griffiths, P. (2020). Burnout in nursing: A theoretical review. Human Resources for Health, 18(1), 41.
https://doi.org/10.1186/s12960020-00469-9
26
*de Magalhães, A. M. M., Kreling, A., Chaves, E. H. B., Pasin, S. S., & Castilho, B. M. (2019).
Medication administration—Nursing workload and patient safety in clinical wards. Revista Brasileira De Enfermagem, 72(1), 183–189.
https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0618
Fathi, A., Hajizadeh, M., Moradi, K., Zandian, H., Dezhkameh, M., Kazemzadeh, S., & Rezaei, S.
(2017). Medication errors among nurses in teaching hospitals in the west of Iran:
What we need to know about prevalence, types, and barriers to reporting. Epidemiology and Health, 39. https://doi.org/10.4178/epih.e2017022
Folkhälsomyndigheten (2020, 20 november). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 januari). Stress.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation om omvårdnadsforskning (4 uppl.). Natur och kultur.
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), 638–647. https://doi.org/10.1111/jonm.12037
*Kakemam, E., Kalhor, R., Khakdel, Z., Khezri, A., West, S., Visentin, D., & Cleary, M.
(2019). Occupational stress and cognitive failure of nurses and associations with self reported adverse events: A national cross-sectional survey. Journal of Advanced Nursing, 75(12), 3609–3618. https://doi.org/10.1111/jan.14201
*Kang, J.-H., Kim, C.-W., & Lee, S.-Y. (2016). Nurse-Perceived Patient Adverse Events depend on Nursing Workload. Osong Public Health and Research Perspectives, 7(1), 56–62. https://doi.org/10.1016/j.phrp.2015.10.015
27
*Karlsson, A.-C., Gunningberg, L., Bäckström, J., & Pöder, U. (2019). Registered nurses’
perspectives of work satisfaction, patient safety and intention to stay – A double-edged sword. Journal of Nursing Management, 27(7), 1359–1365.
https://doi.org/10.1111/jonm.12816
Lawton, R., Carruthers, S., Gardner, P., Wright, J., & McEachan, R. R. C. (2012). Identifying the Latent Failures Underpinning Medication Administration Errors: An Exploratory Study. Health Services Reseatch, 47(4), 1437–1459.
https://doi.org/10.1111/j.1475-6773.2012.01390.x
*Liu, X., Zheng, J., Liu, K., Baggs, J. G., Liu, J., Wu, Y., & You, L. (2018). Hospital nursing
organizational factors, nursing care left undone, and nurse burnout as predictors of patient safety: A structural equation modeling analysis. International Journal of Nursing Studies, 86, 82–89. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.05.005
Louch, G., O’Hara, J., Gardner, P., & O’Connor, D. B. (2017). A Daily Diary Approach to the Examination of Chronic Stress, Daily Hassles and Safety Perceptions in Hospital Nursing. International Journal of Behavioral Medicine, 24(6), 946–956.
https://doi.org/10.1007/s12529-017-9655-2
*Min, A., Yoon, Y. S., Hong, H. C., & Kim, Y. M. (2020). Association between nurses’ breaks, missed nursing care and patient safety in Korean hospitals. Journal of Nursing Management, 28(8), 2266–2274. https://doi.org/10.1111/jonm.12831
Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003). Absence of response: A study of nurses’
experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11(5), 351–358. https://doi.org/10.1046/j.1365-2834.2003.00384.x
Piroozi, B., Mohamadi-Bolbanabad, A., Safari, H., Amerzadeh, M., Moradi, G., Usefi, D., Azadnia, A., & Gray, S. (2019). Frequency and potential causes of medication
errors from nurses’ viewpoint in hospitals affiliated to a medical sciences University in Iran. International Journal of Human Rights in Healthcare, 12(4), 267–275.
https://doi.org/10.1108/IJHRH-11-2018-0072
28 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sveriges kommuner och regioner. (2021, 15 mars). Nationellt ramverk för patientsäkerhet.
https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/systematisktpatientsakerhetsarbete/nationell tramverkforpatientsakerhet.3707.html
Socialstyrelsen. (2020, januari). Agera för säker vård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf
Stimpfel, A. W., Sloane, D. M., McHugh, M. D., & Aiken, L. H. (2016). Hospitals Known for Nursing Excellence Associated with Better Hospital Experience for Patients.
Health Services Research, 51(3), 1120–1134.
https://doi.org/10.1111/1475-6773.12357
29
*Sturm, H., Rieger, M. A., Martus, P., Ueding, E., Wagner, A., Holderried, M., & Maschmann, J. (2019). Do perceived working conditions and patient safety culture correlate with objective workload and patient outcomes: A cross sectional explorative study from a German university hospital. PLoS ONE, 14(1), e0209487.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0209487
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/158434599 743/s%C3%A4ker%20v%C3%A5rd%202016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf
Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z., & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: A mixed method study. BMC Nursing, 16(1), 5. https://doi.org/10.1186/s12912-016-0200-4
World Health Organization. (2004). Work organization & stress: systematic problem approaches for employers, managers and trade union representatives.
https://www.who.int/occupational_health/publications/pwh3rev.pdf
Bilaga 1 – Artikelmatris relation till vårdkvalitet för att identifiera gynnsamma strategier som kan behålla sjuksköterskor på sjukhuset.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkäter
Urval: Slumpmässigt urval. 33 659 sjuksköterskor Bortfall: 38%
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik
Sjuksköterskor uppgav att arbetsuppgifter ökade inom vården. Därmed lämnades vissa arbetsuppgifter ogjorda då de inte hann utföra dessa. De hann heller inte informera patienterna och deras anhöriga om patienternas tillstånd. Orsaken till detta var att sjuksköterskor upplevde tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning.
Syftet var att beskriva patientens delaktighet i patientsäkerhets Urval: 27 sjuksköterskor, 10 patienter.
Bortfall: 0%
Analys: Tematisk analys
Sjuksköterskans bristfälliga kommunikation med patienten och otillräcklig informationsöverföring mellan kollegor ledde till fara för patientsäkerheten.
Sjuksköterskorna talade om tidsbrist på arbetsplatsen som påverkade patientsäkerheten.
Sjuksköterskor uppgav att det under flera arbetspass blev ansträngande att arbeta då de hade hög
arbetsbelastning och därmed hade de inte heller tillräckligt med tid att lära känna patienter och deras närstående. Sjuksköterskorna hade endast tid att utföra planerade åtgärder, detta kunde leda till att de endast fokuserade på patientens sjukdomar och förlorade andra viktiga observationer om patienten. För en säker vård var det viktigt att ha ett gott samarbete mellan kollegor och alltid ha patienten i fokus.
Författare, årtal och
Syftet var att undersöka vad sjuksköterskans resurser för arbetet har för koppling mellan mental hälsa och
Sjuksköterskans mentala hälsa påverkades när de arbetade under arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning. De symtomen som sjuksköterskor upplevde var bland annat trötthet och utbrändhet, vilket kunde ha en påverkan på patientsäkerheten.
de Magalhães, A.M.M., Kreling, A., Brandão Chaves, E.H., Pasin, S.S., &
Castilho, B.M.
Datainsamling: Visuell insamling & elektroniskt hälsoregister.
Urval: Kvalitativ: 11 deltagande sjuksköterskor och omvårdnadsarbetare. Kvantitativ: 162 patienter.
Bortfall: Ej angivet.
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik.
Hög arbetsbelastning var en vanlig orsak till
uppkomsten av vårdskador bland patienter. Avbrott i arbetet vid administrering av läkemedel var en av de vanligaste bristerna i patientsäkerheten då vårdskador uppstod av läkemedelsfel.
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik
Sjuksköterskor uppgav att de ser ett samband mellan varierade arbetsuppgifter som de hade och ökade rapporteringar av vårdskador. De sjuksköterskor som hade fler arbetsuppgifter utöver omvårdnad hade fler rapporteringar av vårdskador än de sjuksköterskor som endast hade ansvar för omvårdnaden. Vårdskador som var vanligt förekommande var bland annat fall, vårdrelaterade infektioner, trycksår samt läkemedelsfel.
Författare, årtal och
Urval: 5422 sjuksköterskor. Strategiskt slumpmässigt urval.
Bortfall: 46,6%
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik
Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress har under flertal gånger varit orsaken till ökade patientincidenter, detta kan ses i de ökade avvikelserapporteringarna.
Karlsson, A.C., vara kvar på sin arbetsplats samt undersöka
Analys: Kvalitativ analys baserad på fenomenologi enligt Giorgis.
Vid hög arbetsbelastning hade sjuksköterskor svårt att få en helhetsbild av patienterna. Detta påverkade patientsäkerheten negativt då sjuksköterskorna i vissa fall glömde bort att utföra vissa arbetsuppgifter. När erfarna sjuksköterskor stöttade och vägledde nya kollegor skapades en bra arbetsmiljö, därav ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskor menade även att deras arbetsrelaterad stress kunde minska när de samarbetade och fördelade arbetsuppgifter mellan kollegorna.
Resultatet visade att en god arbetsmiljö och lägre arbetsbelastning var direkt och indirekt förknippad till färre vårdskador och en förbättrad patientsäkerhet. När sjuksköterskor missade omvårdnadsåtgärder och upplevde utbrändhet ledde det till en försämrad patientsäkerhet.
Författare, årtal och
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik
Resultatet visade att utebliven omvårdnad hade en signifikant negativ effekt på patientsäkerheten och en av de största anledningarna till utebliven omvårdnad var låga arbetskraftsresurser.
Syftet var att undersöka om sjuksköterskans upplevda
Analys: Deskriptiv och analytisk statistik
Sjuksköterskor som upplevde hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kunde påverka patientsäkerheten negativt. Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde yttrade sig genom
utbrändhet och trötthet.