R ESULTATDISKUSSION

I litteraturstudiens resultat framkom det att tidsbrist förekom på grund av hög arbetsbelastning.

Sjuksköterskor var begränsade från att lära känna patienter och deras närstående då det var tidsbrist och hög arbetsbelastning inom vården, därmed förlorade de den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). I resultatet framkom det även att det var svårt för sjuksköterskor att få en helhetssyn av patienten och ta hänsyn till dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019). Enligt Patientsäkerheten och Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att uppfylla villkoren för en god vård genom att vara lättillgänglig och ta hänsyn till patienternas behov (SFS 2010:659; HSL 1982:763), vilket även författarna till litteraturstudien anser är viktigt. I en annan forskning framkom det att tidsbrist även hade en koppling till sjuksköterskebrist då omvårdnadsåtgärder inte hann slutföras på grund av låg bemanning. Sjuksköterskor som arbetade på vårdavdelningar med låg bemanning hade heller inte tid att delta i rapporteringar för att det inte hanns med (Cho m.fl., 2016). Detta styrker även Fathi m.fl., (2017) som uppgav att sjuksköterskor i vissa fall inte heller hade tid för att rapportera om avvikelser. I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor hade ökade arbetsuppgifter, därav riskerade de att inte hinna slutföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte räckte till (Aiken m.fl., 2013). Även tidigare studie beskrev att sjuksköterskor under vissa arbetspass inte hann avsluta ett påbörjat arbete på grund av tidsbrist (Ball m.fl., 2016).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde begränsningar i att kunna utföra en patientsäker vård. Enligt sjuksköterskor var patientsäkerheten inte alltid i fokus då det var bristande kommunikation mellan kollegor bland annat vid förflyttning av patienter till andra avdelningar. Sjuksköterskor förlorade då viktig information om patienter och därmed påverkades patientsäkerheten negativt (Bishop & Macdonald, 2017). Tidigare forskning

18 påvisade att det var viktigt med fungerande kommunikation inom teamet för att framställa en delad uppfattning av patienterna och därmed se hela patienten (Clark, 2015). Det var främst avdelningschefer som kunde påverka och förbättra kommunikationen kollegor emellan samt med patienter för att vården skulle bli säkrare (Lawton m.fl., 2012). Även patienterna hade positiva upplevelser av vården när de hade god kommunikation med sjuksköterskor, de kände sig då involverade i sina omvårdnadsplaner (Stimpfel m.fl., 2015). I litteraturstudiens resultat framkom det även att det kunde uppstå risker i patientsäkerheten vid felmedicinering då patienterna inte fick det ordinerade läkemedlet vid rätt tidpunkt (de Magalhães m.fl., 2019).

Detta styrks även i en annan studie där det framkom att de vanligaste anledningarna till felmedicinering var bland annat när patienterna fick fel ordinerad läkemedelsdos, när läkemedel administrerades till fel patient samt när patienter fick läkemedel vid fel tidpunkt (Fathi m.fl., 2017).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde en kollegial stress inom vården. Sjuksköterskornas mål var att minska arbetsrelaterade stressen hos kollegor som påbörjade nästa arbetspass genom att slutföra dagens arbetsuppgifter i god tid för att inte överbelasta de med kvarstående arbetsuppgifter. För att minimera arbetsrelaterade stressen och hinna utföra arbetsuppgifterna avstod sjuksköterskorna från att kommunicera och föra dialog med patienter (Chan m.fl., 2013). En annan studie visade att det kunde uppstå konflikter mellan sjuksköterskor när arbetsuppgifter inte hade slutförts under arbetsdagen (Happell m.fl., 2013).

I resultatet lyfts det även fram att arbetsrelaterad stress reducerades när samarbetet fungerade bland sjuksköterskorna (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019). Tidigare forskning visade att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress framför allt när det var brist på personal och när de inte fick tillräcklig med stöd från verksamheten samt när det inte var möjligt att ta kontakt med läkare. Sjuksköterskorna upplevde att deras höga arbetsansvar inte togs på allvar och att deras ord inte blev hörda av ledningen samt otillräckligt stöd från arbetsledningen kunde leda till att sjuksköterskornas stress förvärrades (Happell m.fl., 2013). Kommunikationen med kollegor och läkare från andra avdelningar upplevdes bland sjuksköterskor vara bristande vilket bidrog till att viktig information om patienters vård kunde missas och därmed ökade stressen hos sjuksköterskorna (Happell m.fl., 2013).

Resultatet i litteraturstudien påvisade att sjuksköterskor inte kunde utföra omvårdnadsåtgärder på grund av den höga arbetsbelastningen som ledde till en försämrad vårdkvalité samt att patientsäkerheten påverkades på grund av detta (Chan m.fl., 2013). Detta stärker även studien

19 skriven av Ball m.fl. (2016) som menade att en ökad arbetsbelastning med mindre stöd från personalen påvisade att sjuksköterskorna inte hann utföra omvårdnadsuppgifter och andra arbetsuppgifter vilket ledde till att vissa uppgifter utelämnades (Ball m.fl., 2016). I en studie beskrevs det att sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress hade svårigheter att utföra en lämplig vård för patienter, detta kunde då resultera i att omvårdnaden inte blev patientsäkert (Louch m.fl., 2017). Resultatet till litteraturstudien visade att sjuksköterskans hantering av arbetsuppgifter kunde påverkas när de upplevde arbetsrelaterad stress. De arbetsuppgifter som kunde påverkas var bland annat identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggningar (de Magalhães m.fl., 2019) även skador såsom fall, trycksår samt läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015). Detta förespråkade även andra studier då det framkom att arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning kunde bidra till påverkad arbetsprestation och försämrad patientsäkerhet orsakad av exempelvis läkemedelsfel som gav upphov till allvarliga biverkningar hos patienter (Dall’Ora m.fl., 2020; Lawton m.fl., 2012).

Utifrån litteraturstudiens resultat anser författarna att högre sjuksköterskebemanning kan bidra till att vården blir mer patientsäker. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress kan minska genom att ha högre bemanning på avdelningen då arbetsuppgifter kan fördelas mellan kollegor.

Författarna anser även att en god och fungerade kommunikation mellan kollegor och patienter är viktigt då väsentlig information om patienterna uppmärksammas och därmed kan god patientsäkerhet uppnås.

20 7.2 Metoddiskussion

I litteraturstudien följdes Polit och Becks (2017) nio steg för att tillämpa en systematisk arbetsprocess. Databaserna som valdes ut och användes var CINAHL och PubMed då de bedömdes vara relevanta utifrån litteraturstudiens syfte.

För att validiteten för litteraturstudien skulle öka användes mer än en databas under forskningsprocessen, då databaserna hade olika forskningsområden (Polit och Beck, 2017).

Därmed gav de valda databaserna en större möjlighet att finna relevanta artiklar. Både fritextsökningar och ämnesord användes i båda databaserna. Fritextsökningarna tillämpades för att vissa begrepp inte fanns som ämnesord exempelvis ”Care department”. Fritextsökningar tillämpades också för att få med så många träffar som möjligt då vissa sökord resulterade i högre träffar som fritextsökningar än om sökorden hade sökts som Mesh-termer. För att precisera vissa sökord användes ämnesorden CINAHL Major Headings (MH) i databasen CINAHL och Mesh-termer i databasen PubMed därmed fick författarna fram relevanta artiklar till resultatet. Författarna till litteraturstudien hade en egen bokad tid tillsammans med bibliotekarien där studiens sökstrategi diskuterades samt val av ämnesord och fritextsökningar.

Författarna valde att inledningsvis genomföra en testsökning i databasen CINAHL för att testa sökord i utformandet av sökstrategi. Sökordet “Occupational stress” söktes först enskilt vilket påvisade ett fåtal träffar och artiklar som inte besvarade syftet. Därför kombinerades sökorden (“Occupational stress” OR “Work related stress” OR “Job stress”) med booleska operatorn

”OR”, vilket gav fler relevanta träffar till litteraturstudiens syfte. I CINAHL genomfördes kombinationssökning med alla sökord för att få fram artiklar som omfattade de meningsbärande orden. Testsökningen gjordes enbart för att utforma en sökstrategi.

Första kombinationssökningen i CINAHL (se tabell 1) söktes med orden MH Patient safety AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) AND MH Workload.

Författarna valde i denna kombinationssökning att utesluta sökorden Nurses och Care department. Då ordet ”nurses” i CINAHL begränsade författarna från att finna relevanta artiklar. Exkludering gjordes manuellt på de artiklar som inte innefattade vårdavdelning.

CINAHL är en databas som handlar om omvårdnad och inkluderar sjuksköterskor, därför kunde författarna få fram relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte trots den manuella exkluderingen.

21 För att få fram de artiklar som var relevanta för litteraturstudiens resultat valde författarna först att begränsa kombinationssökningarna till artiklar som var publicerade från år 2016.

Begränsningen gav då för få träffar i CINAHL, därmed valde författarna att utöka tidsspannet från 2013 i databasen CINAHL, men ha kvar tidsspannet från 2016 i databasen PubMed.

Utökningen av tidsspannet kan resultera till styrkor som kan vara att syftets problematik påvisas under en längre tid och att det finns många forskningar kring ämnet.

Litteraturstudiens resultat bestod av totalt elva artiklar varav (n=7) var kvantitativ metod, (n=2) kvalitativ metod och (n=2) var mixad metod. Studiens trovärdighet ökar när både kvantitativa och kvalitativa artiklar förekommer i studien, detta kan ses som en styrka i arbetet då resultatet i både de kvalitativa och kvantitativa artiklarna överensstämde med varandra. Vissa av de kvalitativa studierna som redovisades i resultatet bestod av citeringar vilket tydliggjorde sjuksköterskornas upplevelser inom vården som var styrka i studien. I studiens resultat redovisades artiklar som var från flera olika länder Europa (n=1), Kina (n=2), Hong Kong (n=1), Korea (n=2), Sverige (n=1), Iran (n=1), Brasilien (n=1), Kanada (n=1) och Tyskland (n=1). Detta kan tyda på att det var en styrka i resultatet då det ger ett internationellt perspektiv.

De olika länderna kunde ha andra hälso- och sjukvårdslagar, vilket kunde påverka resultatets trovärdighet. Därför bör det tas hänsyn till att den höga arbetsbelastningen, arbetsrelaterade stressen och patientsäkerheten kunde variera i andra länder. Överförbarheten hade ökat om resultatets artiklar endast bestod av artiklar från Sverige eftersom sjukvården är densamma i hela Sverige jämfört med andra delar av världen.

Relevanta artiklar har hittats till författarnas resultat enligt den sökstrategin som användes i databaserna CINAHL och PubMed. Det som kan ha påverkat tabellernas olikheter kan vara att författarna inte valde att redovisa samtliga kombinationssökningar som inte gav några artiklar vidare till urval 2 och urval 3. Det anser författarna vara en svaghet, det hade möjligen varit tydligare att följa tabellen om alla kombinationssökningar framställdes i tabellerna oavsett hur många artiklar som kommit vidare till urval 2 och urval 3, men författarna valde att redovisa detta i text istället. Men trots författarnas sökstrategi hittades relevanta artiklar som redovisades i resultatet.

Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket till en början medförde vissa misstolkningar då det engelska språket inte var författarnas modersmål. Därför valde författarna att gå vidare genom att använda svenskt-engelskt lexikon för att översätta viktiga begrepp som var

22 betydelsefulla för studien. För att utesluta risker för feltolkningar lästes även artiklarna

individuellt och därefter gemensamt av de två författarna till litteraturstudien. Detta medför en ökad trovärdighet till artiklarna som används i studien.

8. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna rapporterade att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress påverkade de från att utföra en patientsäker vård. Tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av stress var delar som påverkade den höga arbetsbelastningen, patientsäkerheten samt arbetsrelaterade stressen. Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress var orsaker till att de förlorade den nära patientkontakten där information om patienter missades och där sjuksköterskor inte hann utföra omvårdnadsåtgärder, därmed försämrades vårdkvaliteten och patientsäkerheten påverkades negativt. Enligt sjuksköterskor fanns det en relation mellan hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress, det var tydligt att dessa påverkade varandra och att det slutligen brister i patientsäkerheten.

9. Klinisk betydelse

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Resultatet av litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse för hur relationen mellan hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress ser ut och vad det är som bidrar till uppkomsten av dessa, sett ur sjuksköterskors perspektiv. Avdelningschefer samt hälso- och sjukvården kan förbättra och se över rutiner och fördelningen av resurser. Därmed kan de minska sjuksköterskornas arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen för att upprätthålla en patientsäker vård. Resultatet kan även vara ett stöd för ledningen att med hjälp av sjuksköterskans egna perspektiv och upplevelser skapa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård.

10. Förslag till fortsatt forskning

Majoriteten av artiklar i litteraturstudiens resultat var kvantitativa studier som främst baserades på enkätundersökningar, detta kan bidra till att problemet inte beskrivs på djupet och forskarna kan gå miste om sjuksköterskornas känslor och uttryck. Vidare forskning med kvalitativa intervjustudier som sjuksköterskor personligen svarar på med egna upplevda situationer skulle kunna bidra till djupare förståelse och kunskap genom att observera sjuksköterskans perspektiv

23 och upplevelser av den höga arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen som påverkar patientsäkerheten. Genom att få ta del av sjuksköterskornas egna upplevelser kan forskarna få fram viktiga förslag och observationer från sjuksköterskan som skulle kunna underlätta arbetssituationen och motverka risker i patientsäkerheten.

24 11. Referenslista

*= Artiklar som utgör resultatet.

*Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2013). Nurses’

reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 143 153.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf

Arbetsmiljöverket. (2015, 9 juli). Ansvar för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/ansvar-for-arbetsmiljon-inom-halso--och-sjukvarden/

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Arbetsmiljöverket. (2017). Stress och hög arbetsbelastning.

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog-arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf

Arbetsmiljöverket. (2018, 24 oktober). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/

Arbetsmiljöverket. (2020, 28 maj). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/

Arbetsmiljöverket. (2021, 21 april). Arbeta med arbetsmiljön.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

25 Asefzadeh, S., Kalhor, R., & Tir, M. (2017). Patient safety culture and job stress among nurses in

Mazandaran, Iran. Electronic Physician, 9(12), 6010–6016.

https://doi.org/10.19082/6010

*Bishop, A. C., & Macdonald, M. (2017). Patient Involvement in Patient Safety: A Qualitative Study of Nursing Staff and Patient Perceptions. Journal of Patient Safety, 13(2), 82–87. https://doi.org/10.1097/PTS.0000000000000123

Ball, J. E., Griffiths, P., Rafferty, A. M., Lindqvist, R., Murrells, T., & Tishelman, C. (2016). A cross-sectional study of ‘care left undone’ on nursing shifts in hospitals. Journal of Advanced Nursing, 72(9), 2086–2097. https://doi.org/10.1111/jan.12976

*Chan, E. A., Jones, A., & Wong, K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: A narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses’ work. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2020–2029.

https://doi.org/10.1111/jan.12064

*Cheng, H., Yang, H., Ding, Y., & Wang, B. (2020). Nurses’ mental health and patient safety: An extension of the Job Demands–Resources model. Journal of Nursing Management, 28(3), 653–663. https://doi.org/10.1111/jonm.12971

Cho, E., Lee, N.-J., Kim, E.-Y., Kim, S., Lee, K., Park, K.-O., & Sung, Y. H. (2016). Nurse staffing level and overtime associated with patient safety, quality of care, and care left undone in hospitals: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 60, 263–271. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.05.009

Clark, P. G. (2015). Emerging themes in using narrative in geriatric care: Implications for patient-centered practice and interprofessional teamwork. Journal of Aging Studies, 34, 177–182. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2015.02.013

Dall’Ora, C., Ball, J., Reinius, M., & Griffiths, P. (2020). Burnout in nursing: A theoretical review. Human Resources for Health, 18(1), 41.

https://doi.org/10.1186/s12960020-00469-9

26

*de Magalhães, A. M. M., Kreling, A., Chaves, E. H. B., Pasin, S. S., & Castilho, B. M. (2019).

Medication administration—Nursing workload and patient safety in clinical wards. Revista Brasileira De Enfermagem, 72(1), 183–189.

https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0618

Fathi, A., Hajizadeh, M., Moradi, K., Zandian, H., Dezhkameh, M., Kazemzadeh, S., & Rezaei, S.

(2017). Medication errors among nurses in teaching hospitals in the west of Iran:

What we need to know about prevalence, types, and barriers to reporting. Epidemiology and Health, 39. https://doi.org/10.4178/epih.e2017022

Folkhälsomyndigheten (2020, 20 november). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 januari). Stress.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation om omvårdnadsforskning (4 uppl.). Natur och kultur.

Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), 638–647. https://doi.org/10.1111/jonm.12037

*Kakemam, E., Kalhor, R., Khakdel, Z., Khezri, A., West, S., Visentin, D., & Cleary, M.

(2019). Occupational stress and cognitive failure of nurses and associations with self reported adverse events: A national cross-sectional survey. Journal of Advanced Nursing, 75(12), 3609–3618. https://doi.org/10.1111/jan.14201

*Kang, J.-H., Kim, C.-W., & Lee, S.-Y. (2016). Nurse-Perceived Patient Adverse Events depend on Nursing Workload. Osong Public Health and Research Perspectives, 7(1), 56–62. https://doi.org/10.1016/j.phrp.2015.10.015

27

*Karlsson, A.-C., Gunningberg, L., Bäckström, J., & Pöder, U. (2019). Registered nurses’

perspectives of work satisfaction, patient safety and intention to stay – A double-edged sword. Journal of Nursing Management, 27(7), 1359–1365.

https://doi.org/10.1111/jonm.12816

Lawton, R., Carruthers, S., Gardner, P., Wright, J., & McEachan, R. R. C. (2012). Identifying the Latent Failures Underpinning Medication Administration Errors: An Exploratory Study. Health Services Reseatch, 47(4), 1437–1459.

https://doi.org/10.1111/j.1475-6773.2012.01390.x

*Liu, X., Zheng, J., Liu, K., Baggs, J. G., Liu, J., Wu, Y., & You, L. (2018). Hospital nursing

organizational factors, nursing care left undone, and nurse burnout as predictors of patient safety: A structural equation modeling analysis. International Journal of Nursing Studies, 86, 82–89. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.05.005

Louch, G., O’Hara, J., Gardner, P., & O’Connor, D. B. (2017). A Daily Diary Approach to the Examination of Chronic Stress, Daily Hassles and Safety Perceptions in Hospital Nursing. International Journal of Behavioral Medicine, 24(6), 946–956.

https://doi.org/10.1007/s12529-017-9655-2

*Min, A., Yoon, Y. S., Hong, H. C., & Kim, Y. M. (2020). Association between nurses’ breaks, missed nursing care and patient safety in Korean hospitals. Journal of Nursing Management, 28(8), 2266–2274. https://doi.org/10.1111/jonm.12831

Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003). Absence of response: A study of nurses’

experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11(5), 351–358. https://doi.org/10.1046/j.1365-2834.2003.00384.x

Piroozi, B., Mohamadi-Bolbanabad, A., Safari, H., Amerzadeh, M., Moradi, G., Usefi, D., Azadnia, A., & Gray, S. (2019). Frequency and potential causes of medication

errors from nurses’ viewpoint in hospitals affiliated to a medical sciences University in Iran. International Journal of Human Rights in Healthcare, 12(4), 267–275.

https://doi.org/10.1108/IJHRH-11-2018-0072

28 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Sveriges kommuner och regioner. (2021, 15 mars). Nationellt ramverk för patientsäkerhet.

https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/systematisktpatientsakerhetsarbete/nationell tramverkforpatientsakerhet.3707.html

Socialstyrelsen. (2020, januari). Agera för säker vård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf

Stimpfel, A. W., Sloane, D. M., McHugh, M. D., & Aiken, L. H. (2016). Hospitals Known for Nursing Excellence Associated with Better Hospital Experience for Patients.

Health Services Research, 51(3), 1120–1134.

https://doi.org/10.1111/1475-6773.12357

29

*Sturm, H., Rieger, M. A., Martus, P., Ueding, E., Wagner, A., Holderried, M., & Maschmann, J. (2019). Do perceived working conditions and patient safety culture correlate with objective workload and patient outcomes: A cross sectional explorative study from a German university hospital. PLoS ONE, 14(1), e0209487.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0209487

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.

https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/158434599 743/s%C3%A4ker%20v%C3%A5rd%202016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf

Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z., & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: A mixed method study. BMC Nursing, 16(1), 5. https://doi.org/10.1186/s12912-016-0200-4

World Health Organization. (2004). Work organization & stress: systematic problem approaches for employers, managers and trade union representatives.

https://www.who.int/occupational_health/publications/pwh3rev.pdf

Bilaga 1 – Artikelmatris relation till vårdkvalitet för att identifiera gynnsamma strategier som kan behålla sjuksköterskor på sjukhuset.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkäter

Urval: Slumpmässigt urval. 33 659 sjuksköterskor Bortfall: 38%

Analys: Deskriptiv och analytisk statistik

Sjuksköterskor uppgav att arbetsuppgifter ökade inom vården. Därmed lämnades vissa arbetsuppgifter ogjorda

Sjuksköterskor uppgav att arbetsuppgifter ökade inom vården. Därmed lämnades vissa arbetsuppgifter ogjorda