• No results found

Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress."

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress.

- En litteraturstudie.

The nurses’ perspective on workload, patient safety and work-related stress.

- A literature study.

Dilan Yalcinkaya Fidan Yalcinkaya

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15/hp Grundnivå

Handledare: Elenor Jakobsson & Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingrid Andersson

Inlämningsdatum: 2021-10-20

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress.

-En litteraturstudie.

The nurses’ perspective on high workload, patient safety and work-related stress.

-A literature study.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Dilan Yalcinkaya & Fidan Yalcinkaya

Handledare: Elenor Jakobsson & Elisabeth Kling

Sidor: 23 sidor exklusive Referenslista och Artikelmatris.

Nyckelord: Hög arbetsbelastning, patientsäkerhet, arbetsrelaterad stress och sjuksköterska.

Introduktion/Bakgrund: Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress upplevs påfrestande bland sjuksköterskor på grund av de arbetsuppgifter som ökar i högre grad och resurser som inte är tillräckliga för att nå kraven i arbetet.

Detta kan resultera i att misstag uppstår i arbetet och leda till en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten.

Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv.

Metod: En litteraturstudie som baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. För att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte användes databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar. Litteraturstudiens resultat bestod av elva granskade artiklar. Sju kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och två mixad-metod artiklar ingick i resultatet.

Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fem teman: tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten.

Slutsats: Det som påverkade hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress var tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av arbetsrelaterad stress. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress begränsade de från att utföra en patientsäker vård då de förlorade den nära patientkontakten och där de inte hann utföra omvårdnadsåtgärder.

(3)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 4

2. BAKGRUND ... 4

2.1ARBETSMILJÖ ... 4

2.2ARBETSBELASTNING ... 4

2.3ARBETSRELATERAD STRESS ... 5

2.4PATIENTSÄKERHET ... 5

3. PROBLEMFORMULERING ... 7

4. SYFTE ... 7

5. METOD ... 8

5.1LITTERATURSÖKNING ... 8

5.2INKLUSIONSKRITERIEROCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 10

5.3URVALSPROCESSEN ... 11

5.4URVAL 1 ... 11

5.5URVAL 2 ... 11

5.6URVAL 3 ... 11

5.7DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 12

5.8FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12

6. RESULTAT ... 13

TIDSBRIST PÅ GRUND AV HÖG ARBETSBELASTNING. ... 13

BEGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KUNNA UTFÖRA EN PATIENTSÄKER VÅRD. ... 14

PÅVERKAN OCH HANTERING AV ARBETSRELATERAD STRESS. ... 14

PÅVERKAD PATIENTSÄKERHET TILL FÖLJD AV HÖG ARBETSBELASTNING OCH ARBETSRELATERAD STRESS. ... 16

FÖRBÄTTRAD PATIENTSÄKERHET. ... 16

7. DISKUSSION ... 17

7.1RESULTATDISKUSSION ... 17

7.2METODDISKUSSION ... 20

8. SLUTSATS ... 22

9. KLINISK BETYDELSE ... 22

10. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 22

11. REFERENSLISTA ... 24

BILAGA 1 – ARTIKELMATRIS ... 30

(4)

4 1. Introduktion

Inom vården kan den höga arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen upplevas påfrestande bland sjuksköterskor. Anledningen till detta kan vara att arbetsuppgifter ökar i högre grad och resurser inte är tillräckliga för kraven som behövs i arbetet. Detta kan medföra en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten. Sjuksköterskans ansvar är att värna patienternas hälsa så att ingen skada uppstår. Denna litteraturstudie beskriver hög arbetsbelastning, patientsäkerhet samt arbetsrelaterad stress och eventuella relationer dem emellan ur ett sjuksköterskeperspektiv. Studien berör forskningsområdet kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.

2. Bakgrund 2.1 Arbetsmiljö

Arbetsmiljö omfattar sociala, fysiska och organisatoriska förhållanden på en arbetsplats.

Genom att arbeta systematiskt med arbetsmiljön skapas ett hållbart underlag för hantering av arbetsmiljöförhållanden (Arbetsmiljöverket, 2021). Ett systematiskt arbetssätt syftar till ett strukturerat arbete genom att planera, undersöka samt utveckla organisationen för att förhindra uppkomst av olycka och ohälsa (AFS 2001:1). Arbetstagare och arbetsgivare bör samarbeta för att det ska bli en god arbetsmiljö (SFS 1977:1166, kap. 3 § 2). Det är viktigt med en god arbetsmiljö för att minska arbetsmiljörisker. Främsta anledningen till att arbetsmiljörisker ökar är att personalen upplever hög fysisk- och psykisk belastning, vilket kan vara risk för ökning av smitta och skada inom vården samt försämring av vårdkvalitet (Arbetsmiljöverket 2018).

Arbetsgivaren bör skapa en god arbetsmiljö genom att utföra ett systematiskt arbetssätt, som exempelvis att förebygga arbetsrelaterad stress samt vidta åtgärder för att skapa stabilitet mellan krav och resurser för att personal ska känna sig trygga (Arbetsmiljöverket, 2020). När arbetsgivaren skapar en trygghet hos personalen kan personalen i ett senare skede känna sig trygga i att tala om för arbetsgivaren när de upplever att vissa arbetsuppgifter skapar en hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket, 2015).

2.2 Arbetsbelastning

Hög belastning uppkommer när kraven i arbetet överskrider de resurserna som finns. De bristande resurserna kan exempelvis vara att det är brist på stöd från kollegor. För arbetsgivare är det ytterst viktigt att se till att skapa en god arbetsmiljö och hämma arbetsuppgifter som kan

(5)

5 orsaka psykisk påfrestning för att undvika att detta leder till ohälsa hos arbetstagarna, åtgärder som kan vidtas vid hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress för att undvika psykisk ohälsa kan vara stöd från handledare samt andra arbetstagare (AFS 2015:4). Inom hälso- och sjukvården är det vanligt att vårdpersonalen anstränger sig för att utföra arbete som exempelvis att förflytta patienter som har en svag balans och som inte kan utföra vissa rörelser utan hjälpmedel (Arbetsmiljöverket, 2018). Dessa arbetsuppgifter kräver ett fysiskt arbete samt kollegialt stöd. Det kan behövas dubbelbemanning för att kunna utföra dessa fysiskt krävande arbetsuppgifter. Vårdpersonalen som utför dessa arbetsuppgifter kan få en påverkad kroppshållning och rörelseförmåga när resurserna inte är tillräckliga, detta kan i sin tur påverka sjuksköterskors hälsa negativt på grund av att det kan bli en hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket 2018).

2.3 Arbetsrelaterad stress

Stress är ett symtom som kan påverka människor på olika sätt. En hotfull situation inom arbetet kan leda till uppkomst av stressreaktion, den reaktion som uppstår benämns som utmattningssyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2021). Upplevelsen av stress på en arbetsplats är vanligt och kan också bidra till uppkomsten av försämrad fysisk och mental hälsa. Har individen långvarig stress kan det i värsta fall resultera till att den anställda blir frånvarande från arbetet under längre perioder. Vid stress har människor svårt att upprätthålla en hälsofrämjande stabilitet mellan arbetslivet och fritidslivet som också kan leda till att de börjar med ohälsosamma sysselsättningar som exempelvis rökning, alkohol och droger (World Health Organization [WHO], 2004). Enligt Kakemam m.fl., (2019) kan arbetsrelaterad stress orsakas av sjuksköterskans höga arbetsbelastning (Kakemam m.fl., 2019). När sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress finns det risk att deras arbete inte blir effektivt och arbetsprestationen blir då mindre i arbetet. När arbetsuppgifterna ökar inom vården kan det leda till ökad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Eftersom arbetsrelaterad stress har ett samband med hur sjuksköterskan utför sina handlingar kan det påverka patientsäkerheten inom vården (Asefzadeh m.fl., 2017; Kakemam m.fl., 2019).

2.4 Patientsäkerhet

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, kap. 6 § 1) beskriver att personalen inom vården har en skyldighet att arbeta patientsäkert samt att hälso- och sjukvården ska genomföra arbetet baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalen inom hälso- och sjukvården bör arbeta patientsäkert med hänsyn till att förebygga och minska skador hos patienten (SFS 2017:30, kap

(6)

6 3 § 2). Varje enskild individ har rätt till en god vård. Personalen som arbetar inom hälso- och sjukvården ska sträva efter att ta hänsyn till patientens säkerhet samt vad de har för behov (SFS 2017:30, kap 3 § 1). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska även vårda patienten genom att respektera patientens integritet och självbestämmanderätt (SFS 2010:659, kap. 7. § 11).

Patientsäkerhetslagen avser denna lag som skydd mot vårdskador (SFS 2010:659, 1 kap. § 6).

En vårdskada bedöms genom att observera om patienten lider av en kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt om patienten avlidit (2010:659, kap.1 § 5). Enligt Socialstyrelsen (2020) är det cirka 100 000 patienter som drabbas av vårdskador varje år. Patientsäkerhetslagen (2010:659, kap.1 § 5) definierar att en vårdskada kan vara lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientkontakt med hälso- och sjukvården (2010:659, kap.1 § 5). För att vården ska vara säker finns tre viktiga aspekter att följa, vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad samt organiserad (Sveriges kommuner och regioner, 2021). På en vårdavdelning bör sjuksköterskan arbeta riskmedvetet för att undvika att vårdskador uppstår hos patienter. Personalen inom hälso- och sjukvården behöver alltid vara noga med att observera patienten och upptäcka tecken på exempelvis vårdrelaterade infektioner (VRI) som är vanligt förekommande skador inom vården. De bör också vara observanta på skador som orsakas av felaktig läkemedelsanvändning eller trycksår innan skadan uppstår för att förhindra och minska risken för vårdskador (Folkhälsomyndigheten, 2020; Socialstyrelsen, 2020; Svensk sjuksköterskeförening 2016).

Sjuksköterskans läkemedelshantering har en betydelsefull roll inom vården när det kommer till att minska risken för vårdskador och för att uppnå ett gott behandlande resultat hos patienterna (de Magalhães m.fl., 2019; Proozi m.fl., 2019).

2.5 Sjuksköterskans roll

Inom sjuksköterskeyrket har den legitimerade sjuksköterskan ansvar för omvårdnaden av patienter. Den självständiga kompetensen av omvårdnad innefattar både den vetenskapliga kunskapen och det kliniska beslutet som medför förbättrade möjligheter vad gäller människans hälsa, funktionsnedsättning och välmående (Svensk sjuksköterskeförening 2017). En legitimerad sjuksköterska inom hälso- och sjukvården har även ansvaret för att värna om både patientens och närståendes värdighet och integritet. Detta innebär att sjuksköterskan ska arbeta utifrån en personcentrerad vård som får patienten att känna sig förstådd och tas på allvar oavsett vilken diagnos eller behov patienten har (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Den höga

(7)

7 arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen kan dock försvåra sjuksköterskans sätt att arbeta utifrån personcentrerad vård (Olofsson m.fl., 2003). Vården har som princip att respektera mänskliga och kulturella rättigheter, människans rätt att bestämma själv, bemöta patienter med respekt samt att vården ska vara helt oberoende av människors religiösa tro, ålder och kön (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Den grundutbildade sjuksköterskan kan under hela sitt arbetspass ha ansvar över flera patienter med olika behov. Detta kan öka arbetsbelastningen och påverka sjuksköterskans hälsa och prestation till att genomföra vården med hög värdighet (Van Bogaert m.fl., 2017).

3. Problemformulering

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett vanligt problem inom sjukvården som kan leda till att patientsäkerheten hotas. Det är viktigt att sammanställa forskning om hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt belysa eventuella relationer mellan dessa områden, inte minst sett ur sjuksköterskors perspektiv.

4. Syfte

Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv.

(8)

8 5. Metod

Litteraturstudien genomfördes enligt ett systematiskt arbetssätt och följer Polit och Becks (2017) nio steg. En litteraturstudie innebär att analysera och bearbeta tidigare empiriska forskningar utifrån ett syfte för att sammanställa ett resultat. I Figur 1 beskrivs Polit och Becks (2017) nio steg som är tolkat och fritt översatt från engelska.

Figur 1. Polit och Beck´s (2017) nio steg i genomförandet av en litteraturstudie.

5.1 Litteratursökning

Litteraturstudien inleddes genom att formulera och utveckla ett syfte enligt steg ett i Polit och Beck (2017). I steg två valdes sedan två databaser, CINAHL och PubMed samt relevanta sökord för syftet. De valda sökorden var Nurses, Patient safety, Care department, (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) och Workload. Databaserna som ansågs vara relevanta för studiens syfte var CINAHL som enligt Polit och Beck (2017) består av vetenskapliga artiklar som är riktade mot omvårdnad och PubMed som främst har fokus på artiklar som inkluderar medicin men också artiklar om omvårdnad. I steg tre söktes först alla sökord separat i samtliga databaser utan begränsningar för att få fram omfattningen på forskningsområdet och därefter kombinerades sökorden (Polit och Beck, 2017).

Databassökningarna genomfördes i varje enskild tabell med både ämnesord och fritextord, se under tabell 1 (CINAHL) och tabell 2 (PubMed) för respektive databassökning. I PubMed är

”Medical Subject Headings” (MeSH-termer) ämnesordlistor som indexerar ämnet i artiklarna Steg 1.

Formulering och utveckling av syfte.

Steg 2.

Val av databaser och sökord.

Steg 3.

Databassökning genomfördes med relevanta sökord.

Steg 4.

Granskning av artiklarnas relevans utifrån titel och

abstrakt.

Steg 5.

Läsning av artiklarna i sin helhet.

Steg 6.

Granskning och

sammanfattning av artiklarna.

Steg 7.

Kritisk granskning och utvärdering av artiklarna.

Steg 8.

Analysering och

sammanställning av artiklarna.

Steg 9.

Utföra en sammanställning av resultat.

(9)

9 för att få fram relevanta artikel träffar (Forsberg & Wengström, 2017) vilket betyder att MeSH- termer ger information och betydelse om samma begrepp med olika termer. Även ämnesordet

”CINHAL Major Headings” (MH) i CINAHL genererar relevanta artiklar på samma sätt som MeSH-termer (Polit & Beck, 2017). Anledningen till att fritextsökning gjordes var för att det gav ett bredare sökresultat. I databasen CINAHL valdes ”MH” och fritextord. Sökorden som söktes med “MH” var Nurses, Patient safety och Workload. Fritextsökningarna var Care department och kombinationen (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress), kombinationen söktes med Booleska operatorn ”OR” mellan de enskilda sökorden. I PubMed söktes orden Nurses och Patient safety som MeSH-termer, medan sökorden Care department, Occupational stress och Workload söktes som fritextsökning i samråd med bibliotekarie.

CINAHL och PubMed användes Booleska operatorerna ”AND” och ”OR” mellan sökorden för att kombinera sökorden samt avgränsa eller utöka sökningarna för att få fram relevanta artiklar (Polit och Beck, 2017). Operatorn ”AND” användes vid kombinationssökning för att sökningen skulle bestå av de båda kombinerade orden och för att begränsa sökningarna. För att utöka sökningarna användes ”OR” mellan sökorden, därmed kommer minst ett av sökorden att framkomma i sökningen (Polit och Beck, 2017). Fortsättningsvis i steg tre utformades olika kombinationssökningar i de två olika databassökningarna. I databasen CINAHL söktes kombinationerna (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Care department” AND (Occupational stress OR work related stress OR job stress) AND “Workload”), (“Nurses”

AND “Patient safety” AND “Workload”) och (“Nurses” AND “Patient safety” AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress)) men där kom inga artiklar vidare till urval 2 och urval 3, därmed valdes inte dessa kombinationssökningar att redovisas i tabellen (Tabell 1, CINAHL). I CINAHL söktes även kombinationen (“Patient safety” AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) AND “Workload”), dock valdes orden “Nurses” och “Care department” att exkluderas i den här kombinationssökningen då det resulterade i att antalet artiklar blev för få, se CINAHL, tabell 1. Istället valde författarna att manuellt exkludera artiklar som innehöll andra vårdprofessioner än sjuksköterskor och artiklar som inte handlade om vårdavdelning.

I PubMed, se tabell 2, användes kombinationssökningarna (“Nurses” AND “Patient safety”

AND “Care department”), (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Occupational stress”), (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Workload”) och (“Patient safety” AND

“Occupational stress” AND “Workload”). I PubMed redovisades inte kombinationssökningen

(10)

10 (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Care department” AND “Occupational stress” AND

“Workload”) och (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Occupational stress” AND

“Workload”) i tabellen för att inga artiklar gick vidare till urval 2 och urval 3.

5.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Litteraturstudien inkluderade peer-reviewed artiklar för att uppnå vetenskaplig kvalité och originalartiklar som var publicerade mellan 2013-01 - 2021-09, artiklar som riktade sig mot vårdavdelningar samt som svarade på det angivna syftet.

Tabell 1. Databassökning CINAHL. År 2013-01 - 2021-09.

Sökningar Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 MH ”Nurses” 65,951

S2 MH ”Patient Safety” 66,326

S3 Care department 63,025

S4 Occupational stress OR Work related stress OR Job stress 30,786

S5 MH ”Workload” 16,690

K1 S2 AND S4 AND S5 47 23 4 2

K2 S1 AND S2 AND S3 30 10 (1) 0

K3 S1 AND S2 AND S4 AND S5 4 0 (4) 0

Totalt 81 32 4 2

S= Sökord. K= Kombinationssökning. MH= Cinahl Headings. () = Interna dubbletter

Tabell 2. Databassökning PubMed År 2016-01 - 2021-09.

Sökningar Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 “Nurses” [Mesh] 92,401

S2 “Patient safety” [Mesh] 23,213

S3 Care department 1,262,321

S4 Occupational stress 38,625

S5 Workload 46,932

K1 S1 AND S2 AND S3 95 26 ((1)) 3 3

K2 S1 AND S2 AND S4 15 10 (9) 1 1

K3 S1 AND S2 AND S5 25 14 (13) 1 1

K4 S2 AND S4 AND S5 18 16 (14) 2 2

Totalt 153 29 7 7

S= Sökord. K= Kombinationssökning. MeSH = Medical Subject Headings. () = Interna dubbletter. (()) = Externa dubbletter.

(11)

11 Tabell 3. Manuell sökning från referenslista. 2021-09-17

Manuell sökning från referenslista Urval 2 Urval 3

Totalt 2 2

5.3 Urvalsprocessen

Urvalsprocessen nedan beskrivs utifrån Polit och Beck´s (2017) nio steg. I Urval 1 genomfördes steg fyra genom att relevansgranska artiklarna utifrån deras titlar och abstrakt. I Urval 2 utfördes steg fem och sex med fokus på läsning av artiklarnas helhet samt granskning och sammanfattning av artiklarna. I urval 3 genomfördes steg sju då artiklarna kvalitetsgranskades.

5.4 Urval 1

Enligt steg fyra i Polit och Beck´s (2017) nio steg lästes och granskades artiklarnas titel och abstrakt utifrån litteraturstudiens syfte. I Urval 1 framkom 32 artiklar i databasen CINAHL och 29 artiklar i PubMed som relevansgranskades. Artiklar som exkluderades var reviewartiklar.

Interna och externa dubbletter som framkom från databaserna redovisas i tabellerna.

5.5 Urval 2

I steg fem av Polit och Becks (2017) nio steg lästes artiklarna från urval 1 i sin helhet av båda författarna. Därefter vidare till steg sex där artiklarna relevansgranskades och sammanfattades till urval 2. Artiklarna som exkluderades i urval 2 var de som saknade en tydlig metodbeskrivning, artiklar som inte omfattade vårdavdelning och artiklar som beskrev om andra områden exempelvis akutmottagning- och psykiatriavdelning.

5.6 Urval 3

I steg sju genomfördes en kritisk kvalitetsgranskning av samtliga artiklar för att uppnå en god kvalitet (Polit och Beck, 2017). Kvalitetsgranskning utfördes på artiklarnas titel, abstrakt, introduktion, metod, resultat och slutligen diskussion med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Författarna använde ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” för att granska kvalitativa artiklar och ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” för att granska kvantitativa artiklar. Efter kvalitetsgranskningen föll två artiklar bort då de inte hade etiska ställningstaganden. Totalt gick elva artiklar vidare efter kvalitetsgranskningen som svarade på litteraturstudiens syfte, två artiklar från CINAHL, sju artiklar från PubMed och två manuella artiklar.

(12)

12 5.7 Databearbetning och analys

Steg åtta genomfördes en tematisk analys enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna som valdes ut till resultatet analyserades och sammanställdes genom att artiklarna skrevs ut i fulltext i pappersform för att läsa igenom hela artiklarna om på nytt, båda författarna läste och analyserade alla artiklar enskilt för att hitta relevant information till resultatet. Dem delar som var relevanta för syftet samt inklusionskriterierna markerades med färgade pennor för att hitta likheter mellan de olika artiklarna och en kort sammanfattning gjordes till varje artikel för att få med de viktiga delarna som ledde till att utforma ett mönster genom att särskilja och identifiera artiklarnas likheter och skillnader. Därefter jämförde författarna sammanfattningarna samtidigt som artiklarna diskuterades för att få djupare förståelse om varandras observationer och artiklarna strukturerades i en matris. Enligt steg nio (Polit & Beck, 2017) sammanställdes samtliga artiklars resultat noga och de eventuella relationerna emellan begreppen redovisades i resultatet.

5.8 Forskningsetiska överväganden

Enligt Polit och Beck (2017) finns forskningsetik för att människors fullständiga rättigheter och värdighet ska värnas och de deltagande individerna ska respekteras samt skyddas i studierna.

Deltagarna ska inte utsättas för risker och deltagandet i studien ska vara frivilligt. De etiska bedömningarna är viktiga att sammanställa inför ett vetenskapligt arbete samt under utförandet av arbetet (Polit och Beck, 2017). Till litteraturstudien användes kvalitetsgranskningsmallarna

”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” av Polit och Beck (2017) för att analysera och säkerställa att samtliga artiklar upprätthåller en god kvalité genom att artiklarna uppfyller flera kriterier i kvalitetsgranskningen. Samtliga databassökningar redovisades i tabell för att det ska vara möjligt att replikera studien. Författarna till denna litteraturstudie strävade efter att redovisa studien med ett objektivt synsätt genom att exkludera egna åsikter. Med hänsyn till de etiska principerna valde författarna artiklar där det framgick i studierna att de var godkända av etiska kommittéer (Polit och beck, 2017). I studien skrevs citat på originalspråk för att undvika misstolkning. Samtliga artiklar är skrivna på engelska, därmed översattes vissa ord och meningar med hjälp av lexikon för att undvika missuppfattningar. Samtliga referenser som användes i litteraturstudien redovisades i referenslistan enligt referensen APA 7 KAU.

(13)

13 6. Resultat

Litteraturstudiens resultat grundades på elva vetenskapliga artiklar som stämde överens med litteraturstudiens syfte. Artiklarna bestod av kvantitativ metod (n=7), kvalitativ metod (n=2) och mixad metod (n=2). Resultatet består av fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning hindrade sjuksköterskor från att lära känna patienterna och deras närstående. Sjuksköterskor upplevde även vid tidsbrist att arbetet inom vården var ansträngande. Tidsbristen kunde då leda till att sjuksköterskor endast fokuserade på sjukdomen och missade därmed viktig information om hela patienten. Sjuksköterskor beskrev även att de på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning insåg att de successivt förlorade den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). Arbetsuppgifter ökade inom vården och det fanns en ökad risk för att sjuksköterskor inte hinna utföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte var tillräcklig. De hann heller inte stötta och informera patienter och deras närstående om patienternas vårdplan (Aiken m.fl., 2013). Sjuksköterskor hade en önskan om att ha mer tid till att samtala med varje patient och ge patienterna den tid de behövde genom att exempelvis sätta sig vid patienterna ute i vårdavdelningens gemensamma rum. Dock var tiden oftast begränsad eftersom det var många andra omvårdnadsåtgärder som de behövde hinna utföra innan arbetspassets slut (Bishop & Macdonald., 2017).

Sjuksköterskan beskrev i ovanstående citat att i vissa fall hade de endast tid att utföra de åtgärder som var planerade exempelvis att endast kontrollera patientens blodtryck och inte vad orsaken var till det förhöjda eller sänkta blodtrycket (Chan m.fl., 2013). Därmed hade sjuksköterskor svårt att få en helhetsbild av patienten och dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019).

”I recall the time when I had to check 20 patients’ blood pressure readings in a surgical ward: I would recheck them only if the readings were below the baseline tasks. Most often, I wouldn´t know the patient's condition and I wouldn´t think of possible reasons for the blood pressure or wonder about possible internal bleeding.” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

(14)

14 Begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård.

Sjuksköterskor uppgav att de på grund av låg sjuksköterskebemanning var begränsade från att utföra omvårdnadsuppgifter som exempelvis vända patienterna i sängen för att undvika uppkomst av trycksår. De upplevde även en begränsning när de inte hade tid att tvätta händerna efter varje patientkontakt därmed ökade risken för att föra smittan vidare (Min m.fl., 2019).

Sjuksköterskor blev distraherade och avbrutna i sitt arbete av patienter, deras närstående eller en annan kollega under förberedelse av läkemedel som i sin tur kunde leda till att sjuksköterskor tappade fokus i sitt arbete. Till följd av detta fanns en risk för felmedicinering eller att patienterna inte fick läkemedlet vid den ordinerade tiden som kunde bidra till att risker i patientsäkerheten uppstod (de Magalhães m.fl., 2019). Sjuksköterskor uppgav även att de under flertal tillfällen såg förhållanden där patientsäkerheten inte var i fokus för hela teamet. På grund av att det var bristande kommunikation mellan olika avdelningar vid förflyttning av patienter gick sjuksköterskor miste om viktig information om patienterna. Detta kunde resultera bister i patientsäkerheten (Bishop & Macdonald, 2017). Enligt sjuksköterskor påverkades patientsäkerheten negativt när de hade många olika arbetsuppgifter vilket ledde till att de glömde bort att utföra vissa uppgifter, som bland annat var att administrera patienternas infusioner enligt deras ordinationer (Karlsson m.fl., 2019). Patientsäkerheten påverkades negativt även när sjuksköterskorna inte hade möjligheten att återhämta sig mellan arbetspassen då de upplevde att de inte var tillräckligt utvilade inför nästkommande arbetspass (Karlsson m.fl., 2019).

För att utföra en säker vård var det angeläget att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det var alltså viktigt att vårda varje enskild patient utifrån deras behov av vård samt att lyssna på patienterna och skapa ett ömsesidigt förtroende. Genom att stötta och vägleda nya kollegor skapades en bra arbetsmiljö och detta kunde leda till att patientsäkerheten ökade (Karlsson m.fl., 2019).

Påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress.

Målet för sjuksköterskor när de började dagens arbetspass var att inte överbelasta kommande kollegor med oavslutade arbetsuppgifter, om de inte slutförde sina förväntade arbetsuppgifter i tid så ökade stressen hos både sig själva och kollegor (Chan m.fl., 2013). Karlsson m.fl. (2019) uppgav att sjuksköterskor upplevde frustration när de lämnade över ogjorda omvårdnadsuppgifter till nästkommande kollegor. Därför avstod sjuksköterskorna från att föra

(15)

15 en dialog med patienterna för att hinna slutföra deras arbetsuppgifter och minimera stressen hos kollegorna (Chan m.fl., 2013).

För att sjuksköterskor ska klara av att arbeta utan stress bör de ha möjligheten att vara utvilade mellan varje arbetspass. Det var dock svårt med ledighet bland sjuksköterskor när det var personalbrist, därav ökade stressen ändå (Karlsson m.fl., 2019). Arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor kunde minska när sjuksköterskor samarbetade med varandra då arbetsuppgifterna kunde fördelas och därmed hade sjuksköterskor möjligheten för att återhämta sig (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019).

“It is good to talk to patients. But if you haven’t completed your expected routines and treatments, you have increased the workload for your peers. And that should not happen.

Hence, if someone has to do your work because you were talking to patients, which your colleague would perceive as unimportant, they will be upset because you have spent time on a triviality and missed the important tasks that they now have to pick up for you” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

“I had a terrible night once, with four new admissions. My colleagues and I were working frantically on the admissions, one of which was a trauma case, throughout the night. There was a lot to do: three of us would be helping with the admissions, the other three attending to other patients. We were run off our feet but other colleagues helped whenever they could. In general, we helped each other” Chan m.fl., 2013, s. 2024).

(16)

16 Påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress.

Sjuksköterskor som upplevde hög arbetsbelastning ansåg även att de förlorade den nära patientkontakten som kunde leda till att viktiga omvårdnadsuppgifter missades och därmed försämrades vårdkvaliteten. Detta i sin tur bidrog till att patientsäkerheten påverkades negativt (Chan m.fl., 2013). Även Bishop & Macdonald (2017) beskrev att den höga arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna inte kunde utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. De arbetsuppgifter som påverkades när sjuksköterskan upplevde arbetsrelaterad stress kunde bland annat vara identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggning, läkemedelsadministrering (de Magalhães m.fl., 2019). Även skador såsom fall, vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015).

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde visade sig genom trötthet samt utbrändhet, även detta kunde påverka patientsäkerheten negativt (Cheng m.fl., 2020; Sturm m.fl., 2019). Utbrändhet hos sjuksköterskor kunde även leda till att de missade omvårdnadsåtgärder vilket också bidrog till en försämrad patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

Sjuksköterskor som hade fler arbetsuppgifter utöver omvårdnad som exempelvis att transportera patienter till andra avdelningar eller lämna och hämta matbrickor, hade fler rapporteringar av vårdskador då de hade högre arbetsbelastning än de sjuksköterskor som endast hade ansvar för omvårdnaden (Kang m.fl., 2015). Sjuksköterskorna uppgav att arbetsrelaterad stress har varit en av orsakerna till att fler antal incidenter i patientsäkerheten rapporterades bland sjuksköterskor (Kakemam m.fl., 2019).

Förbättrad patientsäkerhet.

För en fungerande och säker vård var det viktigt att ha ett gott samarbete kollegor emellan samt att föra en god dialog och alltid sätta patienten i fokus, på så vis nåddes en patientsäker vård (Chan m.fl., 2013). En god arbetsmiljö var både direkt och indirekt förknippad med en bättre patientsäkerhet och minskade vårdskador, även lägre arbetsbelastning var indirekt förknippad med bättre patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

(17)

17 7. Diskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Resultatet i litteraturstudien baserades utifrån elva vetenskapliga artiklar och resulterade i fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

7.1 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkom det att tidsbrist förekom på grund av hög arbetsbelastning.

Sjuksköterskor var begränsade från att lära känna patienter och deras närstående då det var tidsbrist och hög arbetsbelastning inom vården, därmed förlorade de den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). I resultatet framkom det även att det var svårt för sjuksköterskor att få en helhetssyn av patienten och ta hänsyn till dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019). Enligt Patientsäkerheten och Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att uppfylla villkoren för en god vård genom att vara lättillgänglig och ta hänsyn till patienternas behov (SFS 2010:659; HSL 1982:763), vilket även författarna till litteraturstudien anser är viktigt. I en annan forskning framkom det att tidsbrist även hade en koppling till sjuksköterskebrist då omvårdnadsåtgärder inte hann slutföras på grund av låg bemanning. Sjuksköterskor som arbetade på vårdavdelningar med låg bemanning hade heller inte tid att delta i rapporteringar för att det inte hanns med (Cho m.fl., 2016). Detta styrker även Fathi m.fl., (2017) som uppgav att sjuksköterskor i vissa fall inte heller hade tid för att rapportera om avvikelser. I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor hade ökade arbetsuppgifter, därav riskerade de att inte hinna slutföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte räckte till (Aiken m.fl., 2013). Även tidigare studie beskrev att sjuksköterskor under vissa arbetspass inte hann avsluta ett påbörjat arbete på grund av tidsbrist (Ball m.fl., 2016).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde begränsningar i att kunna utföra en patientsäker vård. Enligt sjuksköterskor var patientsäkerheten inte alltid i fokus då det var bristande kommunikation mellan kollegor bland annat vid förflyttning av patienter till andra avdelningar. Sjuksköterskor förlorade då viktig information om patienter och därmed påverkades patientsäkerheten negativt (Bishop & Macdonald, 2017). Tidigare forskning

(18)

18 påvisade att det var viktigt med fungerande kommunikation inom teamet för att framställa en delad uppfattning av patienterna och därmed se hela patienten (Clark, 2015). Det var främst avdelningschefer som kunde påverka och förbättra kommunikationen kollegor emellan samt med patienter för att vården skulle bli säkrare (Lawton m.fl., 2012). Även patienterna hade positiva upplevelser av vården när de hade god kommunikation med sjuksköterskor, de kände sig då involverade i sina omvårdnadsplaner (Stimpfel m.fl., 2015). I litteraturstudiens resultat framkom det även att det kunde uppstå risker i patientsäkerheten vid felmedicinering då patienterna inte fick det ordinerade läkemedlet vid rätt tidpunkt (de Magalhães m.fl., 2019).

Detta styrks även i en annan studie där det framkom att de vanligaste anledningarna till felmedicinering var bland annat när patienterna fick fel ordinerad läkemedelsdos, när läkemedel administrerades till fel patient samt när patienter fick läkemedel vid fel tidpunkt (Fathi m.fl., 2017).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde en kollegial stress inom vården. Sjuksköterskornas mål var att minska arbetsrelaterade stressen hos kollegor som påbörjade nästa arbetspass genom att slutföra dagens arbetsuppgifter i god tid för att inte överbelasta de med kvarstående arbetsuppgifter. För att minimera arbetsrelaterade stressen och hinna utföra arbetsuppgifterna avstod sjuksköterskorna från att kommunicera och föra dialog med patienter (Chan m.fl., 2013). En annan studie visade att det kunde uppstå konflikter mellan sjuksköterskor när arbetsuppgifter inte hade slutförts under arbetsdagen (Happell m.fl., 2013).

I resultatet lyfts det även fram att arbetsrelaterad stress reducerades när samarbetet fungerade bland sjuksköterskorna (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019). Tidigare forskning visade att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress framför allt när det var brist på personal och när de inte fick tillräcklig med stöd från verksamheten samt när det inte var möjligt att ta kontakt med läkare. Sjuksköterskorna upplevde att deras höga arbetsansvar inte togs på allvar och att deras ord inte blev hörda av ledningen samt otillräckligt stöd från arbetsledningen kunde leda till att sjuksköterskornas stress förvärrades (Happell m.fl., 2013). Kommunikationen med kollegor och läkare från andra avdelningar upplevdes bland sjuksköterskor vara bristande vilket bidrog till att viktig information om patienters vård kunde missas och därmed ökade stressen hos sjuksköterskorna (Happell m.fl., 2013).

Resultatet i litteraturstudien påvisade att sjuksköterskor inte kunde utföra omvårdnadsåtgärder på grund av den höga arbetsbelastningen som ledde till en försämrad vårdkvalité samt att patientsäkerheten påverkades på grund av detta (Chan m.fl., 2013). Detta stärker även studien

(19)

19 skriven av Ball m.fl. (2016) som menade att en ökad arbetsbelastning med mindre stöd från personalen påvisade att sjuksköterskorna inte hann utföra omvårdnadsuppgifter och andra arbetsuppgifter vilket ledde till att vissa uppgifter utelämnades (Ball m.fl., 2016). I en studie beskrevs det att sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress hade svårigheter att utföra en lämplig vård för patienter, detta kunde då resultera i att omvårdnaden inte blev patientsäkert (Louch m.fl., 2017). Resultatet till litteraturstudien visade att sjuksköterskans hantering av arbetsuppgifter kunde påverkas när de upplevde arbetsrelaterad stress. De arbetsuppgifter som kunde påverkas var bland annat identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggningar (de Magalhães m.fl., 2019) även skador såsom fall, trycksår samt läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015). Detta förespråkade även andra studier då det framkom att arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning kunde bidra till påverkad arbetsprestation och försämrad patientsäkerhet orsakad av exempelvis läkemedelsfel som gav upphov till allvarliga biverkningar hos patienter (Dall’Ora m.fl., 2020; Lawton m.fl., 2012).

Utifrån litteraturstudiens resultat anser författarna att högre sjuksköterskebemanning kan bidra till att vården blir mer patientsäker. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress kan minska genom att ha högre bemanning på avdelningen då arbetsuppgifter kan fördelas mellan kollegor.

Författarna anser även att en god och fungerade kommunikation mellan kollegor och patienter är viktigt då väsentlig information om patienterna uppmärksammas och därmed kan god patientsäkerhet uppnås.

(20)

20 7.2 Metoddiskussion

I litteraturstudien följdes Polit och Becks (2017) nio steg för att tillämpa en systematisk arbetsprocess. Databaserna som valdes ut och användes var CINAHL och PubMed då de bedömdes vara relevanta utifrån litteraturstudiens syfte.

För att validiteten för litteraturstudien skulle öka användes mer än en databas under forskningsprocessen, då databaserna hade olika forskningsområden (Polit och Beck, 2017).

Därmed gav de valda databaserna en större möjlighet att finna relevanta artiklar. Både fritextsökningar och ämnesord användes i båda databaserna. Fritextsökningarna tillämpades för att vissa begrepp inte fanns som ämnesord exempelvis ”Care department”. Fritextsökningar tillämpades också för att få med så många träffar som möjligt då vissa sökord resulterade i högre träffar som fritextsökningar än om sökorden hade sökts som Mesh-termer. För att precisera vissa sökord användes ämnesorden CINAHL Major Headings (MH) i databasen CINAHL och Mesh-termer i databasen PubMed därmed fick författarna fram relevanta artiklar till resultatet. Författarna till litteraturstudien hade en egen bokad tid tillsammans med bibliotekarien där studiens sökstrategi diskuterades samt val av ämnesord och fritextsökningar.

Författarna valde att inledningsvis genomföra en testsökning i databasen CINAHL för att testa sökord i utformandet av sökstrategi. Sökordet “Occupational stress” söktes först enskilt vilket påvisade ett fåtal träffar och artiklar som inte besvarade syftet. Därför kombinerades sökorden (“Occupational stress” OR “Work related stress” OR “Job stress”) med booleska operatorn

”OR”, vilket gav fler relevanta träffar till litteraturstudiens syfte. I CINAHL genomfördes kombinationssökning med alla sökord för att få fram artiklar som omfattade de meningsbärande orden. Testsökningen gjordes enbart för att utforma en sökstrategi.

Första kombinationssökningen i CINAHL (se tabell 1) söktes med orden MH Patient safety AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) AND MH Workload.

Författarna valde i denna kombinationssökning att utesluta sökorden Nurses och Care department. Då ordet ”nurses” i CINAHL begränsade författarna från att finna relevanta artiklar. Exkludering gjordes manuellt på de artiklar som inte innefattade vårdavdelning.

CINAHL är en databas som handlar om omvårdnad och inkluderar sjuksköterskor, därför kunde författarna få fram relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte trots den manuella exkluderingen.

(21)

21 För att få fram de artiklar som var relevanta för litteraturstudiens resultat valde författarna först att begränsa kombinationssökningarna till artiklar som var publicerade från år 2016.

Begränsningen gav då för få träffar i CINAHL, därmed valde författarna att utöka tidsspannet från 2013 i databasen CINAHL, men ha kvar tidsspannet från 2016 i databasen PubMed.

Utökningen av tidsspannet kan resultera till styrkor som kan vara att syftets problematik påvisas under en längre tid och att det finns många forskningar kring ämnet.

Litteraturstudiens resultat bestod av totalt elva artiklar varav (n=7) var kvantitativ metod, (n=2) kvalitativ metod och (n=2) var mixad metod. Studiens trovärdighet ökar när både kvantitativa och kvalitativa artiklar förekommer i studien, detta kan ses som en styrka i arbetet då resultatet i både de kvalitativa och kvantitativa artiklarna överensstämde med varandra. Vissa av de kvalitativa studierna som redovisades i resultatet bestod av citeringar vilket tydliggjorde sjuksköterskornas upplevelser inom vården som var styrka i studien. I studiens resultat redovisades artiklar som var från flera olika länder Europa (n=1), Kina (n=2), Hong Kong (n=1), Korea (n=2), Sverige (n=1), Iran (n=1), Brasilien (n=1), Kanada (n=1) och Tyskland (n=1). Detta kan tyda på att det var en styrka i resultatet då det ger ett internationellt perspektiv.

De olika länderna kunde ha andra hälso- och sjukvårdslagar, vilket kunde påverka resultatets trovärdighet. Därför bör det tas hänsyn till att den höga arbetsbelastningen, arbetsrelaterade stressen och patientsäkerheten kunde variera i andra länder. Överförbarheten hade ökat om resultatets artiklar endast bestod av artiklar från Sverige eftersom sjukvården är densamma i hela Sverige jämfört med andra delar av världen.

Relevanta artiklar har hittats till författarnas resultat enligt den sökstrategin som användes i databaserna CINAHL och PubMed. Det som kan ha påverkat tabellernas olikheter kan vara att författarna inte valde att redovisa samtliga kombinationssökningar som inte gav några artiklar vidare till urval 2 och urval 3. Det anser författarna vara en svaghet, det hade möjligen varit tydligare att följa tabellen om alla kombinationssökningar framställdes i tabellerna oavsett hur många artiklar som kommit vidare till urval 2 och urval 3, men författarna valde att redovisa detta i text istället. Men trots författarnas sökstrategi hittades relevanta artiklar som redovisades i resultatet.

Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket till en början medförde vissa misstolkningar då det engelska språket inte var författarnas modersmål. Därför valde författarna att gå vidare genom att använda svenskt-engelskt lexikon för att översätta viktiga begrepp som var

(22)

22 betydelsefulla för studien. För att utesluta risker för feltolkningar lästes även artiklarna

individuellt och därefter gemensamt av de två författarna till litteraturstudien. Detta medför en ökad trovärdighet till artiklarna som används i studien.

8. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna rapporterade att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress påverkade de från att utföra en patientsäker vård. Tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av stress var delar som påverkade den höga arbetsbelastningen, patientsäkerheten samt arbetsrelaterade stressen. Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress var orsaker till att de förlorade den nära patientkontakten där information om patienter missades och där sjuksköterskor inte hann utföra omvårdnadsåtgärder, därmed försämrades vårdkvaliteten och patientsäkerheten påverkades negativt. Enligt sjuksköterskor fanns det en relation mellan hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress, det var tydligt att dessa påverkade varandra och att det slutligen brister i patientsäkerheten.

9. Klinisk betydelse

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Resultatet av litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse för hur relationen mellan hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress ser ut och vad det är som bidrar till uppkomsten av dessa, sett ur sjuksköterskors perspektiv. Avdelningschefer samt hälso- och sjukvården kan förbättra och se över rutiner och fördelningen av resurser. Därmed kan de minska sjuksköterskornas arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen för att upprätthålla en patientsäker vård. Resultatet kan även vara ett stöd för ledningen att med hjälp av sjuksköterskans egna perspektiv och upplevelser skapa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård.

10. Förslag till fortsatt forskning

Majoriteten av artiklar i litteraturstudiens resultat var kvantitativa studier som främst baserades på enkätundersökningar, detta kan bidra till att problemet inte beskrivs på djupet och forskarna kan gå miste om sjuksköterskornas känslor och uttryck. Vidare forskning med kvalitativa intervjustudier som sjuksköterskor personligen svarar på med egna upplevda situationer skulle kunna bidra till djupare förståelse och kunskap genom att observera sjuksköterskans perspektiv

(23)

23 och upplevelser av den höga arbetsbelastningen och arbetsrelaterade stressen som påverkar patientsäkerheten. Genom att få ta del av sjuksköterskornas egna upplevelser kan forskarna få fram viktiga förslag och observationer från sjuksköterskan som skulle kunna underlätta arbetssituationen och motverka risker i patientsäkerheten.

(24)

24 11. Referenslista

*= Artiklar som utgör resultatet.

*Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2013). Nurses’

reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 143 153.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt- arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf

Arbetsmiljöverket. (2015, 9 juli). Ansvar för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/ansvar-for-arbetsmiljon- inom-halso--och-sjukvarden/

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och- social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Arbetsmiljöverket. (2017). Stress och hög arbetsbelastning.

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog- arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf

Arbetsmiljöverket. (2018, 24 oktober). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom- halso--och-sjukvarden/

Arbetsmiljöverket. (2020, 28 maj). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/

Arbetsmiljöverket. (2021, 21 april). Arbeta med arbetsmiljön.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

(25)

25 Asefzadeh, S., Kalhor, R., & Tir, M. (2017). Patient safety culture and job stress among nurses in

Mazandaran, Iran. Electronic Physician, 9(12), 6010–6016.

https://doi.org/10.19082/6010

*Bishop, A. C., & Macdonald, M. (2017). Patient Involvement in Patient Safety: A Qualitative Study of Nursing Staff and Patient Perceptions. Journal of Patient Safety, 13(2), 82–87. https://doi.org/10.1097/PTS.0000000000000123

Ball, J. E., Griffiths, P., Rafferty, A. M., Lindqvist, R., Murrells, T., & Tishelman, C. (2016). A cross-sectional study of ‘care left undone’ on nursing shifts in hospitals. Journal of Advanced Nursing, 72(9), 2086–2097. https://doi.org/10.1111/jan.12976

*Chan, E. A., Jones, A., & Wong, K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: A narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses’ work. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2020–2029.

https://doi.org/10.1111/jan.12064

*Cheng, H., Yang, H., Ding, Y., & Wang, B. (2020). Nurses’ mental health and patient safety: An extension of the Job Demands–Resources model. Journal of Nursing Management, 28(3), 653–663. https://doi.org/10.1111/jonm.12971

Cho, E., Lee, N.-J., Kim, E.-Y., Kim, S., Lee, K., Park, K.-O., & Sung, Y. H. (2016). Nurse staffing level and overtime associated with patient safety, quality of care, and care left undone in hospitals: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 60, 263–271. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.05.009

Clark, P. G. (2015). Emerging themes in using narrative in geriatric care: Implications for patient-centered practice and interprofessional teamwork. Journal of Aging Studies, 34, 177–182. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2015.02.013

Dall’Ora, C., Ball, J., Reinius, M., & Griffiths, P. (2020). Burnout in nursing: A theoretical review. Human Resources for Health, 18(1), 41.

https://doi.org/10.1186/s12960020-00469-9

(26)

26

*de Magalhães, A. M. M., Kreling, A., Chaves, E. H. B., Pasin, S. S., & Castilho, B. M. (2019).

Medication administration—Nursing workload and patient safety in clinical wards. Revista Brasileira De Enfermagem, 72(1), 183–189.

https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0618

Fathi, A., Hajizadeh, M., Moradi, K., Zandian, H., Dezhkameh, M., Kazemzadeh, S., & Rezaei, S.

(2017). Medication errors among nurses in teaching hospitals in the west of Iran:

What we need to know about prevalence, types, and barriers to reporting. Epidemiology and Health, 39. https://doi.org/10.4178/epih.e2017022

Folkhälsomyndigheten (2020, 20 november). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och- vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/

Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 januari). Stress.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation om omvårdnadsforskning (4 uppl.). Natur och kultur.

Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), 638–647. https://doi.org/10.1111/jonm.12037

*Kakemam, E., Kalhor, R., Khakdel, Z., Khezri, A., West, S., Visentin, D., & Cleary, M.

(2019). Occupational stress and cognitive failure of nurses and associations with self reported adverse events: A national cross-sectional survey. Journal of Advanced Nursing, 75(12), 3609–3618. https://doi.org/10.1111/jan.14201

*Kang, J.-H., Kim, C.-W., & Lee, S.-Y. (2016). Nurse-Perceived Patient Adverse Events depend on Nursing Workload. Osong Public Health and Research Perspectives, 7(1), 56–62. https://doi.org/10.1016/j.phrp.2015.10.015

(27)

27

*Karlsson, A.-C., Gunningberg, L., Bäckström, J., & Pöder, U. (2019). Registered nurses’

perspectives of work satisfaction, patient safety and intention to stay – A double-edged sword. Journal of Nursing Management, 27(7), 1359–1365.

https://doi.org/10.1111/jonm.12816

Lawton, R., Carruthers, S., Gardner, P., Wright, J., & McEachan, R. R. C. (2012). Identifying the Latent Failures Underpinning Medication Administration Errors: An Exploratory Study. Health Services Reseatch, 47(4), 1437–1459.

https://doi.org/10.1111/j.1475-6773.2012.01390.x

*Liu, X., Zheng, J., Liu, K., Baggs, J. G., Liu, J., Wu, Y., & You, L. (2018). Hospital nursing

organizational factors, nursing care left undone, and nurse burnout as predictors of patient safety: A structural equation modeling analysis. International Journal of Nursing Studies, 86, 82–89. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.05.005

Louch, G., O’Hara, J., Gardner, P., & O’Connor, D. B. (2017). A Daily Diary Approach to the Examination of Chronic Stress, Daily Hassles and Safety Perceptions in Hospital Nursing. International Journal of Behavioral Medicine, 24(6), 946–956.

https://doi.org/10.1007/s12529-017-9655-2

*Min, A., Yoon, Y. S., Hong, H. C., & Kim, Y. M. (2020). Association between nurses’ breaks, missed nursing care and patient safety in Korean hospitals. Journal of Nursing Management, 28(8), 2266–2274. https://doi.org/10.1111/jonm.12831

Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003). Absence of response: A study of nurses’

experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11(5), 351–358. https://doi.org/10.1046/j.1365-2834.2003.00384.x

Piroozi, B., Mohamadi-Bolbanabad, A., Safari, H., Amerzadeh, M., Moradi, G., Usefi, D., Azadnia, A., & Gray, S. (2019). Frequency and potential causes of medication

errors from nurses’ viewpoint in hospitals affiliated to a medical sciences University in Iran. International Journal of Human Rights in Healthcare, 12(4), 267–275.

https://doi.org/10.1108/IJHRH-11-2018-0072

(28)

28 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Sveriges kommuner och regioner. (2021, 15 mars). Nationellt ramverk för patientsäkerhet.

https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/systematisktpatientsakerhetsarbete/nationell tramverkforpatientsakerhet.3707.html

Socialstyrelsen. (2020, januari). Agera för säker vård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf

Stimpfel, A. W., Sloane, D. M., McHugh, M. D., & Aiken, L. H. (2016). Hospitals Known for Nursing Excellence Associated with Better Hospital Experience for Patients.

Health Services Research, 51(3), 1120–1134.

https://doi.org/10.1111/1475-6773.12357

(29)

29

*Sturm, H., Rieger, M. A., Martus, P., Ueding, E., Wagner, A., Holderried, M., & Maschmann, J. (2019). Do perceived working conditions and patient safety culture correlate with objective workload and patient outcomes: A cross sectional explorative study from a German university hospital. PLoS ONE, 14(1), e0209487.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0209487

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.

https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/158434599 743/s%C3%A4ker%20v%C3%A5rd%202016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf

Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z., & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: A mixed method study. BMC Nursing, 16(1), 5. https://doi.org/10.1186/s12912-016-0200-4

World Health Organization. (2004). Work organization & stress: systematic problem approaches for employers, managers and trade union representatives.

https://www.who.int/occupational_health/publications/pwh3rev.pdf

References

Related documents

Sjuksköterskorna menar att avbrott bidrar till högre arbetsbelastning eftersom det hindrar dem från att slutföra sitt planerade arbete samt tvingar dem att börja om sitt

Även en hög temperatur på ca 70-80º C under lika lång tid som för 1 och 2 yes-trådar, borde dock kunna sprida sig till omgivande komponenter på samma vis.. Då syns däremot

För att kunna påvisa att det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till

Egentligen finns det på nationell nivå ett antal forum där denna dis- kussion skulle kunna föras i större utsträckning, såsom i Ekonomisk Debatt, på Nationalekonomiska

Allt för hög arbetsbelastning och för mycket andra arbetsuppgifter utöver det operativa arbetet, i kombination med dålig integrering och samverkan med närliggande funktioner

Personalens på sextimmarsverkstäderna upplever i större utsträckning balans mellan arbete och fritid än personalen på åttatimmarsverkstäderna.. Studien visar att personalen

De frågeställningar som denna artikel undersöker är hur socialarbetare som arbetar med barn och unga ser på de olika faktorerna: hög arbetsbelastning,

Handlingsplan för att följa upp och motverka hög arbetsbelastning för första linjens chefer1. Åtgärd Ansvarig Aktuell status Åtgärd datum