SYFTE - Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelater

Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv.

8 5. Metod

Litteraturstudien genomfördes enligt ett systematiskt arbetssätt och följer Polit och Becks (2017) nio steg. En litteraturstudie innebär att analysera och bearbeta tidigare empiriska forskningar utifrån ett syfte för att sammanställa ett resultat. I Figur 1 beskrivs Polit och Becks (2017) nio steg som är tolkat och fritt översatt från engelska.

Figur 1. Polit och Beck´s (2017) nio steg i genomförandet av en litteraturstudie.

5.1 Litteratursökning

Litteraturstudien inleddes genom att formulera och utveckla ett syfte enligt steg ett i Polit och Beck (2017). I steg två valdes sedan två databaser, CINAHL och PubMed samt relevanta sökord för syftet. De valda sökorden var Nurses, Patient safety, Care department, (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) och Workload. Databaserna som ansågs vara relevanta för studiens syfte var CINAHL som enligt Polit och Beck (2017) består av vetenskapliga artiklar som är riktade mot omvårdnad och PubMed som främst har fokus på artiklar som inkluderar medicin men också artiklar om omvårdnad. I steg tre söktes först alla sökord separat i samtliga databaser utan begränsningar för att få fram omfattningen på forskningsområdet och därefter kombinerades sökorden (Polit och Beck, 2017).

Databassökningarna genomfördes i varje enskild tabell med både ämnesord och fritextord, se under tabell 1 (CINAHL) och tabell 2 (PubMed) för respektive databassökning. I PubMed är

”Medical Subject Headings” (MeSH-termer) ämnesordlistor som indexerar ämnet i artiklarna Steg 1.

Formulering och utveckling av syfte.

Steg 2.

Val av databaser och sökord.

Steg 3.

Läsning av artiklarna i sin helhet.

9 för att få fram relevanta artikel träffar (Forsberg & Wengström, 2017) vilket betyder att MeSH-termer ger information och betydelse om samma begrepp med olika MeSH-termer. Även ämnesordet

”CINHAL Major Headings” (MH) i CINAHL genererar relevanta artiklar på samma sätt som MeSH-termer (Polit & Beck, 2017). Anledningen till att fritextsökning gjordes var för att det gav ett bredare sökresultat. I databasen CINAHL valdes ”MH” och fritextord. Sökorden som söktes med “MH” var Nurses, Patient safety och Workload. Fritextsökningarna var Care department och kombinationen (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress), kombinationen söktes med Booleska operatorn ”OR” mellan de enskilda sökorden. I PubMed söktes orden Nurses och Patient safety som MeSH-termer, medan sökorden Care department, Occupational stress och Workload söktes som fritextsökning i samråd med bibliotekarie.

CINAHL och PubMed användes Booleska operatorerna ”AND” och ”OR” mellan sökorden för att kombinera sökorden samt avgränsa eller utöka sökningarna för att få fram relevanta artiklar (Polit och Beck, 2017). Operatorn ”AND” användes vid kombinationssökning för att sökningen skulle bestå av de båda kombinerade orden och för att begränsa sökningarna. För att utöka sökningarna användes ”OR” mellan sökorden, därmed kommer minst ett av sökorden att framkomma i sökningen (Polit och Beck, 2017). Fortsättningsvis i steg tre utformades olika kombinationssökningar i de två olika databassökningarna. I databasen CINAHL söktes kombinationerna (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Care department” AND (Occupational stress OR work related stress OR job stress) AND “Workload”), (“Nurses”

AND “Patient safety” AND “Workload”) och (“Nurses” AND “Patient safety” AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress)) men där kom inga artiklar vidare till urval 2 och urval 3, därmed valdes inte dessa kombinationssökningar att redovisas i tabellen (Tabell 1, CINAHL). I CINAHL söktes även kombinationen (“Patient safety” AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) AND “Workload”), dock valdes orden “Nurses” och “Care department” att exkluderas i den här kombinationssökningen då det resulterade i att antalet artiklar blev för få, se CINAHL, tabell 1. Istället valde författarna att manuellt exkludera artiklar som innehöll andra vårdprofessioner än sjuksköterskor och artiklar som inte handlade om vårdavdelning.

I PubMed, se tabell 2, användes kombinationssökningarna (“Nurses” AND “Patient safety”

AND “Care department”), (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Occupational stress”), (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Workload”) och (“Patient safety” AND

“Occupational stress” AND “Workload”). I PubMed redovisades inte kombinationssökningen

10 (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Care department” AND “Occupational stress” AND

“Workload”) och (“Nurses” AND “Patient safety” AND “Occupational stress” AND

“Workload”) i tabellen för att inga artiklar gick vidare till urval 2 och urval 3.

5.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Litteraturstudien inkluderade peer-reviewed artiklar för att uppnå vetenskaplig kvalité och originalartiklar som var publicerade mellan 2013-01 - 2021-09, artiklar som riktade sig mot vårdavdelningar samt som svarade på det angivna syftet.

Tabell 1. Databassökning CINAHL. År 2013-01 - 2021-09.

Sökningar Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 MH ”Nurses” 65,951

S2 MH ”Patient Safety” 66,326

S3 Care department 63,025

S4 Occupational stress OR Work related stress OR Job stress 30,786

S5 MH ”Workload” 16,690

K1 S2 AND S4 AND S5 47 23 4 2

K2 S1 AND S2 AND S3 30 10 (1) 0

K3 S1 AND S2 AND S4 AND S5 4 0 (4) 0

Totalt 81 32 4 2

S= Sökord. K= Kombinationssökning. MH= Cinahl Headings. () = Interna dubbletter

Tabell 2. Databassökning PubMed År 2016-01 - 2021-09.

Sökningar Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 “Nurses” [Mesh] 92,401

S2 “Patient safety” [Mesh] 23,213

S3 Care department 1,262,321

S4 Occupational stress 38,625

S5 Workload 46,932

K1 S1 AND S2 AND S3 95 26 ((1)) 3 3

K2 S1 AND S2 AND S4 15 10 (9) 1 1

K3 S1 AND S2 AND S5 25 14 (13) 1 1

K4 S2 AND S4 AND S5 18 16 (14) 2 2

Totalt 153 29 7 7

S= Sökord. K= Kombinationssökning. MeSH = Medical Subject Headings. () = Interna dubbletter. (()) = Externa dubbletter.

11 Tabell 3. Manuell sökning från referenslista. 2021-09-17

Manuell sökning från referenslista Urval 2 Urval 3

Totalt 2 2

5.3 Urvalsprocessen

Urvalsprocessen nedan beskrivs utifrån Polit och Beck´s (2017) nio steg. I Urval 1 genomfördes steg fyra genom att relevansgranska artiklarna utifrån deras titlar och abstrakt. I Urval 2 utfördes steg fem och sex med fokus på läsning av artiklarnas helhet samt granskning och sammanfattning av artiklarna. I urval 3 genomfördes steg sju då artiklarna kvalitetsgranskades.

5.4 Urval 1

Enligt steg fyra i Polit och Beck´s (2017) nio steg lästes och granskades artiklarnas titel och abstrakt utifrån litteraturstudiens syfte. I Urval 1 framkom 32 artiklar i databasen CINAHL och 29 artiklar i PubMed som relevansgranskades. Artiklar som exkluderades var reviewartiklar.

Interna och externa dubbletter som framkom från databaserna redovisas i tabellerna.

5.5 Urval 2

I steg fem av Polit och Becks (2017) nio steg lästes artiklarna från urval 1 i sin helhet av båda författarna. Därefter vidare till steg sex där artiklarna relevansgranskades och sammanfattades till urval 2. Artiklarna som exkluderades i urval 2 var de som saknade en tydlig metodbeskrivning, artiklar som inte omfattade vårdavdelning och artiklar som beskrev om andra områden exempelvis akutmottagning- och psykiatriavdelning.

5.6 Urval 3

I steg sju genomfördes en kritisk kvalitetsgranskning av samtliga artiklar för att uppnå en god kvalitet (Polit och Beck, 2017). Kvalitetsgranskning utfördes på artiklarnas titel, abstrakt, introduktion, metod, resultat och slutligen diskussion med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Författarna använde ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” för att granska kvalitativa artiklar och ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” för att granska kvantitativa artiklar. Efter kvalitetsgranskningen föll två artiklar bort då de inte hade etiska ställningstaganden. Totalt gick elva artiklar vidare efter kvalitetsgranskningen som svarade på litteraturstudiens syfte, två artiklar från CINAHL, sju artiklar från PubMed och två manuella artiklar.

12 5.7 Databearbetning och analys

Steg åtta genomfördes en tematisk analys enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna som valdes ut till resultatet analyserades och sammanställdes genom att artiklarna skrevs ut i fulltext i pappersform för att läsa igenom hela artiklarna om på nytt, båda författarna läste och analyserade alla artiklar enskilt för att hitta relevant information till resultatet. Dem delar som var relevanta för syftet samt inklusionskriterierna markerades med färgade pennor för att hitta likheter mellan de olika artiklarna och en kort sammanfattning gjordes till varje artikel för att få med de viktiga delarna som ledde till att utforma ett mönster genom att särskilja och identifiera artiklarnas likheter och skillnader. Därefter jämförde författarna sammanfattningarna samtidigt som artiklarna diskuterades för att få djupare förståelse om varandras observationer och artiklarna strukturerades i en matris. Enligt steg nio (Polit & Beck, 2017) sammanställdes samtliga artiklars resultat noga och de eventuella relationerna emellan begreppen redovisades i resultatet.

5.8 Forskningsetiska överväganden

Enligt Polit och Beck (2017) finns forskningsetik för att människors fullständiga rättigheter och värdighet ska värnas och de deltagande individerna ska respekteras samt skyddas i studierna.

Deltagarna ska inte utsättas för risker och deltagandet i studien ska vara frivilligt. De etiska bedömningarna är viktiga att sammanställa inför ett vetenskapligt arbete samt under utförandet av arbetet (Polit och Beck, 2017). Till litteraturstudien användes kvalitetsgranskningsmallarna

”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” av Polit och Beck (2017) för att analysera och säkerställa att samtliga artiklar upprätthåller en god kvalité genom att artiklarna uppfyller flera kriterier i kvalitetsgranskningen. Samtliga databassökningar redovisades i tabell för att det ska vara möjligt att replikera studien. Författarna till denna litteraturstudie strävade efter att redovisa studien med ett objektivt synsätt genom att exkludera egna åsikter. Med hänsyn till de etiska principerna valde författarna artiklar där det framgick i studierna att de var godkända av etiska kommittéer (Polit och beck, 2017). I studien skrevs citat på originalspråk för att undvika misstolkning. Samtliga artiklar är skrivna på engelska, därmed översattes vissa ord och meningar med hjälp av lexikon för att undvika missuppfattningar. Samtliga referenser som användes i litteraturstudien redovisades i referenslistan enligt referensen APA 7 KAU.

13 6. Resultat

Litteraturstudiens resultat grundades på elva vetenskapliga artiklar som stämde överens med litteraturstudiens syfte. Artiklarna bestod av kvantitativ metod (n=7), kvalitativ metod (n=2) och mixad metod (n=2). Resultatet består av fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning hindrade sjuksköterskor från att lära känna patienterna och deras närstående. Sjuksköterskor upplevde även vid tidsbrist att arbetet inom vården var ansträngande. Tidsbristen kunde då leda till att sjuksköterskor endast fokuserade på sjukdomen och missade därmed viktig information om hela patienten. Sjuksköterskor beskrev även att de på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning insåg att de successivt förlorade den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). Arbetsuppgifter ökade inom vården och det fanns en ökad risk för att sjuksköterskor inte hinna utföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte var tillräcklig. De hann heller inte stötta och informera patienter och deras närstående om patienternas vårdplan (Aiken m.fl., 2013). Sjuksköterskor hade en önskan om att ha mer tid till att samtala med varje patient och ge patienterna den tid de behövde genom att exempelvis sätta sig vid patienterna ute i vårdavdelningens gemensamma rum. Dock var tiden oftast begränsad eftersom det var många andra omvårdnadsåtgärder som de behövde hinna utföra innan arbetspassets slut (Bishop & Macdonald., 2017).

Sjuksköterskan beskrev i ovanstående citat att i vissa fall hade de endast tid att utföra de åtgärder som var planerade exempelvis att endast kontrollera patientens blodtryck och inte vad orsaken var till det förhöjda eller sänkta blodtrycket (Chan m.fl., 2013). Därmed hade sjuksköterskor svårt att få en helhetsbild av patienten och dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019).

”I recall the time when I had to check 20 patients’ blood pressure readings in a surgical ward: I would recheck them only if the readings were below the baseline tasks. Most often, I wouldn´t know the patient's condition and I wouldn´t think of possible reasons for the blood pressure or wonder about possible internal bleeding.” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

14 Begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård.

Sjuksköterskor uppgav att de på grund av låg sjuksköterskebemanning var begränsade från att utföra omvårdnadsuppgifter som exempelvis vända patienterna i sängen för att undvika uppkomst av trycksår. De upplevde även en begränsning när de inte hade tid att tvätta händerna efter varje patientkontakt därmed ökade risken för att föra smittan vidare (Min m.fl., 2019).

Sjuksköterskor blev distraherade och avbrutna i sitt arbete av patienter, deras närstående eller en annan kollega under förberedelse av läkemedel som i sin tur kunde leda till att sjuksköterskor tappade fokus i sitt arbete. Till följd av detta fanns en risk för felmedicinering eller att patienterna inte fick läkemedlet vid den ordinerade tiden som kunde bidra till att risker i patientsäkerheten uppstod (de Magalhães m.fl., 2019). Sjuksköterskor uppgav även att de under flertal tillfällen såg förhållanden där patientsäkerheten inte var i fokus för hela teamet. På grund av att det var bristande kommunikation mellan olika avdelningar vid förflyttning av patienter gick sjuksköterskor miste om viktig information om patienterna. Detta kunde resultera bister i patientsäkerheten (Bishop & Macdonald, 2017). Enligt sjuksköterskor påverkades patientsäkerheten negativt när de hade många olika arbetsuppgifter vilket ledde till att de glömde bort att utföra vissa uppgifter, som bland annat var att administrera patienternas infusioner enligt deras ordinationer (Karlsson m.fl., 2019). Patientsäkerheten påverkades negativt även när sjuksköterskorna inte hade möjligheten att återhämta sig mellan arbetspassen då de upplevde att de inte var tillräckligt utvilade inför nästkommande arbetspass (Karlsson m.fl., 2019).

För att utföra en säker vård var det angeläget att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det var alltså viktigt att vårda varje enskild patient utifrån deras behov av vård samt att lyssna på patienterna och skapa ett ömsesidigt förtroende. Genom att stötta och vägleda nya kollegor skapades en bra arbetsmiljö och detta kunde leda till att patientsäkerheten ökade (Karlsson m.fl., 2019).

Påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress.

Målet för sjuksköterskor när de började dagens arbetspass var att inte överbelasta kommande kollegor med oavslutade arbetsuppgifter, om de inte slutförde sina förväntade arbetsuppgifter i tid så ökade stressen hos både sig själva och kollegor (Chan m.fl., 2013). Karlsson m.fl. (2019) uppgav att sjuksköterskor upplevde frustration när de lämnade över ogjorda omvårdnadsuppgifter till nästkommande kollegor. Därför avstod sjuksköterskorna från att föra

15 en dialog med patienterna för att hinna slutföra deras arbetsuppgifter och minimera stressen hos kollegorna (Chan m.fl., 2013).

För att sjuksköterskor ska klara av att arbeta utan stress bör de ha möjligheten att vara utvilade mellan varje arbetspass. Det var dock svårt med ledighet bland sjuksköterskor när det var personalbrist, därav ökade stressen ändå (Karlsson m.fl., 2019). Arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor kunde minska när sjuksköterskor samarbetade med varandra då arbetsuppgifterna kunde fördelas och därmed hade sjuksköterskor möjligheten för att återhämta sig (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019).

“It is good to talk to patients. But if you haven’t completed your expected routines and treatments, you have increased the workload for your peers. And that should not happen.

Hence, if someone has to do your work because you were talking to patients, which your colleague would perceive as unimportant, they will be upset because you have spent time on a triviality and missed the important tasks that they now have to pick up for you” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

“I had a terrible night once, with four new admissions. My colleagues and I were working frantically on the admissions, one of which was a trauma case, throughout the night. There was a lot to do: three of us would be helping with the admissions, the other three attending to other patients. We were run off our feet but other colleagues helped whenever they could. In general, we helped each other” Chan m.fl., 2013, s. 2024).

16 Påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress.

Sjuksköterskor som upplevde hög arbetsbelastning ansåg även att de förlorade den nära patientkontakten som kunde leda till att viktiga omvårdnadsuppgifter missades och därmed försämrades vårdkvaliteten. Detta i sin tur bidrog till att patientsäkerheten påverkades negativt (Chan m.fl., 2013). Även Bishop & Macdonald (2017) beskrev att den höga arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna inte kunde utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. De arbetsuppgifter som påverkades när sjuksköterskan upplevde arbetsrelaterad stress kunde bland annat vara identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggning, läkemedelsadministrering (de Magalhães m.fl., 2019). Även skador såsom fall, vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015).

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde visade sig genom trötthet samt utbrändhet, även detta kunde påverka patientsäkerheten negativt (Cheng m.fl., 2020; Sturm m.fl., 2019). Utbrändhet hos sjuksköterskor kunde även leda till att de missade omvårdnadsåtgärder vilket också bidrog till en försämrad patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

Sjuksköterskor som hade fler arbetsuppgifter utöver omvårdnad som exempelvis att transportera patienter till andra avdelningar eller lämna och hämta matbrickor, hade fler rapporteringar av vårdskador då de hade högre arbetsbelastning än de sjuksköterskor som endast hade ansvar för omvårdnaden (Kang m.fl., 2015). Sjuksköterskorna uppgav att arbetsrelaterad stress har varit en av orsakerna till att fler antal incidenter i patientsäkerheten rapporterades bland sjuksköterskor (Kakemam m.fl., 2019).

Förbättrad patientsäkerhet.

För en fungerande och säker vård var det viktigt att ha ett gott samarbete kollegor emellan samt att föra en god dialog och alltid sätta patienten i fokus, på så vis nåddes en patientsäker vård (Chan m.fl., 2013). En god arbetsmiljö var både direkt och indirekt förknippad med en bättre patientsäkerhet och minskade vårdskador, även lägre arbetsbelastning var indirekt förknippad med bättre patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

17 7. Diskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Resultatet i litteraturstudien baserades utifrån elva vetenskapliga artiklar och resulterade i fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

7.1 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkom det att tidsbrist förekom på grund av hög arbetsbelastning.

Sjuksköterskor var begränsade från att lära känna patienter och deras närstående då det var tidsbrist och hög arbetsbelastning inom vården, därmed förlorade de den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). I resultatet framkom det även att det var svårt för sjuksköterskor att få en helhetssyn av patienten och ta hänsyn till dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019). Enligt Patientsäkerheten och Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att uppfylla villkoren för en god vård genom att vara lättillgänglig och ta hänsyn till patienternas behov (SFS 2010:659; HSL 1982:763), vilket även författarna till litteraturstudien anser är viktigt. I en annan forskning framkom det att tidsbrist även hade en koppling till sjuksköterskebrist då omvårdnadsåtgärder inte hann slutföras på grund av låg bemanning. Sjuksköterskor som arbetade på vårdavdelningar med låg bemanning hade heller inte tid att delta i rapporteringar för att det inte hanns med (Cho m.fl., 2016). Detta styrker även Fathi m.fl., (2017) som uppgav att sjuksköterskor i vissa fall inte heller hade tid för att rapportera om avvikelser. I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor hade ökade arbetsuppgifter, därav riskerade de att inte hinna slutföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte räckte till (Aiken m.fl., 2013). Även tidigare studie beskrev att sjuksköterskor under vissa arbetspass inte hann avsluta ett påbörjat arbete på grund av tidsbrist (Ball m.fl., 2016).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde begränsningar i att kunna utföra en patientsäker vård. Enligt sjuksköterskor var patientsäkerheten inte alltid i fokus då det var bristande kommunikation mellan kollegor bland annat vid förflyttning av patienter till andra avdelningar. Sjuksköterskor förlorade då viktig information om patienter och därmed påverkades patientsäkerheten negativt (Bishop & Macdonald, 2017). Tidigare forskning

18 påvisade att det var viktigt med fungerande kommunikation inom teamet för att framställa en delad uppfattning av patienterna och därmed se hela patienten (Clark, 2015). Det var främst avdelningschefer som kunde påverka och förbättra kommunikationen kollegor emellan samt med patienter för att vården skulle bli säkrare (Lawton m.fl., 2012). Även patienterna hade positiva upplevelser av vården när de hade god kommunikation med sjuksköterskor, de kände sig då involverade i sina omvårdnadsplaner (Stimpfel m.fl., 2015). I litteraturstudiens resultat framkom det även att det kunde uppstå risker i patientsäkerheten vid felmedicinering då patienterna inte fick det ordinerade läkemedlet vid rätt tidpunkt (de Magalhães m.fl., 2019).

Detta styrks även i en annan studie där det framkom att de vanligaste anledningarna till felmedicinering var bland annat när patienterna fick fel ordinerad läkemedelsdos, när läkemedel administrerades till fel patient samt när patienter fick läkemedel vid fel tidpunkt (Fathi m.fl., 2017).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde en kollegial stress inom vården. Sjuksköterskornas mål var att minska arbetsrelaterade stressen hos kollegor som påbörjade nästa arbetspass genom att slutföra dagens arbetsuppgifter i god tid för att inte överbelasta de med kvarstående arbetsuppgifter. För att minimera arbetsrelaterade stressen och hinna utföra arbetsuppgifterna avstod sjuksköterskorna från att kommunicera och föra dialog

In document Sjuksköterskornas perspektiv på hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress. (Page 7-0)