F ORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Enligt Polit och Beck (2017) finns forskningsetik för att människors fullständiga rättigheter och värdighet ska värnas och de deltagande individerna ska respekteras samt skyddas i studierna.

Deltagarna ska inte utsättas för risker och deltagandet i studien ska vara frivilligt. De etiska bedömningarna är viktiga att sammanställa inför ett vetenskapligt arbete samt under utförandet av arbetet (Polit och Beck, 2017). Till litteraturstudien användes kvalitetsgranskningsmallarna

”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” av Polit och Beck (2017) för att analysera och säkerställa att samtliga artiklar upprätthåller en god kvalité genom att artiklarna uppfyller flera kriterier i kvalitetsgranskningen. Samtliga databassökningar redovisades i tabell för att det ska vara möjligt att replikera studien. Författarna till denna litteraturstudie strävade efter att redovisa studien med ett objektivt synsätt genom att exkludera egna åsikter. Med hänsyn till de etiska principerna valde författarna artiklar där det framgick i studierna att de var godkända av etiska kommittéer (Polit och beck, 2017). I studien skrevs citat på originalspråk för att undvika misstolkning. Samtliga artiklar är skrivna på engelska, därmed översattes vissa ord och meningar med hjälp av lexikon för att undvika missuppfattningar. Samtliga referenser som användes i litteraturstudien redovisades i referenslistan enligt referensen APA 7 KAU.

13 6. Resultat

Litteraturstudiens resultat grundades på elva vetenskapliga artiklar som stämde överens med litteraturstudiens syfte. Artiklarna bestod av kvantitativ metod (n=7), kvalitativ metod (n=2) och mixad metod (n=2). Resultatet består av fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning.

Tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning hindrade sjuksköterskor från att lära känna patienterna och deras närstående. Sjuksköterskor upplevde även vid tidsbrist att arbetet inom vården var ansträngande. Tidsbristen kunde då leda till att sjuksköterskor endast fokuserade på sjukdomen och missade därmed viktig information om hela patienten. Sjuksköterskor beskrev även att de på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning insåg att de successivt förlorade den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). Arbetsuppgifter ökade inom vården och det fanns en ökad risk för att sjuksköterskor inte hinna utföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte var tillräcklig. De hann heller inte stötta och informera patienter och deras närstående om patienternas vårdplan (Aiken m.fl., 2013). Sjuksköterskor hade en önskan om att ha mer tid till att samtala med varje patient och ge patienterna den tid de behövde genom att exempelvis sätta sig vid patienterna ute i vårdavdelningens gemensamma rum. Dock var tiden oftast begränsad eftersom det var många andra omvårdnadsåtgärder som de behövde hinna utföra innan arbetspassets slut (Bishop & Macdonald., 2017).

Sjuksköterskan beskrev i ovanstående citat att i vissa fall hade de endast tid att utföra de åtgärder som var planerade exempelvis att endast kontrollera patientens blodtryck och inte vad orsaken var till det förhöjda eller sänkta blodtrycket (Chan m.fl., 2013). Därmed hade sjuksköterskor svårt att få en helhetsbild av patienten och dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019).

”I recall the time when I had to check 20 patients’ blood pressure readings in a surgical ward: I would recheck them only if the readings were below the baseline tasks. Most often, I wouldn´t know the patient's condition and I wouldn´t think of possible reasons for the blood pressure or wonder about possible internal bleeding.” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

14 Begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård.

Sjuksköterskor uppgav att de på grund av låg sjuksköterskebemanning var begränsade från att utföra omvårdnadsuppgifter som exempelvis vända patienterna i sängen för att undvika uppkomst av trycksår. De upplevde även en begränsning när de inte hade tid att tvätta händerna efter varje patientkontakt därmed ökade risken för att föra smittan vidare (Min m.fl., 2019).

Sjuksköterskor blev distraherade och avbrutna i sitt arbete av patienter, deras närstående eller en annan kollega under förberedelse av läkemedel som i sin tur kunde leda till att sjuksköterskor tappade fokus i sitt arbete. Till följd av detta fanns en risk för felmedicinering eller att patienterna inte fick läkemedlet vid den ordinerade tiden som kunde bidra till att risker i patientsäkerheten uppstod (de Magalhães m.fl., 2019). Sjuksköterskor uppgav även att de under flertal tillfällen såg förhållanden där patientsäkerheten inte var i fokus för hela teamet. På grund av att det var bristande kommunikation mellan olika avdelningar vid förflyttning av patienter gick sjuksköterskor miste om viktig information om patienterna. Detta kunde resultera bister i patientsäkerheten (Bishop & Macdonald, 2017). Enligt sjuksköterskor påverkades patientsäkerheten negativt när de hade många olika arbetsuppgifter vilket ledde till att de glömde bort att utföra vissa uppgifter, som bland annat var att administrera patienternas infusioner enligt deras ordinationer (Karlsson m.fl., 2019). Patientsäkerheten påverkades negativt även när sjuksköterskorna inte hade möjligheten att återhämta sig mellan arbetspassen då de upplevde att de inte var tillräckligt utvilade inför nästkommande arbetspass (Karlsson m.fl., 2019).

För att utföra en säker vård var det angeläget att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det var alltså viktigt att vårda varje enskild patient utifrån deras behov av vård samt att lyssna på patienterna och skapa ett ömsesidigt förtroende. Genom att stötta och vägleda nya kollegor skapades en bra arbetsmiljö och detta kunde leda till att patientsäkerheten ökade (Karlsson m.fl., 2019).

Påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress.

Målet för sjuksköterskor när de började dagens arbetspass var att inte överbelasta kommande kollegor med oavslutade arbetsuppgifter, om de inte slutförde sina förväntade arbetsuppgifter i tid så ökade stressen hos både sig själva och kollegor (Chan m.fl., 2013). Karlsson m.fl. (2019) uppgav att sjuksköterskor upplevde frustration när de lämnade över ogjorda omvårdnadsuppgifter till nästkommande kollegor. Därför avstod sjuksköterskorna från att föra

15 en dialog med patienterna för att hinna slutföra deras arbetsuppgifter och minimera stressen hos kollegorna (Chan m.fl., 2013).

För att sjuksköterskor ska klara av att arbeta utan stress bör de ha möjligheten att vara utvilade mellan varje arbetspass. Det var dock svårt med ledighet bland sjuksköterskor när det var personalbrist, därav ökade stressen ändå (Karlsson m.fl., 2019). Arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor kunde minska när sjuksköterskor samarbetade med varandra då arbetsuppgifterna kunde fördelas och därmed hade sjuksköterskor möjligheten för att återhämta sig (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019).

“It is good to talk to patients. But if you haven’t completed your expected routines and treatments, you have increased the workload for your peers. And that should not happen.

Hence, if someone has to do your work because you were talking to patients, which your colleague would perceive as unimportant, they will be upset because you have spent time on a triviality and missed the important tasks that they now have to pick up for you” (Chan m.fl., 2013, s. 2023).

“I had a terrible night once, with four new admissions. My colleagues and I were working frantically on the admissions, one of which was a trauma case, throughout the night. There was a lot to do: three of us would be helping with the admissions, the other three attending to other patients. We were run off our feet but other colleagues helped whenever they could. In general, we helped each other” Chan m.fl., 2013, s. 2024).

16 Påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress.

Sjuksköterskor som upplevde hög arbetsbelastning ansåg även att de förlorade den nära patientkontakten som kunde leda till att viktiga omvårdnadsuppgifter missades och därmed försämrades vårdkvaliteten. Detta i sin tur bidrog till att patientsäkerheten påverkades negativt (Chan m.fl., 2013). Även Bishop & Macdonald (2017) beskrev att den höga arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna inte kunde utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. De arbetsuppgifter som påverkades när sjuksköterskan upplevde arbetsrelaterad stress kunde bland annat vara identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggning, läkemedelsadministrering (de Magalhães m.fl., 2019). Även skador såsom fall, vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015).

Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde visade sig genom trötthet samt utbrändhet, även detta kunde påverka patientsäkerheten negativt (Cheng m.fl., 2020; Sturm m.fl., 2019). Utbrändhet hos sjuksköterskor kunde även leda till att de missade omvårdnadsåtgärder vilket också bidrog till en försämrad patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

Sjuksköterskor som hade fler arbetsuppgifter utöver omvårdnad som exempelvis att transportera patienter till andra avdelningar eller lämna och hämta matbrickor, hade fler rapporteringar av vårdskador då de hade högre arbetsbelastning än de sjuksköterskor som endast hade ansvar för omvårdnaden (Kang m.fl., 2015). Sjuksköterskorna uppgav att arbetsrelaterad stress har varit en av orsakerna till att fler antal incidenter i patientsäkerheten rapporterades bland sjuksköterskor (Kakemam m.fl., 2019).

Förbättrad patientsäkerhet.

För en fungerande och säker vård var det viktigt att ha ett gott samarbete kollegor emellan samt att föra en god dialog och alltid sätta patienten i fokus, på så vis nåddes en patientsäker vård (Chan m.fl., 2013). En god arbetsmiljö var både direkt och indirekt förknippad med en bättre patientsäkerhet och minskade vårdskador, även lägre arbetsbelastning var indirekt förknippad med bättre patientsäkerhet (Liu m.fl., 2018).

17 7. Diskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Resultatet i litteraturstudien baserades utifrån elva vetenskapliga artiklar och resulterade i fem teman tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress samt förbättrad patientsäkerhet.

7.1 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkom det att tidsbrist förekom på grund av hög arbetsbelastning.

Sjuksköterskor var begränsade från att lära känna patienter och deras närstående då det var tidsbrist och hög arbetsbelastning inom vården, därmed förlorade de den nära patientkontakten (Chan m.fl., 2013). I resultatet framkom det även att det var svårt för sjuksköterskor att få en helhetssyn av patienten och ta hänsyn till dennes behov av vård (Karlsson m.fl., 2019). Enligt Patientsäkerheten och Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att uppfylla villkoren för en god vård genom att vara lättillgänglig och ta hänsyn till patienternas behov (SFS 2010:659; HSL 1982:763), vilket även författarna till litteraturstudien anser är viktigt. I en annan forskning framkom det att tidsbrist även hade en koppling till sjuksköterskebrist då omvårdnadsåtgärder inte hann slutföras på grund av låg bemanning. Sjuksköterskor som arbetade på vårdavdelningar med låg bemanning hade heller inte tid att delta i rapporteringar för att det inte hanns med (Cho m.fl., 2016). Detta styrker även Fathi m.fl., (2017) som uppgav att sjuksköterskor i vissa fall inte heller hade tid för att rapportera om avvikelser. I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor hade ökade arbetsuppgifter, därav riskerade de att inte hinna slutföra vissa arbetsuppgifter då tiden inte räckte till (Aiken m.fl., 2013). Även tidigare studie beskrev att sjuksköterskor under vissa arbetspass inte hann avsluta ett påbörjat arbete på grund av tidsbrist (Ball m.fl., 2016).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde begränsningar i att kunna utföra en patientsäker vård. Enligt sjuksköterskor var patientsäkerheten inte alltid i fokus då det var bristande kommunikation mellan kollegor bland annat vid förflyttning av patienter till andra avdelningar. Sjuksköterskor förlorade då viktig information om patienter och därmed påverkades patientsäkerheten negativt (Bishop & Macdonald, 2017). Tidigare forskning

18 påvisade att det var viktigt med fungerande kommunikation inom teamet för att framställa en delad uppfattning av patienterna och därmed se hela patienten (Clark, 2015). Det var främst avdelningschefer som kunde påverka och förbättra kommunikationen kollegor emellan samt med patienter för att vården skulle bli säkrare (Lawton m.fl., 2012). Även patienterna hade positiva upplevelser av vården när de hade god kommunikation med sjuksköterskor, de kände sig då involverade i sina omvårdnadsplaner (Stimpfel m.fl., 2015). I litteraturstudiens resultat framkom det även att det kunde uppstå risker i patientsäkerheten vid felmedicinering då patienterna inte fick det ordinerade läkemedlet vid rätt tidpunkt (de Magalhães m.fl., 2019).

Detta styrks även i en annan studie där det framkom att de vanligaste anledningarna till felmedicinering var bland annat när patienterna fick fel ordinerad läkemedelsdos, när läkemedel administrerades till fel patient samt när patienter fick läkemedel vid fel tidpunkt (Fathi m.fl., 2017).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor upplevde en kollegial stress inom vården. Sjuksköterskornas mål var att minska arbetsrelaterade stressen hos kollegor som påbörjade nästa arbetspass genom att slutföra dagens arbetsuppgifter i god tid för att inte överbelasta de med kvarstående arbetsuppgifter. För att minimera arbetsrelaterade stressen och hinna utföra arbetsuppgifterna avstod sjuksköterskorna från att kommunicera och föra dialog med patienter (Chan m.fl., 2013). En annan studie visade att det kunde uppstå konflikter mellan sjuksköterskor när arbetsuppgifter inte hade slutförts under arbetsdagen (Happell m.fl., 2013).

I resultatet lyfts det även fram att arbetsrelaterad stress reducerades när samarbetet fungerade bland sjuksköterskorna (Bishop & Macdonald, 2017; Karlsson m.fl., 2019). Tidigare forskning visade att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress framför allt när det var brist på personal och när de inte fick tillräcklig med stöd från verksamheten samt när det inte var möjligt att ta kontakt med läkare. Sjuksköterskorna upplevde att deras höga arbetsansvar inte togs på allvar och att deras ord inte blev hörda av ledningen samt otillräckligt stöd från arbetsledningen kunde leda till att sjuksköterskornas stress förvärrades (Happell m.fl., 2013). Kommunikationen med kollegor och läkare från andra avdelningar upplevdes bland sjuksköterskor vara bristande vilket bidrog till att viktig information om patienters vård kunde missas och därmed ökade stressen hos sjuksköterskorna (Happell m.fl., 2013).

Resultatet i litteraturstudien påvisade att sjuksköterskor inte kunde utföra omvårdnadsåtgärder på grund av den höga arbetsbelastningen som ledde till en försämrad vårdkvalité samt att patientsäkerheten påverkades på grund av detta (Chan m.fl., 2013). Detta stärker även studien

19 skriven av Ball m.fl. (2016) som menade att en ökad arbetsbelastning med mindre stöd från personalen påvisade att sjuksköterskorna inte hann utföra omvårdnadsuppgifter och andra arbetsuppgifter vilket ledde till att vissa uppgifter utelämnades (Ball m.fl., 2016). I en studie beskrevs det att sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress hade svårigheter att utföra en lämplig vård för patienter, detta kunde då resultera i att omvårdnaden inte blev patientsäkert (Louch m.fl., 2017). Resultatet till litteraturstudien visade att sjuksköterskans hantering av arbetsuppgifter kunde påverkas när de upplevde arbetsrelaterad stress. De arbetsuppgifter som kunde påverkas var bland annat identifiering av patientens allmänna tillstånd, såromläggningar (de Magalhães m.fl., 2019) även skador såsom fall, trycksår samt läkemedelsfel var vanligt förekommande (Kang m.fl., 2015). Detta förespråkade även andra studier då det framkom att arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning kunde bidra till påverkad arbetsprestation och försämrad patientsäkerhet orsakad av exempelvis läkemedelsfel som gav upphov till allvarliga biverkningar hos patienter (Dall’Ora m.fl., 2020; Lawton m.fl., 2012).

Utifrån litteraturstudiens resultat anser författarna att högre sjuksköterskebemanning kan bidra till att vården blir mer patientsäker. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress kan minska genom att ha högre bemanning på avdelningen då arbetsuppgifter kan fördelas mellan kollegor.

Författarna anser även att en god och fungerade kommunikation mellan kollegor och patienter är viktigt då väsentlig information om patienterna uppmärksammas och därmed kan god patientsäkerhet uppnås.

20 7.2 Metoddiskussion

I litteraturstudien följdes Polit och Becks (2017) nio steg för att tillämpa en systematisk arbetsprocess. Databaserna som valdes ut och användes var CINAHL och PubMed då de bedömdes vara relevanta utifrån litteraturstudiens syfte.

För att validiteten för litteraturstudien skulle öka användes mer än en databas under forskningsprocessen, då databaserna hade olika forskningsområden (Polit och Beck, 2017).

Därmed gav de valda databaserna en större möjlighet att finna relevanta artiklar. Både fritextsökningar och ämnesord användes i båda databaserna. Fritextsökningarna tillämpades för att vissa begrepp inte fanns som ämnesord exempelvis ”Care department”. Fritextsökningar tillämpades också för att få med så många träffar som möjligt då vissa sökord resulterade i högre träffar som fritextsökningar än om sökorden hade sökts som Mesh-termer. För att precisera vissa sökord användes ämnesorden CINAHL Major Headings (MH) i databasen CINAHL och Mesh-termer i databasen PubMed därmed fick författarna fram relevanta artiklar till resultatet. Författarna till litteraturstudien hade en egen bokad tid tillsammans med bibliotekarien där studiens sökstrategi diskuterades samt val av ämnesord och fritextsökningar.

Författarna valde att inledningsvis genomföra en testsökning i databasen CINAHL för att testa sökord i utformandet av sökstrategi. Sökordet “Occupational stress” söktes först enskilt vilket påvisade ett fåtal träffar och artiklar som inte besvarade syftet. Därför kombinerades sökorden (“Occupational stress” OR “Work related stress” OR “Job stress”) med booleska operatorn

”OR”, vilket gav fler relevanta träffar till litteraturstudiens syfte. I CINAHL genomfördes kombinationssökning med alla sökord för att få fram artiklar som omfattade de meningsbärande orden. Testsökningen gjordes enbart för att utforma en sökstrategi.

Första kombinationssökningen i CINAHL (se tabell 1) söktes med orden MH Patient safety AND (Occupational stress OR Work related stress OR Job stress) AND MH Workload.

Författarna valde i denna kombinationssökning att utesluta sökorden Nurses och Care department. Då ordet ”nurses” i CINAHL begränsade författarna från att finna relevanta artiklar. Exkludering gjordes manuellt på de artiklar som inte innefattade vårdavdelning.

CINAHL är en databas som handlar om omvårdnad och inkluderar sjuksköterskor, därför kunde författarna få fram relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte trots den manuella exkluderingen.

21 För att få fram de artiklar som var relevanta för litteraturstudiens resultat valde författarna först att begränsa kombinationssökningarna till artiklar som var publicerade från år 2016.

Begränsningen gav då för få träffar i CINAHL, därmed valde författarna att utöka tidsspannet från 2013 i databasen CINAHL, men ha kvar tidsspannet från 2016 i databasen PubMed.

Utökningen av tidsspannet kan resultera till styrkor som kan vara att syftets problematik påvisas under en längre tid och att det finns många forskningar kring ämnet.

Litteraturstudiens resultat bestod av totalt elva artiklar varav (n=7) var kvantitativ metod, (n=2) kvalitativ metod och (n=2) var mixad metod. Studiens trovärdighet ökar när både kvantitativa och kvalitativa artiklar förekommer i studien, detta kan ses som en styrka i arbetet då resultatet i både de kvalitativa och kvantitativa artiklarna överensstämde med varandra. Vissa av de kvalitativa studierna som redovisades i resultatet bestod av citeringar vilket tydliggjorde sjuksköterskornas upplevelser inom vården som var styrka i studien. I studiens resultat redovisades artiklar som var från flera olika länder Europa (n=1), Kina (n=2), Hong Kong (n=1), Korea (n=2), Sverige (n=1), Iran (n=1), Brasilien (n=1), Kanada (n=1) och Tyskland (n=1). Detta kan tyda på att det var en styrka i resultatet då det ger ett internationellt perspektiv.

De olika länderna kunde ha andra hälso- och sjukvårdslagar, vilket kunde påverka resultatets trovärdighet. Därför bör det tas hänsyn till att den höga arbetsbelastningen, arbetsrelaterade stressen och patientsäkerheten kunde variera i andra länder. Överförbarheten hade ökat om resultatets artiklar endast bestod av artiklar från Sverige eftersom sjukvården är densamma i hela Sverige jämfört med andra delar av världen.

Relevanta artiklar har hittats till författarnas resultat enligt den sökstrategin som användes i databaserna CINAHL och PubMed. Det som kan ha påverkat tabellernas olikheter kan vara att författarna inte valde att redovisa samtliga kombinationssökningar som inte gav några artiklar vidare till urval 2 och urval 3. Det anser författarna vara en svaghet, det hade möjligen varit tydligare att följa tabellen om alla kombinationssökningar framställdes i tabellerna oavsett hur många artiklar som kommit vidare till urval 2 och urval 3, men författarna valde att redovisa detta i text istället. Men trots författarnas sökstrategi hittades relevanta artiklar som redovisades i resultatet.

Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket till en början medförde vissa misstolkningar då det engelska språket inte var författarnas modersmål. Därför valde författarna att gå vidare genom att använda svenskt-engelskt lexikon för att översätta viktiga begrepp som var

22 betydelsefulla för studien. För att utesluta risker för feltolkningar lästes även artiklarna

individuellt och därefter gemensamt av de två författarna till litteraturstudien. Detta medför en ökad trovärdighet till artiklarna som används i studien.

8. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna rapporterade att hög arbetsbelastning och

Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna rapporterade att hög arbetsbelastning och