Denscombe (2016) menar att det inte går att betrakta fallstudier som slutgiltiga eller absoluta. Fynden måste, precis som vid experiment uppfattas som provisoriska och i behov av bekräftelse genom annan forskning som kan styrka dess validitet. Fynden i denna fallstudie kan betraktas som en del i en pågående process, där senare fynd kring språkutvecklande arbetssätt inom specialskolan, kan användas för att förfina idéer och teorier kring det vi uppmärksammat. Majoriteten av den forskning vi tagit del av fokuserar på interventioner kopplade till yngre barn. Vi är medvetna om att tidiga interventioner är mest gynnsamma för elever med språkstörning, vilket bland annat Bercow (2008) säger. Vi anser dock att det även behövs mer kunskap kring framgångsrikt språkutvecklande arbete med äldre elever. Många elever med språkstörning i de högre årskurserna på specialskolan, kämpar med att lära sig läsa och skriva, varför fördjupade kunskaper kring språkstörning och läs- och skrivinlärning behövs, för att kunna stötta dessa elever. En stor del av den litteratur som finns kring språkutvecklande arbetssätt, är kopplat till forskning kring andraspråksinlärning. Vi anser att det finns ett behov av fortsatt forskning, kring hur språkutvecklingsmöjligheter kan skapas i alla ämnen, för elever med språkstörning. Dockrells et al (2015) observationsverktyg anser vi kan förfinas och vidareutvecklas.
57
Referenser
Ahrenfelt, Bo. (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i
företag och organisationer (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Baddeley, Alan. (2003). Working memory and language: An overview. Journal of
Communication Disorders, 36(3), 189-208. doi:10.1016/S0021-9924(03)00019-4.
Barnombudsmannen. FN:s Barnkonvention. 2 maj 2016 hämtad från:
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konventionst exten/
Bercow, John. (2008). The Bercow report: A review of services for children and young
people (0:19) with speech language and communication needs. London: Department
for Children, Schools and Families.
Bishop, Dorothy. V. M. (2006). What causes specific language impairment in children?
Current Directions in Psychological Science, 15(5), 217-221. doi:10.1111/j.1467-
8721.2006.00439.x.
Bishop, Dorothy. V. M., Leonard, Laurence. B. (2000) Speech and language impairme nts in children: Causes, characteristics, intervention and outcome (2000). Hove: Psychology Press.
Bond, Mary. A., & Wasik, Barbara. A. (2009). Conversation stations: Promoting language development in young children. Early Childhood Education Journal, 36(6), 467-473. doi:10.1007/s10643-009-0310-7.
58
Childers, Jane. B., & Tomasello, Michael. (2002). Two-year-olds learn novel nouns, verbs, and conventional actions from massed or distributed exposures. Developmental Psychology, 38(6), 967-978. doi:10.1037//0012- 1649.38.6.967.
Collins, Molly. F. (2010). ELL preschoolers’ English vocabulary acquisition from storybook reading. Early Childhood Research Quarterly, 25(1), 84-97.
doi:10.1016/j.ecresq.2009.07.009.
Conti-Ramsden, Gina., Bishop, Dorothy V. M., Clark, Becky., Norbury, C. F., & Snowling, Margaret.. J. (2014). Specific language impairment (SLI): The Internet Ralli Campaign to Raise Awareness of SLI. Psychology of Language and Communication, 18(2), 143-148. doi:10.2478/plc-2014-0011.
Denscombe, Martyn. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dickinson, David. K., & Smith, Miriam. W. (1994). Long-term effects of preschool teachers' book readings on low-income children's vocabulary and story comprehension. Reading
Research Quarterly, 29(2), 104-122.
Dockrell, Julie. E., Bakopoulou, Ioanna., Law, James., Spencer, Sarah., & Lindsay, Geoff. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286.
59
Dockrell, Julie. E., & Howell, Peter. (2015). Identifying the challenges and opportunities to meet the needs of children with speech, language and communication difficulties: British journal of special education. British Journal of Special Education, 42(4), 411-428. doi:10.1111/1467-8578.12115.
Dockrell, Julie. E., Lindsay, Geoff., Connelly, Vincent., & Mackie, Clare. (2007). Constraints in the production of written text in children with specific language impairments.
Exceptional Children, 73(2), 147-164.
Dockrell, Julie. E., & Shield, Bridget. (2004). Children's perceptions of their acoustic environment at school and at home. The Journal of the Acoustical Society of America,
115(6), 2964.
Dockrell, Julie. E., & Shield, Bridget. M. (2006). Acoustical barriers in classrooms: The impact of noise on performance in the classroom. British Educational Research Journal,
32(3), 509-525. doi:10.1080/01411920600635494.
Dockrell, Julie. E., Stuart, Morag., & King, Diane. (2010). Supporting early oral langua ge skills for english language learners in inner city preschool provision. British Journal
of Educational Psychology, 80(4), 497-515. doi:10.1348/000709910X493080.
Durkin, Kevin., Mok, Pearl. L. H., & Conti-Ramsden, Gina. (2015). Core subjects at the end of primary school: Identifying and explaining relative strengths of children with specific language impairment (SLI): Relative strengths of children with SLI. International
Journal of Language & Communication Disorders, 50(2), 226-240. doi:10.1111/1460-
60
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Farrar, Jeoffrey. M., Johnson, Bonnie., Tompkins, Virginia., Easters, Molly., Zilisi-Medus, Andrea., & Benigno, Joann. P. (2009). Language and theory of mind in preschool
children with specific language impairment. Journal of Communication Disorders, 42(6), 428-441. doi:10.1016/j.jcomdis.2009.07.001.
Gibbons, Pauline., (2012). Stärk språket stark lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Girolametto, Luigi., & Weitzman, Elaine. (2002). Responsiveness of child care providers in interactions with toddlers and preschoolers. Language, Speech, and Hearing
Services in Schools, 33(4), 268-281. doi:10.1044/0161-1461(2002/022).
Girolametto, Luigi., Weitzman, Elaine., & Greenberg, Janice. (2003). Training day care staff to facilitate children's language. American Journal of Speech-Language
Pathology, 12(3), 299-311. doi:10.1044/1058-0360(2003/076).
Girolametto, Luigi., Weitzman, Elaine., & Greenberg, Janice. (2006). Facilita t ing language skills: Inservice education for early childhood educators and preschool teachers. Infants & Young Children, 19(1), 36-46. doi:10.1097/00001163- 200601000-00005.
Grettve, Anna., Israelsson, Marie., & Jönsson, Anders. (2015). Att bedöma och sätta betyg –
Tio utmaningar i en lärares vardag. Lettland: Natur & Kultur.
Hajer, Maaike., & Meestringa, Theun. (2014). Språkinriktad undervisning; en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
61
Hargrave, Anne. C., & Sénéchal, Monique. (2000). A book reading intervention with preschool children who have limited vocabularies: The benefits of regular reading and dialogic reading. Early Childhood Research Quarterly, 15(1), 75-90. doi:10.1016/S0885- 2006(99)00038-1.
Heister Trygg, Boel., & Andersson, Ida. (2009). Alternativ och kompletterande
kommunikation (AKK) i teori och praktik (3. uppl.). Vällingby; Malmö:
Hjälpmedelsinstitutet.
Heister Trygg, Boel. (2012). AKK i skolan: En pedagogisk utmaning: Om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola (1. uppl.). Malmö: Södra
regionens kommunikationscentrum.
Holton, Derek., & Clarke, David. (2006). Scaffolding and metacognition. International
Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 37(2), 127-143.
doi:10.1080/00207390500285818.
Jakobsson, Anders. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling : Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning, 17(2-4), 152- 170.
Justice, Laura. M. (2004). Creating language-rich preschool classroom environments.
Teaching Exceptional Children, 37(2), 36.
Justice, Laura. M., & Ezell, Helen. K. (2002). Use of storybook reading to increase print awareness in at-risk children. American Journal of Speech-Language Pathology, 11(1), 17-29. doi:10.1044/1058-0360(2002/003).
Justice, Laura. M., Kaderavek, Joan. N., Fan, Xitao., Sofka, Amy., & Hunt, Aileen. (2009). Accelerating preschoolers' early literacy development through classroom-based teacher-
62
child storybook reading and explicit print referencing. Language, Speech, and Hearing
Services in Schools, 40(1), 67-85. doi:10.1044/0161-1461(2008/07-0098).
Justice, Laura. M., Petscher, Yaacov., Schatschneider, Christopher., & Mashburn, Andrew. (2011). Peer effects in preschool classrooms: Is Children’s language growth associated with their classmates’ skills? Child Development, 82(6), 1768-1777. doi:10.1111/j.1467- 8624.2011.01665.x.
Jönsson, Anders. (2014). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Koskinen, Patricia. S., Blum, Irene. H., Bisson, Stephanie. A., Phillips, Stephanie. M., Creamer, Terry. S., & Baker, Tara. K. (2000). Book access, shared reading, and audio models: The effects of supporting the literacy learning of linguistically diverse students in school and at home. Journal of Educational Psychology, 92(1), 23-36.
doi:10.1037/0022-0663.92.1.23.
Lidstone, Jane. S. M., Meins, Elizabeth., & Fernyhough, Charles. (2012). Verbal mediation of cognition in children with specific language impairment. Development and
Psychopathology, 24(2), 651. doi:10.1017/S0954579412000223.
McClintock, Brenna., Pesco, Diane., & Martin-Chang, Sandra. (2014). Thinking aloud: Effects on text comprehension by children with specific language impairment and their peers: Thinking aloud effects on text comprehension by children with SLI. International
Journal of Language & Communication Disorders, 49(6), 637-648. doi:10.1111/1460-
6984.12081.
63
Messer, David., & Dockrell, Julie. E. (2013). Children with word finding difficult ies : Continuities and profiles of abilities.First Language, 33(5), 433-448.
Miniscalco, Carmela., Dahlgren Sandberg, Annika., (2010). Basic reading skills in swedish children with late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD. Research in Developmental Disabilities, 31(5), 1054-1061. doi:10.1016/j.ridd.2010.04.004.
Mol, Suzanne. E., Bus, Adriana. G., & de Jong, Maria. T. (2009). Interactive book reading in early education: A tool to stimulate print knowledge as well as oral language. Review of
Educational Research, 79(2), 979-1007. doi:10.3102/0034654309332561.
Montgomery, James. W. (2003). Working memory and comprehension in children with specific language impairment: What we know so far. Journal of Communication
Disorders, 36(3), 221-231. doi:10.1016/S0021-9924(03)00021-2.
Mossige, Magnus., Skaathun, Astrid., & Røskeland, Marianne. (2009). Flera vägar mot
mål: Om läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos
barn I. (13-32) Lund: Studentlitteratur AB.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (Red.), (2013). Språkutveckling och
språkstörning hos barn II. Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Lund:
Studentlitteratur AB.
Saunders, William. M., & Goldenberg, Claude. (1999). Effects of instructio na l conversations and literature logs on limited- and fluent-english-proficient students'
64
story comprehension and thematic understanding. The Elementary School
Journal, 99(4), 277-301. doi:10.1086/461927.
Simkin, Zoe. Botting, Nicola., & Conti-Ramsden, Gina. (2006). Associated reading skills in children with a history of specific language impairment (SLI). Reading and Writing: An
Interdisciplinary Journal, 19(1), 77-98. doi:10.1007/s11145-005-4322-4.
Siraj-Blatchford, Iram, Sylva, Kathy, Muttock, Stella, Gilden, Rose, Bell, Danny (2002).
Researching Effective Pedagogy in the Early Years. London: Department of Educational
Studies.
Skolverket. (2013) Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Läroplan för specialskolan, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010). Skollagen (2010:800): Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket. (2014) Speciallärare. Informationsmaterial. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015) Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Specialskolan. Hämtat den 9 mars 2016 från:
65
Skolverket. (2016). Ett barn har hundra språk. Hämtat den 8 juni 2016 från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for- larande/itiskolan/sa-arbetar- andra/svenska/ett-barn-har-hundra-sprak-1.205024
Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Fritzes.
Smith, Miriam. W., & Dickinson, David. K. (1994). Describing oral language opportunities and environments in head start and other preschool classrooms. Early Childhood
Research Quarterly, 9(3), 345-366. doi:10.1016/0885-2006(94)90014-0.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016a). Undervisning i specialskola. Hämtat den 9 mars 2016 från: http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning- i- specialskola/O m-specialskolorna/For-elever-med-grav-sprakstorning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016b). Nämnden för mottagande I specialskola och för RH-anpassad utbildning. Hämtat den 9 mars 2016 från:
http://www.spsm.se/sv/O m-oss/Organisation-och-uppdrag/Namnden- for- mottagande- i- specialskolan-och-for-Rh-anpassad-utbildning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). AKK i lärandet, för allas rätt att
kommunicera. Hämtat den 10 april 2016 från:
https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/akk- i-larandet---for-allas-ratt- att-kommunicera-pdf/
Stone, C. Addison. (1998). The metaphor of scaffolding: Its utility for the field of learning disabilities. Journal of Learning Disabilities, 31(4), 344-364.
doi:10.1177/002221949803100404.
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv (3. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
66
Säljö, Roger. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerup.
Takala, Marjatta. (2006). The effects of reciprocal teaching on reading comprehension in mainstream and special (SLI) education. Scandinavian Journal of Educational
Research, 50(5), 559-576. doi:10.1080/00313830600953824.
Thomsson, Heléne. (2014). Analysera intervjuer: Om konsten att göra kvalitativa analyser
vid statliga verk och myndigheter. Stockholm: Books on Demand.
Umeå Universitet. (2016). Muntlig språkfärdighet, lärmiljö och undervisning. Hämtat den 19 mars 2016 från:
http://www.sprak.umu.se/forskning/muntlig-sprakfardighet- larmiljo-och-undervisning/
Vetenskapsrådet. (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf /Hämtad
2016-03-09/
Vygotskij, Lev. S. (1934; 2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wasik, Barbara. (2008). When fewer is more: Small groups in early childhood classrooms.
Early Childhood Education Journal, 35(6), 515-521. doi:10.1007/s10643-008-0245-4.
Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Child Psychology and Psychiatry, 17, 89-100.
67
Bilaga 1
69 (Hämtad från Umeå universitet, den 19 mars, 2016)
70
Bilaga 2
En skola med språket i centrum
Vi heter Lena Hallgren och Elisabeth Heringhaus och läser speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning på Malmö Högskola. Det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete.
Det område vi valt att fokusera på är språkutveckling. Språket är det verktyg vi använder oss av för att samspela och ta till oss kunskaper. Stora delar av kursplanen bygger på att använda olika språkliga förmågor som att analysera, använda och förstå olika begrepp, hantera information, kommunicera och tänka metakognitivt. För elever i språklig sårbarhet riskerar situationer där dessa förmågor är i fokus, att bli ett hinder när det gäller att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Skolans utmaning ligger i att möta alla elevers språkliga behov i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, där alla elevers språkliga förmågor stimuleras och ges möjlighet till utveckling. Vi är intresserade av att undersöka hur det språkutvecklande arbetet kan se ut på en specialskola för elever med grav språkstörning.
Syftet med vår studie är att undersöka lärandemiljö n för elever med grav språkstörning på en specialskola och då belysa språk och kunskapsutvecklande faktorer, genom att ta del av personalens berättelser och observera arbetet på skolan.
För att göra det möjligt vill vi gärna besöka er och göra observationer, samt träffa några av er för att göra en intervju. Observationen kommer att ske under ett par lektioner och kräver ingen förberedelse av er. Intervjun tar 60 minuter och kommer att spelas in. Inspelningen kommer att transkriberas och då avidentifieras, det gäller även vid sammanställningen av observationer na. Materialet kommer endast att användas till denna studie. Ni som vill, får gärna en återkoppling på observationen. Ni får även möjlighet att läsa igenom transkriberingen av er intervju innan uppsatsen är examinerad. Meddela någon av oss om du är intresserad av det.
Då ert deltagande är viktigt för studien, hoppas vi, att ni kan se detta som en möjlighet till reflektion kring frågeställningen och att det kan ge er nya tankar. Vår förhoppning är att stud ien ska bidra till att öka kunskapen kring hur undervisningen kan utvecklas och utformas för att stödja språk- och kunskapsutveckling för elever med grav språkstörning. Skolans ledning ställer sig positiv till studien. Vi önskar att få ditt svar senast 10 februari. När du tackat ja till deltagande kommer du att bli kontaktad av en av oss. Vi kommer då överens om en tid för att göra en observation och hur du ställer dig till att delta i en eventuell intervju. Har ni frågor kring vårt arbete, så är ni välkomna att maila eller ringa oss.
71 Vänliga hälsningar
Lena Hallgren och Elisabeth Heringhaus
Lena Hallgren Elisabeth Heringhaus
lena.hallgren@spsm.se elisabeth.heringhaus@spsm.se 010-473 53 42 010-473 53 34
72