Förslag på fortsatt forskning

Det skulle vara intressant med forskning som med kvantitativ metod undersöker teorins domän- och fältavgränsningar. Undersökningen kan exempelvis genomföras i form av en enkätstudie där respondenturvalet med fördel sker från närliggande myndigheter, exempelvis Polismyndigheten, Kustbevakningen eller något av landstingen. Forskningen skulle syfta till att förstå om den militära kontexten, vilket studien hävdar avgränsar den militära kreativiteten, kan breddas och innefatta andra liknande verksamheter. En forskning som även kan utökas till att innefatta kreativitet rent generellt, vilket skulle kunna bidra med en djupare förståelse som låter fältet bedöma om de finns föråldrade eller inte längre relevanta teorier inom forskningsfältet som kan avgränsa bort.

Det vore också intressant med forskning som bidrar till en fördjupad förståelse för den organisatoriska miljöns drivkrafter. Resultatet påvisar ett antal hämmande och stimulerande drivkrafter som i nästa steg kan operationaliseras och utgöra grunden för en deduktiv undersökning där Försvarsmaktens organisatoriska miljö undersöks. En undersökning som kan bidra till utökad förstås för drivkrafter och den organisatoriska miljön. Forskning som även skulle kunna leda till en utveckling av en modell som grundas i CCQ eller KEYS (Amabile m.fl. 1996; Ekvall 1996). I detta sammanhang är drivkraften bestraffning av särskilt intresse för fortsatt forskning.

Utifrån forskningsfältets strävan att definiera och förstå fenomenet kreativitet är all forskning som bidrar till en ökad förståelse för kreativitet och militär kreativitet av betydelse. En betydelse som ökar i takt med att diskursen för militärt designtänkande fortsätter att placera militär kreativitet som en central förmåga för militär personal att behärska (Paparone 2013; Öberg 2018; Furtado 2019).

Källförteckning

Amabile, T. M. (1997). Motivating Creativity in Organizations: On Doing What You Love and Loving What You Do. California Management Review, 40(1), 39–58. doi:10.2307/41165921.

Amabile, T. M., Barsade, S. G., Mueller, J. S. & Staw, B. M. (2005). Affect and Creativity at Work. Administrative Science Quarterly, 50(3), 367–403.

Amabile, T. M., Conti, R., Coon, H., Lazenby, J. & Herron, M. (1996). Assessing the Work Environment for Creativity. The Academy of Management Journal, 39(5), 1154–1184. doi:10.2307/256995.

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik : en introduktion i vetenskapsteori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Battistelli, F. (1997). Peacekeeping and the Postmodern Soldier. Armed forces and society, 23(3), 467–484. doi:10.1177/0095327X9702300308.

Björkman, T. (2018). Linje- och stabsorganisering. I Thunholm, P., Widén, J., & Wikström, N. (red.). Militära arbetsmetoder. Malmö: Universus Academic Press.

Brodin, E., Carlsson, I., Hoff, E. & Rasulzada, F. (2014). Kreativitet : teori och praktik ur psykologiska perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Bush, G. W. (2001). Remarks by the President at U.S. Naval Academy Commencement. https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2001/05/20010525-1.html [2021-01-13].

Carlsson, I. & Smith, J. W. G. (2006). Creativity under the Northern Lights. I Kaufman, J. C., & Sternberg, R. J. (red.). International handbook of creativity. Cambridge: Cambridge University Press.

Charmaz, K. (2014). Constructing Grounded Theory. 2. uppl. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Clausewitz, C. von (1991). Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta.

Csíkszentmihályi, M. (1996). Creativity : Flow and the Psychology of Discovery and Invention. 1. uppl. New York: Harper Collins.

Csíkszentmihályi, M., Montijo, M. N. & Mouton, A. R. (2018). Flow Theory: Optimizing Elite Performance in the Creative Realm. I Pfeiffer, S. I. (red.). APA handbook of giftedness and talent. American Psychological Association.

David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. Della Porta, D. & Keating, M. (2008). Approaches and Methodologies in the Social Sciences:

A Pluralist Perspective. Cambridge: Cambridge University Press.

Ekvall, G. (1996). Organizational climate for creativity and innovation. European Journal of Work and Organizational Psychology, 5(1), 105–123. doi:10.1080/13594329608414845. Ekvall, G. & Ryhammar, L. (1999). The Creative Climate: Its Determinants and Effects at a

Swedish University. Creativity Research Journal, 12(4), 303–310. doi:10.1207/s15326934crj1204_8.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. Finkel, M. (2011). On flexibility : Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the

Battlefield. Stanford, California: Stanford Security Studies.

Försvarsmakten (2016). Militärstrategisk doktrin - MSD 16. Stockholm: Försvarsmakten. Försvarsmakten (2017). Vår Militära Profession - Agera När Det Krävs. Särtryck ur

Försvarsmaktens Strategiska Inriktning FMSI 2015 Ä1 (FM2015-159:7). Stockholm: Försvsamakten.

Försvarsmakten (2020a). Doktrin Gemensamma operationer 2020. Stockholm: Försvarsmakten.

Försvarsmakten (2020b). Vi låter Sverige vara ifred Försvarsmaktens årsredovisning 2020. Stockholm.

Furtado, M. (2019). A Survey of Creativity in Complex Military Systems. I Jackson, A. P. (red.). Design Thinking: Applications for the Australian Defence Force. Canberra: ADC Publications.

Glaser, B. G. & Strauss, A. L. (1965). Awareness of Dying. 2. uppl. Chicago.

Glaser, B. G. & Strauss, A. L. (1967). The Discovery of Grounded Theory : Strategies for Qualitative Research. New York: Aldine de Gruyter.

Grissom, A. (2006). The Future of Military Innovation Studies. Journal of Strategic Studies. Hoff, E. (2014). Vad är kreativitet? Att fånga det månghövdade begreppet. I Brodin, E.,

Carlsson, I., Hoff, E., & Rasulzada, F. (red.). Kreativitet : teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Hoff, E. V & Carlsson, I. (2002). Shining Lights or Lone Wolves? Creativity and Self‐image in Primary School Children. The Journal of creative behavior, 36(1), 17–40. doi:10.1002/j.2162-6057.2002.tb01054.x.

Jacobsen, D. I. (2015). Hur genomför man undersökningar? 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Janowitz, M. (1960). The Professional Soldier. New York: Free Press.

Kaufman, J. C. & Sternberg, R. J. (2006). The International Handbook of Creativity. Cambridge: Cambridge University Press.

Lysek, M. (2018). Embedded Innovation; Exploring the Dynamics of Innovation. Högskolan i Halmstad.

McNerney, M. (2005). Military innovation during war: Paradox or paradigm? Defense & Security Analysis, 21(2), 201–212. doi:10.1080/1475179052000344017.

Mrazek, J. E. (1968). The Art of Winning Wars. New York: Walker.

Nazareth, B. J. (1987). Creative Thinking in Warfare. New Delhi: Lancer International.

Norsk senter for forskningsdata (2021). Publiseringskanaler. https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside [2021-04-2].

Paparone, C. (2013). The Sociology of Military Science : Prospects for Postinstitutional Military Design. London: Bloomsbury.

Parkhurst, H. B. (1999). Confusion, Lack of Consensus, and the Definition of Creativity as a Construct. The Journal of creative behavior, 33(1), 1–21. doi:10.1002/j.2162- 6057.1999.tb01035.x.

Rasulzada, F. (2014). Den kreativa organisationen: recept med flera ingridienser. I Brodin, E., Carlsson, I., Hoff, E., & Rasulzada, F. (red.). Kreativitet : teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Rienecker, L., Stray Jørgensen, P. & Lagerhammar, A. (2018). Att skriva en bra uppsats. 4. uppl. Stockholm: Liber.

Rosen, S. P. (1991). Winning the Next War. New York, N.Y., U.S.A.: Cornell University Press. Smith, G., Carlsson, I., Danielsson, A., Sandström, S. & Westerlundh, B. E. (1990). The

Creative Process. Madison, Conn.: International U.P.

Sternberg, R. J. (2006). Commonalities in Creativity Research. I Kaufman, J. C., & Sternberg, R. J. (red.). The International Handbook of Creativity. Cambridge: Cambridge University Press.

Sternberg, R. J. (2017). Whence Creativity? The Journal of Creative Behavior, 51(4), 289–292. doi:https://doi.org/10.1002/jocb.199.

Sternberg, R. J. & Lubart, T. I. (1991). An Investment Theory of Creativity and Its Development. Human development, 34(1), 1–31. doi:10.1159/000277029.

Sternberg, R. J. & Lubart, T. I. (1996). Investing in Creativity. American Psychologist, 51(7), 677–688. doi:http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.51.7.677.

Stewart, G. L., Manges, K. A. & Ward, M. M. (2015). Empowering Sustained Patient Safety: The Benefits of Combining Top-down and Bottom-up Approaches. Journal of nursing care quality, 30(3), 240–246. doi:10.1097/NCQ.0000000000000103.

Svenska Akademien (2009). Drivkraft. Svensk ordbok.

https://svenska.se/tre/?sok=drivkraft&pz=2 [2021-02-18].

Terriff, T. (2006). ‘Innovate or Die’: Organizational Culture and the Origins of Maneuver Warfare in the United States Marine Corps. Journal of Strategic Studies, 29(3), 475–503. doi:10.1080/01402390600765892.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2019). Grundad teori. I Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Vego, M. (2013). On Military Creatity. Joint Force Quarterly, 70(3), 83–90. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2:15. uppl. Lund: Studentlitteratur. Ångström, J. (2018). The US perspective on future war: why the US relies upon Ares rather

than Athena. Defence Studies, 18(3), 318–338. doi:10.1080/14702436.2018.1497441. Öberg, D. (2018). Warfare as Design: Transgressive Creativity and Reductive Operational

Bilaga 1, Intervjuguide

Har du några frågor angående förfrågan om att delta i forskning som jag skickade till dig? Du är fortfarande villig att ställa upp och bli intervjuad?

Inledande frågeställning

Nu börjar jag spela in.  Födelseår  Nivå inom FM  Vapengren  Kön

Frågeställning

Beskriv vad kreativitet är för dig?

Vilka delar karakteriserar kreativitet särskilt?

Om du sätter det du beskrivit i en militär kontext, uppstår det någon skillnad? Hur ser du på kreativitet i fred kris och krig utifrån yrkesofficersperspektivet? Vilka situationer passar lämpar det sig att inte vara kreativ som yrkesofficer? Går det att träna sig till att vara kreativ?

Finns det enligt det du beskrivit som kreativitet drivkrafter som kan påverka?

Beskriv drivkrafterna i en perfekt situation där yrkesofficerare har en hög grad av kreativitet. Beskriv gärna med ett eget exempel.

Beskriv drivkrafterna i en situation där yrkesofficerare har en låg grad av kreativitet. Beskriv gärna med ett eget exempel.

Avslutning

Reflekterar över det du beskrivit om kreativitet och sätt det i en aktuell nutida Försvarsmaktskontext, vad tänker du då?

Hur tycker du att Försvarsmakten ska hantera yrkesofficerares kreativitet i framtiden? Finns det något övrigt du vill tillägga eller upplever att jag missat?

Tack för din tid!

Bilaga 2, Förfrågan om att delta i forskning

Forskning genomför inom ramen för Försvarshögskolans masterutbildning, Högre Officersprogrammet (HOP12). Jag som elev ska utifrån aktuellt forskningsläge enskilt forska och i en masteruppsats presentera mina forskningsresultat. Du har erhållit förfrågan eftersom jag önskar Din medverkan i forskningen.

Bakgrund till forskningsprojektet

Omvärld förändras ständigt vilket hela tiden ställer krav på samhället att förändra sig i samma takt. Ett faktum leder även till att Försvarsmakten måste vara en del i förändringarna som sker för att vara relevant som statens yttersta garant för säkerhet.

Kraften i förändringarna grundar sig inte sällan i kreativitet som enskilda individer stått för. En kraft som Försvarsmakten utifrån strategisk, operativ och taktisk nivå uttryckligen vill att varje enskild anställd ska bejaka. Kreativitet och därmed förändringskraften kan initieras på olika sätt; uppifrån-och-ner (top-down) eller nerifrån-och-upp (bottom-up), från organisationen ledning eller enskilda individer ute i organisationen.

Forskningsperspektivet är nerifrån-och-upp där enskilda yrkesofficerares upplevelser analyseras inom ramen för en kvalitativ undersökning. I sin design är studien teoriutvecklande och min ambition är att försöka förstå fenomenet kreativitet och de drivkrafter som kan tänkas förknippas med kreativitet. Slutligen kommer jag undersöka om min analys resulterar i en teori om kreativitet i en militär kontext.

Till dig som är tillfrågad

Du har blivit tillfrågad enskilt eller i grupp och utgör därmed en vital del av forskningsprojektet. Dina svar på studiens frågor utgör grunden för forskningens slutliga resultat. Jag önskar att du svarar på frågor rörande din syn på kreativt och de drivkrafter som du förknippar med detsamma. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” utan istället råder bara din syn på frågeställning vilket jag är intresserad av. Du som individ kommer vara anonym och ska inte på något sätt utlämnas i det som presenteras. Alla intervjuer kommer spela och transkriberas i syfte att kunna kodas utifrån den metodansats som jag valt att anta. Allt deltagande är frivilligt och varje enskild kan när som helst avbryta intervjun. Resultat kommer att presenteras på en aggregerad nivå inom ramen för Försvarshögskolans fastställda struktur och det står därefter vem som helst fritt att ta del av det slutliga resultatet.

Tack för din tid! Björn Blomberg Täby 2021-01-18

Bilaga 3, Respondenter

Respondent Nivå Kön Vapenslag

R1 OF2 Kvinna Marinen

R2 OR8 Man Armén

R3 OF3 Man Armén

R4 OF3 Man Flygvapnet

R5 OF2 Man Marinen

R6 OF3 Man Armén

R7 OF2 Man Flygvapnet

R8 OR9 Kvinna Armén

R9 OF2 Man Marinen

R10 OR8 Man Flygvapnet

R11 OF3 Man Armén

R12 OF3 Man Armén

R13 OF2 Man Flygvapnet