Språkstörning har, den senaste tiden, fått mycket uppmärksamhet i media och syftet har varit att sprida välbehövlig kunskap i samhället liksom i skolan. I inledningen refererade vi till McGregor (2020) som konstaterar att språkstörning i mindre utsträckning är beforskad i jämförelse med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är värt att upprepa att
39
Norbury m.fl. (2016) fann att i snitt två elever per klass har en språkstörning, en förhållandevis hög siffra. Som utgångsläge för vidare forskning inom fältet ser vi att det finns ett stort behov för ytterligare forskning särskilt ställt i relation till diagnosens förekomst bland barn i skolålder.
Elevperspektivet på undervisningen är alltid intressant och dessutom underrepresenterat. I vår studie har vi beskrivit några lärares uppfattningar och det hade varit intressant att jämföra lärarnas utsagor om den egna undervisningen och ställa det mot elevernas uppfattning om densamma. En framtida forskning för att synliggöra elevperspektivet hade därför varit ett viktigt underlag för att bättre förstå komplexiteten i arbetet med elever med språkstörning för att stödja deras språk- läs- och skrivutveckling. Hur upplever eleverna det stöd som ges dem och vilket stöd anser skolan att de ger eleverna? Även elevernas syn på det språkutvecklande arbetssättet hade varit intressanta att belysa.
40
Referenser
Almqvist, L., Mamqvist, J., & Nilholm, C (2014). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? en syntes av metaanalyser. I Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Delrapport från Skolforskprojektet. Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Bakhtin, M. (1981) The dialogic imagination: Four essays. Austin: University of Texas press.
Bruce, B., Sventelius, E., Ivarsson, U. & Svensson, A-K. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (Tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning - en pedagogisk utmaning: ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. (rev. 2016). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2 februari, 2021 från,
https://docplayer.se/40785489-Sprakstorning-en-pedagogisk-utmaning.html
Cummins, J. (1979). Cognitive/academic language proficiency, linguistic interdependence, the optimum age question and some other matters. Working Papers on Bilingualism 19: 197-205.
Cummins, J. (2003). BICS and CALP. Origins and rationale for the distinction. I: Paulston C.B & Tucker G.R. (red.), Sociolinguistics. The essential readings. Oxford: Blackwell, (s. 322-238).
Dockrell, J. E., & Lindsay, G. (2001). Children with specific speech and language difficulties: The teachers' perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369–394. Evans, J. L., Saffran, J. R., & Robe -Torres, K. (2009). Statistical learning in children with specific language impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 56, 321-335.
Fallon, K.A., & Katz, L. A (2020) Structured Literacy Intervention for Students With Dyslexia: Focus on Growing Morphological Skills, Language, Speech and Hearing
41
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (1. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56 (9), 29-34.
Goodwin, A, P., Ahn, S (2010) A meta-analysis of morphological interventions: effects on literacy achievement of children with literacy difficulties. Annals of Dyslexia, 60, 183–208.
Gough, P., & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.
Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. (2. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hallin, A, E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur och kultur.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet, 2015. Lund.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2017. Malmö.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Martin, J.R. & Rose, D. (2008). Genre relations: mapping culture. London: Equinox. Messer, D., & Dockrell, J. E. (2013). Children with word finding difficulties:
Continuities and profiles of abilities. First Language, 33 (5), 433-448.
McClintock, B., Pesco, D., & Martin-Chang, S. (2013) Thinking aloud: Effects on text comprehension by children with specific language impairment and their peers. International journal of Language & Communication Disorders, 49, 637-648. McGregor, K. K., (2020). How We Fail Children With Developmental Language
Disorder. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 51, 981-993.
McGregor, K. K., Goffman, L., Van Horne, A. O., Hogan, T. P., & Finestack, L. H. (2020).Developmental language disorder: Applications for advocacy, research, and clinical service.
42
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. Salameh, E .(red.) (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 2. Pragmatik - teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. Child Psychol Psychiatry, 57 (11), 1247-1257.
Oakhill, J, Cain, K & Elbro, C (2018). (Första upplagan). Läsförståelse: insikt och undervisning. Stockholm: Liber.
O’Connor, H. & Madge, C. (2017) Online interviewing. I Fielding, N (red). The SAGE Handbook of Online Research Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications Inc. Quail, M., Williams, C., & Leitão, S. (2009). Verbal working memory in Specific
Language Impairment: The effect of providing visual support. International Journal of Speech - Language Pathology, 11(3), 220–233.
SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2012). Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2012/fa-syn-pa- spraket
Skolverket. (2019). LGR11 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 2011: Reviderad 2019 (6 uppl.). Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
SPSM (2020). Studiepaket språkstörning moment 1 - Språkutveckling och språkstörning. Hämtad 6 februari, 2021, från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://webbutiken.spsm.se/studiepaket-sprakstorning-informationsblad/
SPSM (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning. Hämtad 27 januari, 2021, från Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/vi-behover-
43
Steele, S. C., & Mills, M. T. (2011). Vocabulary intervention for school-age children with language impairment: A review of evidence and good practice. Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354-370.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Szklarski, A. Fenomenologi (2019). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. Lundgren, U. P., Säljö, R., Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Takala, M. (2006) The effect of Reciprocal Teaching on Reading Comprehension in Mainstream and Special (SLI) Education. Scandinavian Journal of Education Research, Vol 50, No. 5, 559-576.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-01-20 från:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. (1934/2018). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB
Vygotskij, L. (1978) Mind in society:The Development of Higher Psychological Processes. London: Harvard University Press.
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign: en handbok. (Första upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Wood, D., Bruner, J.S., Ross, G. (1976) The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17, 89-100.
World Health Organization. (2016). International statistical classification of diseases and related health problems (10th ed.). [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://icd.who.int/browse10/2016/en [2021-03-29].
Wright, A., Mitchell, S, O'Donoghue, A., Cowhey, S. & Kearney, M. (2015) Making sense of it: a brief programme to improve reading comprehension in adolescents with language impairments in mainstream school. International journal of Language & Communication Disorders, 50, 776-787.
44
Bilagor
Bilaga 1
På specialpedagog- och speciallärarprogrammen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 20 veckor.
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH LEDARSKAP
2021-01-29