10. Diskussion
10.3 Förslag till framtida forskning
I studiens resultat framkom en markant kunskapslucka, bristen på samarbete mellan gymnasiesärskola och daglig verksamhet vid övergång. När brukare ska gå över till daglig verksamhet brister samarbetet kring överlämning av kommunikativt och kognitivt stöd. Kunskaper om hur man har jobbat med brukaren tidigare går förlorat. När personal på daglig verksamhet tvingas starta från noll med brukaren tappas redan fungerande arbetssätt och brukarens förmågor går förlorade. Detta är ett särskilt stort problem för personer som sitter hemma i några år innan de börjar på daglig verksamhet. Som vi redogjorde i resultatet uppgav intervjuperson 6 att det inte finns en tydlig struktur i hur man gör en överföring av arbetssätt om hur man jobbat tidigare. Även rutiner kring brukaren tappas och det blir som att börja om på ny kula där personal måste göra en ny kartläggning vilket försvårar. Vi ser därför att kunskapen måste öka om hur dessa överföringar går till, varför samt hur det kan förbättras.
Utifrån vår studie har vi märkt att personalen upplever en maktlöshet kring hur nivåbedömningar idag görs. Fel nivåbedömningar har stora konsekvenser då personalen inte får rätt förutsättningar för att kunna tillgodose individens behov. Personal ställer sig frågandes vad dessa bedömningar grundar sig på då beslutsfattare många gånger saknar ingående kunskap om brukaren och dennes
funktionsnedsättning. Personalen beskriver i vår studie att det händer att beslutfattare t.ex. sätter nivå 2 på en brukare med omfattande behov av stöd i vardagen vilket efter en långdragen
överklagningsprocess landar i att brukaren egentligen behövt nivå 5. Under tiden som brukaren har nivå 2 saknar personal förutsättningar för att tillgodose behoven och utvecklingen bli därför hämmad. I vissa fall kan det även innebära en fara för brukare som behöver konstant tillsyn av personal men där brist på personal gör detta omöjligt. Vi ser att forskning kring bedömningsprocessen saknas idag och anser att mer forskning kring området skulle gynna både personal på daglig verksamhet men främst de individerna med funktionsnedsättning och möjliggöra att deras individuella behov tillgodoses.
Referenslista
Algozzine, B., Browder, D., Karvonen, M., Test, D. W., & Wood, W. M. (2001). Effects of Interventions to Promote Self-Determination for Individuals With Disabilities. Review of
Educational Research, 71(2), 219–277. https://doi.org/10.3102/00346543071002219
Allan, J. (Ed.). (2003). Inclusion, participation and democracy : What is the purpose?. Från https://ebookcentral.proquest.com
Antaki, C., & Crompton, R. J. (2015). Conversational practices promoting a discourse of agency for adults with intellectual disabilities. Discourse & Society, 26(6), 645–661.
https://doi.org/10.1177/0957926515592774
Antaki, C., Finlay, W., Walton, C., & Pate, L. (2008). Offering choices to people with intellectual disabilities: an interactional study. Journal of Intellectual Disability Research : JIDR, 52(12), 1165–1175. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2788.2008.01101.x
Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007). Utmaningar inom socialt arbete. I: O. P. Askheim, B. Starrin & T. Winqvist (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 206-217). Malmö: Gleerups. Asprey, A., & Nash, T. (2006). The importance of awareness and communication for the inclusion of
young people with life-limiting and life-threatening conditions in mainstream schools and colleges. British Journal of Special Education, 33(1), 10–18. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1467-8578.2006.00406.x
Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Blennberger, E. (2016). Etik i socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt
arbete: en grundbok (s. 372-392). Stockholm: Natur och kultur.
Blomberg, B. (2006). Inklusion en illusion?: om delaktighet i samhället för vuxna personer med
utvecklingsstörning. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Socialt arbete). Från
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A144476&dswid=8044 Blomberg, B., Widerlund, L. & Lindqvist, A-N. (2010). Stöd och service till personer med
2010. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(3-4), 289-307. Från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15709
Browder, D. M., & Cooper-Duffy, K. (2003). Evidence-Based Practices for Students with Severe Disabilities and the Requirement for Accountability in “No Child Left Behind.” The Journal
of Special Education, 37(3), 157–163. https://doi.org/10.1177/00224669030370030501
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Dusseljee, J. C. E., Rijken, P. M., Cardol, M., Curfs, L. M. G., & Groenewegen, P. P. (2011).
Participation in daytime activities among people with mild or moderate intellectual disability.
Journal of Intellectual Disability Research : JIDR, 55(1), 4–18. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2788.2010.01342.x
Flyckt, K. (2010) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning: Fördjupning 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-21.pdf
Flyckt, K. (2019, 19 mars). Risk att daglig verksamhet låser in människor. Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/risk-att-daglig- verksamhet-laser-in-manniskor/
Flyckt, K. & Wallin, E. (2019). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: lägesrapport
2019. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3- 7.pdf
Flyckt, K. & Wallin, E. (2020). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: lägesrapport
2020. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3- 6686.pdf
Giertz, L. (2008). Ideal och vardag: inflytande och självbestämmande med personlig assistans. (Licentiatavhandling, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete). Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten: en studie av inflytande och självbestämmande med
Goffman, E. (1963). Behavior in public places: notes on the social organization of gatherings. London: Free Press of Glencoe.
Haigh, A., Lee, D., Shaw, C., Hawthorne, M., Chamberlain, S., Newman, D. W., Clarke, Z., & Beail, N. (2013). What Things Make People with a Learning Disability Happy and Satisfied with Their Lives: An Inclusive Research Project. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities, 26(1), 26–33. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jar.12012
Healy, K. (2014). Social work theories in context: Creating frameworks for practice. (2 ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt bemötande inom
människovårdande yrken. (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Gleerup.
Jarhag, Sven (2001) Planering eller frigörelse? En studie om bemyndigande (doktorsavhandling, Lunds universitet, socialhögskolan).
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning & socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Karlsson, K. (2007). Funktionshinder, samtal och självbestämmande: en studie av brukarcentrerade
möten. (1.ed.) Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. Linköping.
Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt - i teori och praktik. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lewin, B. (2011). För din skull, för min skull eller för skams skull?: om LSS och bemötande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, R. (2017). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (4. Uppl.). Malmö: Gleerups. Mallander, O. (1999). De hjälper oss till rätta: normaliseringsarbete, självbestämmande och
människor med psykisk utvecklingsstörning. Doktorsavhandling, Lunds universitet,
socialhögskolan. Nationalencyklopedin. (2020).
Nikku, N. (1997). Informative Paternalism. Studies in the ethics of promoting and predicting health. Dissertation. Linköping university: Tema Institute, Department on Health and Society. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur. SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Skau, G- M. (2007). Mellan makt och hjälp - Om det flertydiga förhållandet mellan klient och
hjälpare. (3. upp.). Malmö: Liber.
Starrin, B. (2000) Empowerment och funktionshinder. I P. Brusén & L-C Hydén (Red.), Ett liv som
andra. Livsvillkor för personer med funktionshinder (s. 71-94). Lund: Studentlitteratur.
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt. I: O. P. Askheim, B. Starrin & T. Winqvist (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 206-217). Malmö: Gleerups.
Swärd, H. & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson, & H. Swärd (Red.), Socialt arbete - en grundbok (s. 393-412). Stockholm: Natur och Kultur.
Granlund, M. & Göransson, K. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning. I L, Söderman & M, Nordlund (Red.), Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Widerlund, L. (2007). Nya perspektiv men inarbetad praxis: en studie av utvecklingsstördas
delaktighet och självbestämmande. (Licentiatavhandling, Luleå tekniska universitet,
institutionen för hälsovetenskap). Från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:989891/FULLTEXT01.pdf