Något vi märkt under studiens gång är att artificiell intelligens är oerhört omfattande och nästan för bred i sina funktioner för att verkligen djupgående studera. Detta har gjort att vår studie blivit ganska allmän trots de avgränsning vi tidigare presenterat. Vi nämner att det finns olika möjligheter med AI utan att gå in noggrant på vad just den kan komma att innebära. Ett förslag på framtida forskning vi finner intressant är att fördjupa sig mer på någon typ av AI-innovation vi nämner för att skapa en djupare förståelse kring det. Ett annat förslag är att ändra urvalet till kommunikatörer för att se hur AI faktiskt används i praktiken, och då ha ett mer kvantitativt förhållningssätt. Vi har endast intervjuat fyra personer, vilka vi visserligen tror besitter god kunskap och kan representera kommunikationsbranschen på ett bra sätt, men för att kunna dra slutsatser kring hur AI faktiskt används av kommunikatörer idag finns bättre lämpade tillvägagångssätt. Det skulle även vara intressant att studera empiri vilken bygger på hur AI-stödda kommunikationsinsatser tas emot av publiken. Det vill säga allmänhetens inställning till exempelvis chatbotar eller videomaterial skapat av AI. Dessutom vore det intressant att se en liknande studie i framtiden, för att se vad som har förändrats, vilka spekulationer som infriades och hur de reflekterar över AI och framtiden då.
Käll- och litteraturförteckning
- Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
- Bernays, E.L. (red.) (1955). The engineering of consent. Oklahoma: University of Oklahoma Press.
- Bryman, Alan, 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber - Copeland, B.J. 2019. Artificial intelligence. Encyclopædia Britannica
https://www.britannica.com/technology/artificial-intelligence (Hämtad 2019-11-12). - Deng, S. et al., 2019. Smart Generation System of Personalized Advertising Copy and
Its Application to Advertising Practice and Research. Journal of Advertising, 48(4), pp.356–365.
- Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
- Eksell, Jörgen & Thelander, Åsa. (2014). Kvalitativ analys inom i strategisk kommunikation. I Jörgen Eksell & Åsa Thelander (red.). Kvalitativa metoder i strategisk kommunikation. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
- Falkheimer, Jesper & Heide, Mats, 2014. Strategisk kommunikation: en introduktion. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
- Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
- Glaser, Barney G. & Strauss, Anselm L., 1967. The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine de Gruyter
- Kaplan, A. & Haenlein, M., 2019. Siri, Siri, in my hand: Who’s the fairest in the land? On the interpretations, illustrations, and implications of artificial intelligence.
Business Horizons, 62(1), pp.15–25
- Kumar, V. et al., 2016. Research framework, strategies, and applications of intelligent agent technologies (IATs) in marketing. Journal of the Academy of Marketing
Science, 44(1), pp.24–45.
- Kumar, V. et al., 2019. Understanding the Role of Artificial Intelligence in
Personalized Engagement Marketing. California Management Review, 61(4), pp.135– 155.
- Kvale, S., Brinkmann, S., 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Studentlitteratur AB: Lund.
- Li, H., 2019. Special Section Introduction: Artificial Intelligence and Advertising.
Journal of Advertising, 48(4), pp.333–337.
- Lipschultz, Jeremy Harris (2015). Social media communication: concepts, practices, data, law and ethics. New York: Routledge
- Morgan, Jacob. 2014. A Simple Explanation Of 'The Internet Of Things, Forbes, 13 Maj. https://www.forbes.com/sites/jacobmorgan/2014/05/13/simple-explanation- internet-things-that-anyone-can-understand/#5c435d5f1d09 (Hämtad 2019-11-12) - My News Desk, 2019. The Data-Driven Mindset.
http://pages.mynewsdesk.com/rs/763-HDU-978/images/The-Data-Driven-Mindset- 2019EN.pdf?utm_source=mediaoutreach&utm_medium=newsroom&utm_campaign= datadrivencomms. (Hämtad 2019-10-17)
- Porter, J.E., 2017. Professional Communication as Phatic: From Classical Eunoia to Personal Artificial Intelligence. Business and Professional Communication Quarterly, 80(2), pp.174–193.
- Qin, X. & Jiang, Z., 2019, The Impact of AI on the Advertising Process: The Chinese Experience. Journal of Advertising, 48(4), pp. 338-346.
- Rockwell, A. (2017). The history of Artificial Intelligence. (Hämtad 2019-11-12) (http://sitn.hms.harvard.edu/flash/2017/history-artificial-intelligence/)
- Shields, Patricia M. & Rangarajan, Nandhini. 2013. A playbook for research methods: integrating conceptual frameworks and project management. Stillwater, OK: New Forum Press
- Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.). 1994. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. s. 21-38. Lund: Studentlitteratur.
- Sveriges Kommunikatörer, 2018. Margareta Steinsvik om betydelsen av AI för kommunikatörer och samhället.
https://sverigeskommunikatorer.se/kunskap/nyheter/margareta-steinsvik-om- betydelsen-av-ai-for-kommunikatoren-och-samhallet/ (Hämtad 2019-10-17)
- Tobaccowala, R. & Jones, V.K., 2018. To Thrive in Today's Marketing Landscape, Embrace Schizophrenia. Journal of Current Issues & Research in Advertising, 39(3), pp.266–271.
- Wiencierz, C. & Röttger, U., 2017. The use of big data in corporate communication. Corporate Communications: An International Journal, 22(3), pp.258–272.
- Zerfass, A., Verčič, D., Verhoeven, P., Moreno, A., & Tench, R. (2019). European Communication Monitor 2019. Exploring trust in the profession, transparency, artificial intelligence and new content strategies. Results of a survey in 46 countries. Brussels: EUPRERA/EACD, Quadriga Media Berlin.
Bilagor
1.1 Intervjuguide
1. Berätta kort om dig själv och din yrkesroll.
- Vad skulle du säga du ägnar mest tid åt i ditt arbete?
2. Vad innebär begreppet “artificiell intelligens” för dig?
- Om du utgår från dig själv och branschen du är verksam inom?
3. Berätta om hur artificiell intelligens används av kommunikatörer idag? - Hur ligger kommunikationsverksamheten i fas i relation till andra
yrkesområden när det kommer till implementeringen av AI?
- Skulle vi kunna ha nått längre med utvecklingen som finns idag, bör vi ha nått
längre?
4. Hur kommer användningen av AI bland kommunikatörer att utvecklas?
- Kommer det att dyka upp helt nya användningsområden av AI för
kommunikatörer framöver och isåfall vad?
- Långsiktigt - Kortsiktigt
5. Berätta om hur du tror att AI kommer påverka kommunikationsbranschen. - Hur kommer utvecklingen av AI att påverka kommunikatörens yrkesroll? - Hur vi arbetar inom fältet för strategisk kommunikation?
6. Hur tror du att kommunikationsinsatser vilka uteslutande eller till mesta dels bygger på AI, kommer tas emot av publiken?
- Kommer de märka tydlig skillnad? - Negativt eller positivt?
7. Vilken kompetens kommer att vara eftertraktad hos framtidens kommunikatörer med tanke på utvecklingen av AI?
- Finns det kompetensområden vilka kommer vara överflödiga/ersättningsbara?
8. Tror du det är några aspekter kring AI inom strategisk kommunikationsverksamhet som är intressanta att diskutera utifrån ett etiskt perspektiv?
9. Finns det andra aspekter av AI i relation till strategisk kommunikationsverksamhet du finner intressanta att ta upp vilka hittills inte berörts i den här intervjun?