Studien är avgränsad mot större globala organisationer med en stor del av verksamheten i Sverige. Vi antog att avgränsningen av bransch och storlek skulle ge oss bra förutsättningar till att svara på studiens frågeställningar vilket skulle visa sig inte stämma helt. Utifrån respondenternas svar kan vi dra slutsatsen om att det är färre antal personer inblandade i beslutsfattanden i mindre organisationer. Troligtvis hade psykologiska fallgropar därför fått en större inverkan på förlorande projekts fortlöpande inom mindre organisationer då dessa fallgropar har en större inverkan på individen än på organisationen i stort. Därför kan det vara
intressant att undersöka till vilken grad psykologiska fallgropar påverkar beslutsfattanden inom mindre organisationer. Vidare kan det även vara av intresse att göra en jämförelsestudie mellan större och mindre organisationer för att belysa eventuella skillnader inom
psykologiska fallgropars inverkan på beslutsfattandet hos de båda. Med den inriktningen rekommenderar vi en fallstudie som forskningsmetod för att kunna identifiera avvikelser inom de olika beslutsfattande leden.
Ett annat förslag på framtida forskning är att jämföra projektledare som arbetar som konsulter med projektledare anställda av ett företag. Under intervjuerna nämndes av en respondent att konsulter har ett större personligt incitament i form av prestige och rykte, att fatta beslut som gynnar individen. Det tyder även på att de psykologiska fallgroparna kan påverka beslut hos konsulter i högre grad än hos anställda. Vi tror därför att det kan finnas potential i att
undersöka denna inriktning vidare ur ett kvalitativt perspektiv inom svenska medelstora organisationer. Detta då psykologiska fallgropar eventuellt påverkar mindre organisationer i högre grad samtidigt som att konsulter oftast anställs i större organisationer.
Vidare kan det även vara intressant att undersöka detta ämne utifrån skillnader i demografiska aspekter som exempelvis kön, ålder men kanske framför allt kultur eftersom det i väldigt stor utsträckning påverkar mänskligt beteende och klimatet inom organisationerna.
Referenslista
Ahlin, A., Arnesson, K., & Marcusson, L. (2014). Råd om projekt: erfarenheter från projektarbete och projektledning (2. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Appelbaum, S. H., Louis, D., Makarenko, D., Saluja, J., Meleshko, O., & Kulbashian, S. (2013). Participation in decision making: A case study of job satisfaction and commitment (part one). Industrial and Commercial Training, 45(4), 222-229. Doi:
https://doi.org/10.1108/00197851311323510
Billett, M., & Qian, Y. (2008). Are overconfident CEOs born or made? evidence of self- attribution bias from frequent acquirers. (Management Insights) (chief executive officers).
Management Science, 54(6), 1037–1051. Doi: https://doi.org/10.1287/mnsc.1070.0830
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Brunsson, N. (2007). The consequences of decision-making. Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska Forskningsmetoder (3. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Chef. (2007). Företagskultur. Hämtad 2020-04-25 från https://chef.se/foeretagskultur/
Cherepanov, V., Feddersen, T., & Sandroni, A. (2013). Rationalization. Theoretical
Economics, 8(3), 775–800. Doi: https://doi.org/10.3982/TE970
Denti, L., Hemlin, S. & Tengblad, S. (2013) Rätt ledarskap gynnar innovativt arbete. I M. Kreuger, L. Crevani & K. Larsen (Red.), Leda mot det nya: En forskningsantologi om
chefskap och innovation (s. 13–27).
Duxbury, D. (2012). Sunk costs and sunk benefits: A re-examination of re-investment decisions. The British Accounting Review, 44(3), 144–156. Doi:
Engström, A. (2017). Effektivt samspel i organisationer. I H. Ahl, I. Bergmo-Prvulovic & K. Kilhammar (Red.), HR: Att ta tillvara på mänskliga resurser (s. 45 - 57). Lund:
Studentlitteratur.
Galli, B. (2020). The Future of Economic Decision Making in Project Management. IEEE
Transactions on Engineering Management, 67(2), 396–413. Doi:
https://doi.org/10.1109/TEM.2018.2875931
Garrard, P., & Robinson, G. (2016). The Intoxication of Power Interdisciplinary Insights. London: Palgrave Macmillan UK. Doi: https://doi.org/10.1057/9781137439666
Gray, R. (2001). Organisational climate and project success. International Journal of Project
Management., 19(2). Doi: https://doi.org/info:doi/
Hansson, S. O. (1994). Decision theory. A brief introduction. Department of Philosophy and the History of technology. Stockholm: Royal Institute of Technology.
Havila, V., Medlin, C., & Salmi, A. (2013). Project-ending competence in premature project closures. International Journal of Project Management, 31(1), 90–99. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2012.05.001
Heaton, J. (2002). Managerial optimism and corporate finance. Financial Management, 31(2), 33–45. Doi: https://doi.org/10.2307/3666221
Hens, T., & Rieger, M. (2016). Financial Economics A Concise Introduction to Classical and Behavioral Finance (2. uppl.). https://doi.org/10.1007/978-3-662-49688-6
Holmberg, U., & Naessén, L. (1995). Projektarbetets grunder: för alla som vill lära sig
arbeta i projekt. Uppsala: Konsultförlaget.
Holme, I., & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hormozi, A., Mcminn, R., & Nzeogwu, O. (2000). The project life cycle: The termination phase. S.A.M. Advanced Management Journal, 65(1), 45–51.
http://search.proquest.com/docview/231252859/
Kahneman, D., & Tversky, A. (1979). Prospect theory: An analysis of decision under risk.
Econometrica, 47, 263–291.
Kilhammar, K. (2017) Att utveckla medarbetarskapet i organisationer. I H. Ahl, I. Bergmo- Prulovic & K. Kilhammar (Red.), HR: Att ta tillvara mänskliga resurser (s. 31–44) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ladegard, G., & Gjerde, S. (2014). Leadership coaching, leader role-efficacy, and trust in subordinates. A mixed methods study assessing leadership coaching as a leadership development tool. The Leadership Quarterly, 25(4), 631–646. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2014.02.002
Lindberg, Y. (2017) Kreativitet på arbetsplatsen. I H. Ahl, I. Bergmo-Prulovic & K.
Kilhammar (Red.), HR: Att ta tillvara mänskliga resurser (s. 95–111) Lund: Studentlitteratur
Lavallo, D., & Kahneman, D. (2003). Delusions of success. Harvard business review, 81(7), 56–63.
Malmendier, U., & Tate, G. (2005). Does Overconfidence Affect Corporate Investment? CEO Overconfidence Measures Revisited. European Financial Management, 11(5), 649–659. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1354-7798.2005.00302.x
Malmendier, U., & Tate, G. (2015). Behavioral CEOs: The Role of Managerial Overconfidence. Journal of Economic Perspectives, 29(4), 37–60. Doi:
Moon, H., Conlon, D., Humphrey, S., Quigley, N., Devers, C., & Nowakowski, J. (2003). Group decision process and incrementalism in organizational decision making.
Organizational Behavior and Human Decision Processes. 92(1/2), 67–79. Doi:
https://doi.org/10.1016/S0749-5978(03)00079-7
Moosa, I., & Ramiah, V. (2017). The financial consequences of behavioural biases: an
analysis of bias in corporate finance and financial planning. Doi: https://doi.org/10.1007/978-
3-319-69389-7
Ng, J. C. Y., & Ng, K. Y. N. (2014). Culture, organisational culture and organisational climate: An integrative approach. Indian Journal of Commerce and Management Studies,
5(2), 18.
Nilsson, A. (2008) Projektledning i praktiken: Observationer av arbete i korta projekt. Avhandling, Handelshögskolan vid Umeå Universitet, Umeå.
Powell, R., & Buede, D. (2009). The project manager’s guide to making successful decisions. Vienna, Virginia: Management Concepts.
Psykologiguiden. (u.å). Psykologilexikon – Rationalisering. Hämtad 2020-05-15 från. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=rationalisering
Royer, I. (2003). Why bad projects are so hard to kill. Harvard business review, 81(2), 48–57.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber ekonomi.
Shefrin, H. (2018). Behavoiral Corporate Finance: Concepts and Cases for Teaching Behavioral Finance. (2. uppl.). New York: McGraw-Hill Education.
Shenhar, A.J. (2001). One Size Does Not Fit All Projects: Exploring Classical Contingency Domains. Management Science, 47(3), 394–414. Doi:
Shepherd, D. A., Patzelt, H., Williams, T.A. & Warnecke, D. (2014). Creeping Death and Learning from Failure. Journal of Management Studies, 51: 513–546. Doi:
10.1111/joms.12068
Stark, B. (2013) Introduktion till systemisk projektledning. I H. S. Andersen & K. R. Söndergaard (Red.), Systemisk projektledning (s. 13–28). Lund: Studentlitteratur.
Statman, M., & Caldwell, D. (1987). Applying behavioral finance to capital budgeting: project terminations. Financial Management, 7-15.
Statman, M., Fisher, K., & Anginer, D. (2008). Affect in a Behavioral Asset-Pricing Model.
Financial Analysts Journal, 64(2), 20–29. Doi: https://doi.org/10.2469/faj.v64.n2.8
Svenska Projektakademien. (u.å.) Varför projekt? Hämtad 2020-04-10 från: https://www.projektakademien.se/pa/om-oss/varfor-projekt/
Swathi, B., Reddy, D., & Reddy, V. (2014). Impact of Working Conditions on Employee Participation and Employee Growth. Review of HRM, 3, 147–155. Doi:
http://search.proquest.com/docview/1655998314/
The Coca-Colacompany (u.å.) The Story of One of the Most Memorable Marketing Blunders Ever. Hämtad 2020-03-28 från: https://www.coca-colacompany.com/news/the-story-of-one- of-the-most-memorable-marketing-blunders-ever
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
1. Vad har du för arbetsroll idag och hur länge har du haft den?
2. Hur länge har du varit på företaget?
3. Vad har du för erfarenhet gällande arbete i projekt och projektledning?
4. Hur ser du på din faktiska kunskap inom 1. projekt och 2. projektledning?
5. Hur ser du på dig själv i en ledarroll, och ledarstil?
- I sammanhang då du inte har en ledarroll, tar du ofta på dig ledarrollen ändå? - Hur tror du dina medarbetare uppfattar dig i en ledarroll?
6. Hur hanteras avvikelser från projektplanen på ett emotionellt plan hos dig och hos projektgruppen?
- Vad är enligt dig viktigt för att överkomma en motgång?
7. Vilka är involverade i besluten (högt som lågt) och skulle du säga att alla kan påverka besluten?
8. Kan du beskriva kortfattat hur kommunikationen just inom beslutsfattande går till under projektet
9. Hur stor roll spelar magkänsla in i både små och stora beslutsfattande? - Hur hanteras riskbenägenhet inom beslutsfattande?
10. Tror du riskbenägenheten förändras om ett “chansning” eller beslut lyckats förut?
11. Har du varit med om att ett projekt terminerats i förtid?
- Har du varit med om att projektet läggs ner trots att du tyckt att det bör fortsätta?
12. Har du varit med om att ett projekt fortlöpt trots att du tycker det bör ha terminerats?
14. Vilka psykologiska faktorer eller mänskliga beteenden ligger bakom till att förlorande projekt fortlöper tror du?
- Hur tror du medvetenheten ser ut inom branschen?
15. Tror du att personlig status eller rädsla för att se dålig ut, gör att projektledare inte väcker frågan om att terminera ett förlorande projekt?
16. Tror du att personlig status eller rädsla för att se dålig ut gör att projektledare investerar mer resurser i förlorande projekt för att på så vis rädda projektet?
17. Har du något att tillägga som du anser är extra viktigt, inte tagits upp eller något som du vill förtydliga?
Bilaga 2. Operationaliseringstabell
Fråga Syfte Teoretisk koppling
Respondentpressentation 1-3 Öppnande frågor för att mjuka upp respondenten samt ta reda på respondentens erfarenhet inom
projektledning
4.1 Ledarskap och självbild
4 Ta reda på respondentens självbild om kunskap inom projektledning Övertro, optimism, 5 Ta reda på respondentens självbild som ledare Övertro, optimism, 6 Hur avvikelser hanteras. Inblick i respondentens ledaregenskaper Tillåtande klimat, övertro, optimism,
4.2 Beslutsfattande och kommunikation
7-8
Ta reda på projektledarens påverkan inom
beslutsfattande och vilka inom organisationen som är involverade och kan påverka besluten. På vilka nivåer fattas beslut och hur förs korrespondensen mellan de olika leden
Tillåtande klimat, övertro, optimism, inbillad kontroll, subjektiv bekräftelse 4.3 Magkänsla och riskbenägenhet
9-10 Inblick kring magkänslans betydelse vid beslut samt respondenternas riskbenägenhet hos sig själva och inom branschen
Magkänsla, Tillåtande klimat, övertro, optimism, inbillad kontroll, subjektiv bekräftelse
4.4 Erfarenhet kring projektterminering
11-12
Ta reda på respondentens erfarenhet och resonemang kring projekts
terminering/fortlöpande. Dessutom inledande frågor till fråga 13-14
Sunk costs, prestige, övertro, optimism, inbillad kontroll
4.5 Varför termineras inte projekt? 13 Ta reda på hur stor inverkan psykologiska fallgropar har på förlorande projekts fortlöpande samt
respondenternas medvetenhet kring dem
Samtliga delar ur den teoretiska referensramen kring psykologiska fallgropar 14 Likt fråga 13 dock specifikt vilka fallgropar respondenten upplever. Samt respondentens
resonemang kring branschens medvetande.
Samtliga delar ur den teoretiska referensramen kring psykologiska fallgropar 4.6 Råder acceptans
15-16
Ta reda på hur personlig status spelar roll för att ifrågasätta beslut eller lyfta avvikelser i förlorande projekt. Även ta reda på om statusen bidrar till
ökade investeringar i förlorande projekt Samtliga delar ur den teoretiska referensramen 4.7 Har du något att tillägga