Inspelning och transkribering

Varje intervju spelades in i syfte att på ett metodiskt sätt kunna bryta ner den insamlade data och därmed underlätta identifiering av viktiga fraser och citat. Alla intervjuer spelades in på två enheter, en enskild dator än den som användes till videochat samt en mobiltelefon, för att säkerställa att inspelningen inte skulle gå förlorad av olika anledningar. Vidare så

säkerställdes det även att programmet vi använde oss av till videochatten fungerade som det skulle inför varje intervju. Respondenterna erbjöds även möjlighet till att i efterhand få godkänna det empiriska materialet innan intervjun spelades in och det klargjordes även i samma skede att inspelningen endast skulle användas för att underlätta kodningen. På så vis bidrar detta till respondentvalidering som Bryman och Bell (2017) menar säkerställer en viss trovärdighet.

I och med att intervjuerna spelades in så kunde även långa anteckningar kring respondentens svar undvikas. På så vis var vi som intervjuare båda två uppmärksamma på eventuella svar som respondenten skulle kunna utveckla och vi kunde uppträda som goda lyssnare med

uppmärksamhet och intresse för samtalet, vilket kan öppna upp för ytterligare resonemang från respondenten (Ryen, 2004). Det inspelade materialet resulterade i en transkribering av varje intervju.

Transkriberingen av alla intervjuer utfördes av oss båda direkt efter att intervjun genomförts medans den var färsk i minne vilket även rekommenderas av Bryman och Bell (2017). Då vi båda transkriberade materialet tillsammans kunde även eventuella tonlägen, uttryck och andra svårtolkade beteenden diskuteras för att säkra ett högre mått av trovärdighet och relevans. Detta blev särskilt viktigt eftersom det rådande utbrottet av Covid-19 begränsade intervjuerna till videochat.

Tack vare transkriberingen av intervjuerna kunde sedan även citat appliceras ordagrant i empiriavsnittet. Transkriberingen uppmärksammade även vissa brister i intervjuguiden som exempelvis fackspråk i vissa formuleringar. En av dessa var ordet “terminering” som ersatte “nedläggning” i frasen “terminering av projekt” vilket gjorde att vi kunde få mer specifika svar och dessutom närmre relation med urvalets respondenter.

Transkriberingen hjälper oss även mot eventuell kritik om att anonymiteten i studien gör den mindre trovärdig (Bryman & Bell, 2017). Transkribering gör det enkelt att gå tillbaka och studera de exakta svaren från respondenterna.

3.5.2 Kodning

Kodning utgör startpunkten för kvalitativ analys av data enligt Bryman och Bell (2017). Det innebär att nyckelord, teman och mönster definieras enligt färger, namn och etikett som sedan sorteras in i kategorier av vad som kan vara av teoretisk eller praktisk betydelse (Bryman & Bell, 2017).

Efter att transkriberingen genomförts påbörjades kodningsprocessen vilket startade med att transkriberingsmaterialet analyserades och granskades överskådligt av oss båda samtidigt. Det kunde även då diskuteras om vad som sades för att uppdatera vårt minne och överensstämma att vi upplevde situationen på samma sätt. Bryman och Bell (2017) beskriver det som att den interna reliabiliteten på så vis ökar. Därefter lästes transkriberingen igenom en andra gång för att uppmärksamma och identifiera olika nyckelord och fraser som kunde relateras till tidigare

forskning och studiens teoriavsnitt. Vidare uppmärksammades även i detta stadie det vi fann relevant för studiens syfte och det respektive respondent själv uttryckt som viktigt för undersökningen. Dessa ord och fraser markerades och kommenterades i marginalerna i det gemensamma arbetsdokumentet som i ett nästa steg granskades. Det som återfanns i marginalerna flyttades till ett nytt dokument för att kunna bearbetas intill den ursprungliga transkriberingen av anledning till att inte tappa bort innehållets kontext. I det nya dokumentet färgkodades sedan materialet i olika färger, där de nyckelord och fraser som tycktes höra ihop fick en gemensam färg. På så vis skapades olika teman. Därefter bearbetades den del av kodningen som inte ännu markerats med någon färg för att se om något relevant kunde urskiljas. Det som återigen blev utan en färgkodning sållades bort. I nästa steg parades ämneskategorierna ihop med de intervjufrågor som var relevant för varje kategori för att sedan namnges. Dessa namngivna kategorier bildade därmed rubriker till empiriavsnittet, som även ligger till grund för rubrikerna i analysen. Slutligen granskades innehållet under varje rubrik där etiketter och kommentarer användes för att koda det som uppfattades vara av teoretisk vikt och därmed skulle kunna länkas samman med den teoretiska referensramen i studiens analysavsnitt.

Det kan finnas en problematik för författare i att vara helt oberoende vid tolkning av kodning. Bryman och Bell (2017) menar att författares oberoende äventyras vid tolkning av kodningen och studiens analys. Med det i åtanke närvarade vi båda under hela kodningsprocessen och hade därför möjlighet att stämma av med varandra och kontrollera tolkningen av materialet. Det leder till en ökad intern reliabilitet och validitet då författarna är mindre utsatta för personliga tolkningar och inriktning (Bryman & Bell, 2017).

3.6 Etik

Vid genomförandet av en kvalitativ studie, där ofta intervjuer sker, uppstår det ideligen etiska problem som måste hanteras (Kvale & Brinkmann, 2014). Dessa problem får av respekt till respondenterna inte nonchaleras och eftersom etiska problem har en tendens till att

förekomma under hela intervjuundersökningen så gäller det att vara medveten om dessa redan från undersökningens start (Kvale & Brinkmann, 2014; Bryman & Bell, 2017).

Med tanke på studiens ämne, där vi undersökt psykologiska fallgropar, är vi medvetna om problematiken att det kan vara ett känsligt ämne att röra vid och att respondenternas svar i vissa fall kan vara väldigt självutlämnande. På grund av detta har det varit av ännu större vikt för oss att ha etiska ställningstaganden i beaktande under hela intervjuundersökningen. Nedan presenterar vi hur dessa etiska problem hanterats och vad vi gjort för att öka tryggheten hos respondenterna.

I en första mejlkontakt med respondenten presenteras uppsatsens syfte i en kort version. Vi valde att inte beskriva syftet så utförligt till en början av den anledningen att upprätthålla en objektivitet från respondenternas sida. Innan varje intervju skulle starta utvecklades dock beskrivningen och uppsatsens syfte förklarades mer utförligt samtidigt som vi gjorde det klart för respondenterna hur undersökningen skulle gå till. På så vis levde vi upp till

Informationskravet (Bryman & Bell, 2017). I och med transparensen av studiens syfte och att

intervjuns upplägg presenterades så motverkade vi även det Bryman och Bell (2017) beskriver som falska förespeglingar, det vill säga vilseledning av information.

När respondenterna kontaktades så gav vi en förklaring till varför vi kontaktat dem och varför vi trodde att deras medverkan skulle vara idealiskt för vår studie. Vidare så fick de frågan om de ville ställa upp på en intervju för att bidra till vår undersökning och det framkom på ett tydligt sätt att valet var frivilligt. Därmed levde vi upp till Samtyckeskravet (Bryman & Bell, 2017).

En annan viktig aspekt kring etiken i denna studie var konfidentialitets- och

anonymitetskravet. Bryman och Bell (2017) förklarar att det ska göras klart för

respondenterna att deras uppgifter behandlas konfidentiellt. Vi hade denna etiska regel i åtanke när vi tydliggjorde för respondenterna, både skriftligt i en första mejlkontakt och muntligt innan intervjuns start, att både deras namn och organisationer skulle hållas anonymt genom studien. Det klargjordes även att vi, studiens författare, var de enda som skulle ha tillgång till intervjumaterialet. Vi försäkrade även respondenterna att intervjumaterialet endast skulle användas för studiens ändamål. Det klargjordes innan, men även efter intervjun och på så sätt levde vi upp till Nyttjandekravet (Bryman & Bell, 2017).

Genom att ta hänsyn till kraven ovan och vårt agerande för att hantera dessa så har vi upplevt ett ökat förtroende från respondenterna. Det har varit särskilt viktigt för oss med tanke på

studiens ämne. Känner de att vi gör allt för att de ska känna sig trygga och vårdar deras anonymitet så ökar det chansen att få så bra, utförliga svar som möjligt.

4. Empiri

Den insamlade primärdata som erhållits från studiens intervjuer har genom transkribering och kodning resulterat i det empiriska materialet nedan. Rubrikerna är utformade efter de teman som uppkommit av operationaliseringen.

Nedan presenteras studiens respondenter. På grund av anonymitetsvädjan ges ingen

beskrivning av respondenternas organisation och samtliga respondenter benämns som R1-R6.

Respondent Ålder Antal år på företaget

År och erfarenhet inom projekt och projektledning.

R1 58 34 34 års erfarenhet av jobb inom projekt och projektledning.

R2 36 6 10 års erfarenhet av projekt och projektledning samt projektportföljs-manager.

R3 35 5 Konsult: 7 år inom projekt och projektledning i små och stora företag.

R4 51 7 2 år som projektledare. Tidigare 5 år i chefsposition. R5 47 2 17 år inom projektledning. Även arbetat som:

konsult, chef inom projektkontor, projektportföljs- manager.

R6 31 4 4 års arbete inom projekt. Ca 2 år som projektledare.