Vid en historisk internationell tillbakablick erbjuder forskningen i hög utsträckning kvantitativa studier där mätningar på elevernas läsförståelse gjorts innan, under och efter interventionen. Interventionerna ligger oftast inom ramen för några veckor med uppföljning efter ytterligare en kortare tidsperiod. I dessa studier blir sällan elevernas röster hörda. För vidare forskning både på den internationella och nationella arenan finns behov av longitudinella studier som både kvalitativt och kvantitativt undersöker elevers arbete med läsförståelsestrategier under längre perioder, föreslagsvis minst ett år. Det vore också intressant om forskningen utformade interventioner med fokus på läsförståelse i fler ämnen där alla pedagoger har kunskap om de fyra strategierna och tillsammans med eleverna förhåller sig till dem i möten med olika texter. Vidare håller jag med Reichenberg (2011) som menar att det finns ett behov av att undersöka hur elever kritiskt läser texter och på vilket sätt pedagoger får eleverna att närma sig critical literacy. Jag föreslår också interventioner med elever med svenska som andraspråk då detta är en målgrupp som inte nämns inom den nationella forskningen. För att tillgodose de behov som finns i många svenska skolor i dag vad gäller elever med annat
modersmål än svenska krävs att verksamma pedagoger har utbildning, kompetens och verktyg i sin undervisning som gynnar även dessa elevers läsning och läsförståelse. Sist vill jag också uppmuntra till att undersöka om Reciprok undervisning generar fler vinster än de som redan konstaterats.
57
Referenser
Alfassi, Miriam (1998). Reading for meaning: The Efficacy of Reciprocal Teaching in Fostering Reading Comprehension in High school Students in Remedial Reading Classes. American Educational research Journal, 35(2). 309-332.
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2012). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.
Antonovsky, Anton (2011). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2014). Glädjen i att föstå. SPRÅK- OCH TEXTARBETE MED BARN. Lund: Studentlitteratur AB.
Bruner, Jerome S. (2004). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Bruner, Jerome S. (2006). In Search of pedagogy: the selected works of Jerome Bruner. Vol.2. London: Routledge.
Bryman, Alan (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Comber, Barbara & Simpson, Anne (2001). Negotiating critical literacies in classrooms. L. Earlbaum Associates.
Deci, Edward L. & Ryan, Richard M. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development and health. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49(3). 182-185.
De Naeghel, Jessie, Van Keer, Hilde, Vansteenkiste, Maarten & Rosseel, Yves (2012). The Relation between Elementary Students Recreational and Academic Reading Motivation, Reading Frequency, Engagement, and Comprehension: A Self-
Determination Theory Perspective. Journal of Educations Psychology. Online First publication, 10.1037/a0027800. Hämtad 2015-03-20.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Elwér, Åsa. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Behavioral Science NO.186. Linköping University.
58
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2012). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Franzén, Lena (1993). Att ”läsa mellan raderna”. En studie över goda läsare i åk 5 och deras förmåga att göra inferenser samt några inferensträningsmetoder för svaga läsare. Pedagogiska – psykologiska problem. Nr 582.
Guthrie, John, T. & Wigfield, Allan (2000). Engagement and motivation in reading. Reading research handbook. VOL 111, 403-424.
Guthrie, John, T. Wigfield, Allan, Humenick, Nicole, M. Perencevich, Kathleen, C. Taboada, Ana & Barbosa, Pedro (2010). Influences of Stimulating Tasks on Reading Motivation and Comprehension. The Journal of Educational Research. 99(4), 232-246.
Hattie, John A.C. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hoover, Wesley A. & Gough, Philip B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing. An Interdisciplinary Journal, 2(2), 127-160.
Iser, Wolfgang (1978. The Act of Reading: A Theory of Aesthetic Response. Baltimore: John Hopkins University Press (131-132).
Keene, Ellin, Oliver & Zimmerman, Susan (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos AB.
Kelly, Marie, Moore, Dennis W. & Tuck, Bryan F. (1994). Reciprocal Teaching in a regular Primary School Classroom. The Journal of Educational Research, 88(1). 53-61.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Langer, Judith A. (2012). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos AB.
Lederer, Jeffrey M. (1997). Reciprocal teaching of Social Studies in inclusive Elementary Classrooms. Journal of learning Disabilities, 33, 91-106.
Liberg, Caroline (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Linköping University Electronic Press, 53-68.
59
Luke, Allan & Freebody, Peter (1999). A map of possible practice: Further notes on the four resources model (Electronic version). Practically Primary 4(2), 5-8.
http://espace.library.uq.edu.au/view/UQ:145390 Hämtad 2015-03-31.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2013). Developing Reading Comprehension Among Students With Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study.
Scandinavian Journal of Educational research, 57(1), 89-100.
Oczkus, Lori, D. (2003). Reciprocal Teaching at Work. Strategies For Improving Reading Comprehension. Newark, DE.
Palincsar, Annemarie Sullivan (1982). Improving the reading comprehension of junior high students through the reciprocal teaching of comprehension-monitoring strategies. Unpublished doctoral dissertation, University of Illinois at urbana-Champaign.
Palincsar, Annemarie Sullivan (1986). The Role of Dialogue in Providing Scaffolded Instruction. Educational Psychologist, 21(1 & 2), 73-98.
Palincsar, Annemarie Sullivan & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175.
Reichenberg, Monica (2011). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige: en översikt. Acta Didacta Norge, 6(1), 1-24.
Reichenberg, Monika (2014a). Tre modeller för undervisning i läsförståelse. Vad säger forskningen? (Personlig kommunikation 2014-08-15). Stockholm: Den Nordiska Dyslexikongressen.
Reichenberg, Monika (2014b). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Falun: ScandBook AB.
Rosenblatt, Louise (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
60
Rosenshine, Barak & Meister, Carla (1994). Reciprocal teaching: A Review of the research. Review of Educational Research Association, 64(4), 479-530.
Serder, Margareta & Jakobsson, Anders (2014). Why bother so incredibly much?: students perspectives on Pisa science assignements. Cultural Studies of Science Education.
SFS 2007:638. Förordning om ändring I högskoleförordningen. (1993:100). Stockholm: Thomson fakta.
Skolverket (2011a). Kommentarsmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012a). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012b). PISA 2012. Sammanfattning av rapport 398. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Street, Brian (1995). Social Literacies: Critical Aproaches to Literacy in Developtment, Ethnography and Education. Longman London and New York.
Stukát, Staffan (2012). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Takala, Marjatta (2007). The Effects of Reciprocal Teaching on Reading
Comprehension in Mainstream and Special (SLI) Education. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(5), 559-576).
Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur AB.
61
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S. (2010). Tänkande och språk: Göteborg: Daidalos.
Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, Barbro (2103). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanaden. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, Barbro (2014). Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse av bedömnningsdiskurser i svensk och kanadensisk skola i grundskolans mellanår. (Personlig kommunikation 2014-0814). Stockholm: Den Nordiska Dyslexikongressen.
62
Bilaga 1
2014-11-13
Mitt namn är Susanne Kristensen och jag arbetar som pedagog på XXX. Några av er känner igen mig och mitt namn från era barns tid på mellanstadiet. Tillsammans med eleverna arbetade jag då strukturerat med läsförståelsemetoden Reciprok Undervisning under några år vilket resulterade i att eleverna höjde sina resultat i svenska/svenska som andraspråk och läsförståelse. Samtidigt som jag arbetar läser jag till specialpedagog och slutet på utbildningen börjar närma sig. Våren 2015 ska jag skriva ett examensarbete som kommer att handla om Reciprok undervisning. I samband med det skulle jag vilja intervjua era barn angående hur de ser på sin egen utveckling kring läsförståelse, samt den process de gick igenom. Eleverna kommer att filmas under intervjuerna. Rektor har gett sitt samtycke till denna studie.
Information
Författare är Susanne Kristensen, specialpedagogiska institutionen, Malmö högskola. Eleverna ska intervjuas i grupper.
Eleverna har rätt att avbryta precis när den själv vill under intervjuperioden. Elevernas svar kommer endast att användas i detta syfte.
Examensarbetet är offentligt och kommer att ligga på nätet.
Eleverna kommer att bli informerade i förväg kring vilka frågor jag ska ställa. Elevernas svar kommer att vara anonyma. Det betyder att jag använder fingerade
namn i transkriptionen och svaren går inte att härleda till den som uttryckt sig.
Samtycke
Samtycke från elever och föräldrar är i detta fall nödvändigt. Medverkan kan avbrytas.
Eleverna bestämmer själva över sitt deltagande.
Intervjusvar kan strykas i efterhand om eleven önskar det. Jag får ej påverka eller styra elevernas svar.
63 Konfidentialitet
Jag har tystnadsplikt och sekretess kring svaren råder.
Uppgifterna ska avidentifieras. Det ska inte vara möjligt för någon utomstående att komma åt uppgifterna och de får ej lämnas ut.
Nyttjande
Elevernas svar får inte lånas ut för andra syften.
Elevernas svar får ej användas för beslut som påverkar den enskilde individen.
o Jag godkänner att mitt barn intervjuas och filmas. o Jag godkänner att mitt barn intervjuas, men inte filmas. o Jag godkänner inte att mitt barn deltar i studien.
Elev ________________________________________________________ Vårdnadshavare _________________________________________________________ Vårdnadshavare _________________________________________________________
64
Bilaga 2
Intervjuguide för elever
Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse.
Frågeställningar:
Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag?
Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom
läsförståelse idag?
Frågor elever:
1. Hur upplevde du arbetet med Reciprok Undervisning? Positivt, negativt? Utveckla och motivera ditt svar.
2. Vilken är den viktigaste lärdomen från det arbetet?
3. Hur tänker du kring att använda sig av bildstöd för att göra strategierna tydligare? Utveckla och motivera ditt svar.
4. Vilken roll spelar enligt dig pedagogen som modell in i arbetet med Reciprok Undervisning?
5. Vilken strategi är varit mest/minst givande att arbeta med? Utveckla och motivera ditt svar.
6. Hur gör du för att förstå texter du läser idag? 7. Vad är läsförståelse för dig?
65 Susanne Kristensen
Malmö högskola
66
Bilaga 3
Intervjuguide för pedagoger
Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervsining. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse.
Frågeställningar:
Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag?
Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom
läsförståelse idag?
Frågor till pedagoger:
9. Arbetar du med Reciprok Undervisning eller läsförståelsestrategier i din undervisning idag? Berätta!
10. I så fall, använder ni bildstöd? Varför, varför inte?
11. Vilken roll spelar enligt dig pedagogen som modell när eleverna tränar läsförståelse eller möter nya texter?
12. Hur menar du att eleverna gör för att förstå texter de läser idag? Använder de strategier? I så fall vilka och vilket sätt?
13. Vilken tror du har varit den viktigaste lärdomen för eleverna i arbetet med Reciprok Undervisning?
14. Vad är läsförståelse för dig?
15. Vad tror du läsförståelse är för dina elever?
67 Susanne Kristensen
Malmö högskola
68
Bilaga 4
Pintxo förlag