På frågan om eleverna ser några vinster med Reciprok undervisning och i så fall vilka kan elevernas uttryck delas in i två grupper, lära för skolan och lära för livet. De uttryck som berör lära för skolan skiljer sig åt där några handlar om betyg och prov, medan andra handlar om nyttan med Reciprok undervisning i andra ämnen än svenska som andraspåk. Likaså menar eleverna att de i högstadiet kan se vinster i den berikade ordkunskapen de tillgodogjort sig tidigare. Det första citatet är ett kort svar på frågan om vinster av undervisningen.
Betygen
Alltså t.ex. man sitter vid ett prov i högstadiet eller i någon dag och sen efter man vet inte hur man gör.
Alltså typ, jag menar inte bara svenskan. Jag menar var som helst.
Dom orden vi lärde oss innan, för två år sedan. Dom har vi nytta av nu i sjuan, åttan och nian, eftersom de kommer fram mer och mer. I texterna som vi läser.
Eleverna uttrycker att de kommer att använda strategierna i framtiden, när de växer upp och blir äldre. De menar att de kommer ha nytta av arbetet i olika kontexter som ligger utanför skolan, både sociala och professionella. En elev likställer strategin reda ut oklarheter med att arbeta som polis då det kräver lösningsfokus. En annan elev menar att använda strategierna i framtiden är något de själva måste ta ansvar för då de inte kan ha pedagogen med sig hela tiden.
Jag har även tagit med det i mitt liv.
Ehh, jag, jag har tagit med mig att jag har lärt mig nya ord. Jag tror när jag blir stor då kommer jag att använda dessa strategier. Jag tror, alltså, jag menar fullt allvar. Ja, jag tänker typ på detektiv och vad man skulle hitta lösningar där och sånt. Det är sånt som kommer också sen typ om man ska jobba som polis eller något sånt. Användbart i framtiden.
Läsförståelse, det är inte så bara att vi går i skolan. Vi ska ha bra betyg och så men sen efter skolan så måste vi förstå det där ute och så. Det som är runt om skolan (otydligt). Man lär sig det i skolan, sen man kommer ut man vet exakt hur det går till.
Alltså, jag tyckte det var bra att du, att vi fick jättemycket stöd i början och att du släppte oss inte för att vi fick ju själva ta, man måste ju själv ta ansvar för. Det är ju så livet funkar, man kan ju inte ha med sig läraren hela livet (...).
Eleverna uttrycker att de lärt sig att argumentera och vara kritiska, men också att kunna ta kritik, vilket inte alltid upplevts som en självklarhet. De menar att pedagogens roll
46
och förhållningssätt varit ett led i att de inte känt sig påhoppade eller kränkta, men också att de lärt sig respektera andras åsikter och inte vara dömande mot varandra.
Det finns också det om att vi har lärt oss om att argumentera och vara kritiska för vi har våra egna åsikter.
Det från början, samma sak jag, jag pratade om helt andra saker, men sen när eleverna och du började kritisera så förändrades det till slut. Man blev mer att kunna ta kritik också.
Att kunna respektera vad andra säger. Att kunna respektera andras åsikter. (…..) och inte kunna döma dem för det.
Man måste vara rimlig till och med i verkligheten. Jag kan ta ett exempel, Youtube och nätet. Man måste vara rimlig och tänka kan detta vara sant? Det kan sändas mycket falskt på tv och sociala medier. Och också det med att man läser texter i skolan och på fritiden. Man måste hålla sig till ämnet och vara rimlig. Man måste vara kritisk. Till exempel om man läser om Ramadan kan man inte börja prata om äpplen (Skratt).
Eleverna uttrycker också att de lärt sig inta ett kritiskt förhållningsätt till rimligheten i det som visas på tv, i det som cirkulerar på nätet och sociala medier.
5.5.1 Analys
När eleverna talar om att lära för betyg och prov kan det tolkas ur olika perspektiv. Det visar ännu en gång att skolans kultur och traditionella undervisning med prov och betyg är en del av elevernas vardag. Det kan också stå för att syfte, innehåll och
bedömningskriterier i Lgr 11 (2011b), som skrivs ut tydligare än på länge, når ut till eleverna. Eleverna nämner också att de har nytta av metoden i andra ämnen och att de ser vinster i mötet med texter i undervisningen på högstadiet. Möjligen kan elevernas uttryck vara ett tecken på att förbättrade resultat i internationella undersökningar kan bli verklighet även i svensk skola om pedagogiken följer Reichenbergs (2011)
rekommendationer att undervisa och arbeta med lässtrategier mer övergripande och explicit, som enligt Reichenberg (a.a.) var en av åtgärderna i Norge efter sjunkande resultat. En elev uttrycker att det finns vinster med att arbeta med strategin reda ut oklarheter för sin professionella dröm. Det kan kopplas till Bruners (2004) teorier som tar upp elevens förmåga att going meta och att inlärningen ska kännas meningsfull. Eleverna menar att de lärt sig både att kunna ge och ta kritik och att argumentera för sin sak. Det visar att de närmar sig både literacy och critical literacy, där kritisk textanalys är en del av the four resources model (Luke & Freebody, 1999) och avgörande för att eleverna ska utveckla förmågan att inta ett kritiskt förhållningssätt. En elev nämner exempel som Youtube och nätet och uttrycker att man måste ”vara rimlig” (kunna
47
ifrågasätta vad som är rimligt) och kritisk, samt att detta är något som lärts in. Det kan jämföras med Lundberg och Reichenbergs (2013) studie som visar att Reciprok
undervisning gynnar elevens förmåga att kunna göra kritiska reflektioner. Slutligen tar flera elever upp att det är viktigt att respektera varandras åsikter och inte vara dömande. Det korrelerar med Langers (2012) tankar kring att förståelse för varandra, trygghet i att argumentera och gemenskap i gruppen följer eleven vidare i livet.