Som tidigare nämndes i begränsningarna skulle studenterna kunna uppfatta kontrollerad employer branding som negativ eller åtminstone inte lika positiv som avsändaren önskar. En utveckling av den befintliga forskning som finns på området skulle därmed kunna vara att mäta effektiviteten i revisionsbyråernas employer branding. Effektiviteten skulle kunna mätas genom att jämföra vilket budskap som byråerna vill sända ut till studenter, med hur studenterna uppfattar signalerna. Mätningen skulle kunna göras genom olika former av fallstudier av exempelvis dokument, annonser, event eller filmer som utgör kontrollerad employer branding.
75
Kvalitativa undersökningar skulle även kunna göras genom att exempelvis intervjua revisionsbyråer och studenter för att mäta effektiviteten i revisionsbyråernas employer branding. En kvalitativ metod skulle också kunna användas för att ge en djupare förståelse för hur studenternas uppfattning om respektive attraktion till revisionsbyråerna påverkas av exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand.
Ett annat förslag på framtida forskning är att vända perspektivet från studenterna till de som är anställda hos revisionsbyråerna och framförallt HR-anställda som har befattningar i stil med “employer branding specialist” eller “head of employer branding”. En studie som undersöker hur de arbetar med kontrollerad employer branding inom olika kanaler och framförallt hur de utvecklar sin kontrollerade employer branding med nya former av kommunikation och aktiviteter skulle kunna bidra till forskningen. Eftersom revisionsbyråernas anställda skickar signaler genom kontrollerad employer branding men också genom word-of-mouth skulle en studie som inriktar sig mer på det nya begreppet ”employee advocacy” bidra till ny forskning inom ämnet. “Employee advocacy” innebär att gränserna mellan word-of-mouth och kontrollerad employer branding suddas ut då anställda får rollen som inofficiella ambassadörer för arbetsgivaren och ser till att sprida signaler i sina egna nätverk.
76
7 Referenslista
Aaker, J. L. (1997). Dimensions of Brand Personality. Journal of Marketing Research, 34(3), ss. 347-356. DOI: 10.2307/3151897
Akerlof, G. A. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84(3), ss. 488-500. URL: http://www.jstor.org/stable/1879431
Alnıaçık, E. & Alnıaçık, Ü. (2012). Identifying dimensions of attractiveness in employer branding: effects of age, gender, and current employment status. Procedia - Social
and Behavioral Sciences, 58, ss.1336-1343. DOI: 10.1016/j.sbspro.2012.09.1117
Allen, D. G., Van Scotter, J. R. & Otondo, R. F. (2004). Recruitment communication media: impact on prehire outcomes. Personnel Psychology, 57(1), ss. 141-173. DOI: 10.1111/j.1744-6570.2004.tb02487.x
Ambler, T. & Barrow, S. (1996). The employer brand. The Journal of Brand Management, 4(3), ss. 185-206. DOI: 10.1057/bm.1996.42
Arachchige, B. J. H. & Robertson, A. (2012). Business Student Perceptions of a Preferred Employer: A Study Identifying Determinants of Employer Branding.
IUP Journal of Brand Management, 8(3), ss. 25-46
Aronsson, Å. (1999). SPSS - en introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur.
Backhaus, K. & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and researching employer branding. Career
Development International, 9(5), ss. 501–517. DOI: 10.1108/13620430410550754
Banerjee, A. & Fudenberg, D. (2004). Word-of-mouth learning. Games and Economic
Behavior, 46(1), ss. 1-22. DOI: 10.1016/S0899-8256(03)00048-4
Baril, C. P., Cunningham, B. M., Fordham, D. R., Gardner, R. L. & Wolcott, S. K. (1998). Critical thinking in the public accounting profession: Aptitudes and attitudes. Journal of Accounting Education, 16(3/4), ss. 381-406. DOI: 10.1016/S0748-5751(98)00023-2
Barrow, S. & Mosley, R. (2005). The employer brand: bringing the best of brand management
77
Berthon, P., Ewing, M. & Hah, L. L. (2005). Captivating company: dimensions of attractiveness in employer branding. International Journal of Advertising, 24(2), ss. 151-172. DOI: 10.1080/02650487.2005.11072912
Bird, R. B. & Smith E. A. (2005). Signaling Theory, Strategic Interaction, and Symbolic Capital. Current Anthropology, 46(2), ss. 221-248. DOI: 10.1086/427115
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Bone, P. F. (1995). Word-of-Mouth Effects on Short-term and Long-term Product Judgments.
Journal of Business Research, 32(3), ss. 213-223. DOI: 10.1016/0148-
2963(94)00047-I
Brante, T. (2011). Professions as Science-Based Occupations. Professions and
Professionalism, 1(1), ss. 4–20. DOI: 10.7577/pp.v1i1.147
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. Cable, D. M. & Yu, K. Y. T. (2006). Managing Job Seekers’ Organizational Image Beliefs: The
Role of Media Richness and Media Credibility. Journal of Applied Psychology, 91(4), ss. 828-840. DOI: 10.1037/0021-9010.91.4.828
Cable, D. M. & Judge, T. A. (1996). Person–Organization Fit, Job Choice Decisions, and Organizational Entry. Organizational behavior and human decision
processes, 67(3), ss. 294–311. DOI: 10.1006/obhd.1996.0081
Cable, D. M. & Turban, D. B. (2001). Establishing the dimensions, sources and value of job seekers' employer knowledge during recruitment. Research in Personnel
and Human Resources Management, 20(1), ss. 115-163. DOI: 10.1016/S0742-7301(01)20002-4
Cameron, G. T. (1994). Does Publicity Outperform Advertising? An Experimental Test of the Third-Party Endorsement. Journal of Public Relations Research, 5(3), ss. 185- 207. DOI: 10.1207/s1532754xjprr0603_03
Carless, S. A. (2005). Person–job fit versus person–organization fit as predictors of organizational attraction and job acceptance intentions: A longitudinal study.
78
Journal of Occupational and Organizational Psychology, 78(3), ss. 411-429.
DOI: 10.1348/096317905X25995
Carrington, T. (2014). Revision. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Carruthers, B. G. (1995). Accounting, ambiguity, and the new institutionalism. Accounting,
Organizations and Society, 20(4), ss. 313-328. DOI: 10.1016/0361-
3682(95)96795-6
Cascio, W. F. (2014). Leveraging employer branding, performance management and human resource development to enhance employee retention. Human Resource
Development International, 17(2), ss. 121-128. DOI: 10.1080/13678868.2014.886443
Chatman J. A. (1991). Matching people and organizations: Selection and socialization in public accounting firms. Administrative Science Quarterly, 36(3), ss. 459-484. DOI:10.5465/AMBPP.1989.4980837
Chen, J., Yang, X. & Smith R. E. (2016). The effects of creativity on advertising wear-in and wear-out. Journal of the Academy of Marketing Science, 44(3), ss. 334–349. DOI 10.1007/s11747-014-0414-5
Civilekonomerna (2016a). Arbetsmarknadsbarometer (rapport). Stockholm: Civilekonomerna. https://civilekonomerna.se/system/files/documents/1730/barometern1.pdf [2017- 02-06]
Civilekonomerna (2016b). En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015 (rapport). Stockholm: Civilekonomerna.
https://civilekonomerna.se/system/files/documents/1823/enspikrakkarriar- webb.pdf [2017-03-22]
Collins, C. J. (2007). The Interactive Effects of Recruitment Practices and Product Awareness on Job Seekers’ Employer Knowledge and Application Behaviors. Journal
of Applied Psychology, 92(1), ss. 180-190. DOI: 10.1037/0021-9010.92.1.180
Collins, C. J. & Stevens, C. K. (2002). The Relationship Between Early Recruitment-Related Activities and the Application Decisions of New Labor-Market Entrants: A Brand Equity Approach to Recruitment. Human Resource Management, 87(6), ss. 1121-1133. DOI: 10.1037/0021-9010.87.6.1121
79
Connelly, B. L., Certo, S. T., Ireland, R. D. & Reutzel, C. R. (2011). Signaling Theory: A Review and Assessment. Journal of Management, 37(1), ss. 39-67. DOI: 10.1177/0149206310388419
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2. uppl., Berkshire: McGraw- Hill Education.
Deloitte (2017). The 2017 Deloitte Millennial Survey
https://www2.deloitte.com/global/en/pages/about- deloitte/articles/millennialsurvey.html [2017-02-07]
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological
Review, 48(2), ss. 147–160
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur AB.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB.
Dyhre, A. & Parment, A. (2013). Employer Branding - Allt du behöver veta för att bli en
attraktiv arbetsgivare. Malmö: Liber AB.
Eddleston, K. A., Veiga, J. F. & Powell, G. N. (2006). Explaining Sex Differences in Managerial Career Satisfier Preferences: The Role of Gender Self-Schema.
Journal of Applied Psychology, 91(2), ss. 437–445. DOI: 10.1037/0021-
9010.91.2.437
Edwards, M. R. (2010). An integrative review of employer branding and OB theory. Personnel
80
Ehrhart, K. H. & Ziegert, J. C. (2005). Why Are Individuals Attracted to Organizations?.
Journal of Management, 31(6), ss. 901–919. DOI: 10.1177/0149206305279759
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur AB. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Elifsen, A., Messier JR, W., Glover, S. & Prawitt, D. (2014). Auditing & assurance services. 3. uppl., New York: McGraw-Hill.
Eriksson-Zetterqvist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. Malmö: Liber. Evetts, J. (2003). The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the
Modern World. International Sociology, 18(2), ss. 395-415. DOI: 10.1177/0268580903018002005
Evetts, J. (2011). Sociological Analysis of Professionalism: Past, Present and Future.
Comparative Sociology, 10(1), ss. 1-37. DOI: 10.1163/156913310X522633
Ewing, M. T., Pitt, L. F., de Bussy, N. M. & Berthon, P. (2002). Employment branding in the knowledge economy. International Journal of Advertising, 21(1), ss. 3-22. DOI: 10.1080/02650487.2002.11104914
EY (2017). EY - Building a better working world. http://www.ey.com/se/sv/home [2017-03-24] Fombrun, C. & Shanley, M. (1990). What’s in a name? Reputation building and corporate strategy. Academy of Management Journal, 33(2), ss. 233-258. DOI: 10.2307/256324
Franca, V. (2012). The Strength of the Employer Brand: Influences and Implications for Recruiting. Journal of Marketing and Management, 3(1), ss. 78-122
Freidson, E. (2001). Professionalism, the third logic: on the practise of knowledge. Chicago: The University of Chicago Press.
Gaddam, S. (2008). Modeling Employer Branding Communication: The Softer Aspect of HR Marketing Management. ICFAI Journal of Soft Skills, 2(1), ss. 45-55
Garcia, A. & Herrbach, O. (2010). Organisational commitment, role tension and affective states in audit firms. Managerial Auditing Journal, 25(3), ss. 226-239. DOI: 10.1108/02686901011026332
81
Gatewood, R. D., Gowan, M. A. & Lautenschlager, G. J. (1993). Corporate image, recruitment image and initial job choice decisions. Academy of Management Journal. 36(2), ss. 414-427. DOI: 10.2307/256530
Gertsson, N., Sylvander, J., Broberg, P. & Friberg J. (2016). Exploring Auditor Motivation and Job Satisfaction – A Study Focusing on Generation Y. Presented at the 39th European Accounting Association Annual Congress. Maastricht, Nederländerna maj 2016
Grant Thornton (2017). Grant Thornton - An instinct for growth. https://www.grantthornton.se/ [2017-03-24]
Grey, C. (1998). On being a professional in a “Big Six” Firm. Accounting, Organizations and
Society, 23(5/6), ss. 569-587. DOI: 10.1016/S0361-3682(97)00003–2
Hair Jr, J. F., Money, A. H., Samouel, P. & Page, M. (2007). Research methods for business. Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Hammarström, M. (2016). Nästan 1 000 nya ekonomjobb på fem byråer. Civilekonomen, 26 oktober. http://www.civilekonomen.se/revision/nastan-1-000-nya-ekonomjobb- pa-fem-byraer
Herbold, J. & Douma, B. (2013). Students' use of social media for job seeking. The CPA
Journal, 83(4), ss. 68-71
Hermanson, R. H., Carcello, J. V., Hermanson, D. R., Milano, B. J., Polansky, G. A. & Williams, D. Z. (1995). Better environment, better staff. Journal of Accountancy, 179(4), ss. 39-43
Highhouse, S., Lievens, F. & Sinar, E. F. (2003). Measuring the attraction to organizations.
Educational and Psychological Measurement, 63(6), ss. 986-1001. DOI:
10.1177/0013164403258403
Hiltebeitel, K. M., Leauby, B. A., Larkin, J. M. & Morris, T. W. (2000). Job satisfaction among entry-level accountants. The CPA Journal, 70(5), ss. 76-78
Hiltebeitel, K. M. & Leauby, B. A. (2001). Migratory patterns of entry-level accountants. The
82
Hunt, S. C., Falgiani, A. A. & Intrieri R. C. (2004). The Nature and Origins of Students' Perceptions of Accountants. Journal of Education for Business, 79(3), ss. 142- 148. DOI: 10.3200/JOEB.79.3.142-148
Hägerstrand, A. (2016). SCA kastar ut revisorn PWC. Dagens industri, 26 februari. http://www.di.se/artiklar/2016/2/26/sca-kastar-ut-revisorn-pwc/
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Jaidi, Y., Van Hooft, E. A. J. & Arends, L. R. (2011). Recruiting Highly Educated Graduates: A Study on the Relationship Between Recruitment Information Sources, the Theory of Planned Behavior, and Actual Job Pursuit. Human Performance, 24(2), ss. 135-157. DOI: 10.1080/08959285.2011.554468
Jeacle, I. (2008). Beyond the boring grey: The construction of the colourful accountant. Critical
Perspectives on Accounting, 19(8), ss. 1296-1320. DOI: 10.1016/j.cpa.2007.02.008
Judge, T. A. & Cable, D. M. (1997). Applicant personality, organizational culture, and organizational attraction. Personnel Psychology, 50(2), ss. 359–394. DOI: 10.1111/j.1744-6570.1997.tb00912.x
Kanar, A. M., Collins, C. J. & Bell, B. S. (2010). A Comparison of the Effects of Positive and Negative Information on Job Seekers' Organizational Attraction and Attribute Recall. Human Performance, 23(3), ss. 193-212. DOI: 10.1080/08959285.2010.487842
Keller, K. L. (1993). Conceptualizing, Measuring, and Managing Customer-Based Brand Equity. Journal of Marketing, 57(1), ss. 1–22. DOI: 10.2307/1252054
Knox, S. & Freeman, C. (2006). Measuring and Managing Employer Brand Image in the Service Industry. Journal of Marketing Management, 22(7/8), ss. 695-716. DOI: 10.1362/026725706778612103
Kotler, P., Armstrong, G., Harris, L. C. & Piercy, N. (2013). Principles of Marketing. 6. uppl., Harlow: Pearson Education Limited.
KPMG (2017). KPMG på din skola. https://home.kpmg.com/se/sv/home/karriar/karriar-for- studenter/kpmg-pa-din-skola.html [2017-03-22]
83
Leekha Chhabra, N. & Sharma, S. (2014). Employer branding: strategy for improving employer attractiveness. International Journal of Organizational Analysis, 22(1), ss. 48-60. DOI: 10.1108/IJOA-09-2011-0513
Lievens, F. & Highhouse, S. (2003). The relation of instrumental and symbolic attributes to a company´s attractivness as an employer. Personnel psychology, 56(1), ss. 75– 102. DOI: 10.1111/j.1744-6570.2003.tb00144.x
Lievens, F., Van Hoye, G. & Schreurs, B. (2005). Examining the relationship between employer knowledge dimensions and organizational attractiveness: An application in a military contex. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 78(4), ss. 553–572. DOI:10.1348/09631790X2668
Mandhanya, Y. & Shah, M. (2010). Employer branding - a tool for talent management. Global
Management Review, 4(2), ss. 43-48
Michaels, E., Handfield-Jones, H. & Axelrod, B. (2001). The war for talent. Boston: Harvard Business School Press.
Miles, S. J. & Mangold, G. (2004). A Conceptualization of the Employee Branding Process.
Journal of Relationship Marketing, 3(2/3), ss. 65-87. DOI: 10.1300/J366v03n02_05
Moroko, L. & Uncles, M. D. (2008). Characteristics of successful employer brands. Journal of
Brand Management, 16(3), ss. 160-175. DOI: 10.1057/bm.2008.4
Mosley, R. (2007). Customer experience, organisational culture and the employer brand.
Journal of Brand Management, 15(2), ss. 123–134. DOI: 10.1057/palgrave.bm.2550124
Mosley, R. (2014). Employer brand management: practical lessons from the world's leading
employers. Chichester: John Wiley and Sons Ltd.
NSD (2017). Search. https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside [2017-03-27]
Parment, A. (2008). Generation Y: Framtidens konsumenter och medarbetare gör entré!.
Malmö: Liber AB.
84
Parment, A. & Dyhre, A. (2009). Sustainable Employer Branding - Guidelines, Worktools and
Best Practises. Malmö: Liber AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
PwC (2017). Utforska PwC Sverige. http://www.pwc.se/ [2017-03-24]
RFSL (2016). Att fråga om kön och trans i enkäter. http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/att-fraaga- om-koen-och-trans-i-enkaeter/ [2017-03-29]
Rosengren, S. & Bondesson, N. (2014). Consumer advertising as a signal of employer attractiveness, International Journal of Advertising, 33(2), ss. 253-269. DOI: 10.2501/IJA-33-2-253-269
Rosethorn, H. (2009). The Employer Brand: Keeping Faith with the Deal. Farnham: Gower Publishing Limited.
Rynes, S. L. (1989). Recruitment, Job Choice, and Post-Hire Consequences: A Call For New Research. I Dunnette, M. D. (red.) Handbook of Industrial and Organizational
Psychology, 2. uppl., New York: Consulting Psychologists Inc.
SACO (2016). Framtidsutsikter: Arbetsmarknaden för akademiker år 2021 (rapport). Stockholm: Sveriges akademikers centralorganisation.
http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2016-framtidsutsikter- arbetsmarknaden-for-akademiker-ar-2021.pdf [2017-02-06]
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. 7. uppl., New York: Pearson Education.
Scott, K. A. & White, M. A. (2016). Mere Exposure as a Signal: Company Objectives and Research Propositions. Journal of Marketing Theory and Practice, 24(4), ss. 411- 421. DOI: 10.1080/10696679.2016.1205448
Sivertzen, A-M., Nilsen, E. R. & Olafsen, A. H. (2013). Employer branding: employer attractiveness and the use of social media. Journal of Product & Brand
Management, 22(7), ss. 473-483. DOI: 10.1108/JPBM-09-2013-0393
Spence, M. (1973). Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics, 87(3), ss. 355- 374. DOI: 10.2307/1882010
85
Spence, M. (2002). Signaling in Retrospect and the Informational Structure of Markets. The
American Economic Review, 92(3), ss. 434-459. URL: http://www.jstor.org/stable/3083350
Stiglitz, J. E. (2002). Information and the Change in the Paradigm in Economics. The American
Economic Review, 92(3), ss. 460-501. URL: http://www.jstor.org/stable/3083351
Studeravidare.se (2014). Ekonomiutbildning.
http://www.studeravidare.se/utbildningar/ekonomiutbildning [2017-03-21] Sutherland, M. M., Torricelli, D. G. & Karg, R. F. (2002). Employer-of-choice branding for
knowledge workers. South African Journal of Business Management, 33(4), ss. 13-20. http://hdl.handle.net/10520/EJC22210
Tanwar, K. & Prasad A. (2016). The effect of employer brand dimensions on job satisfaction: gender as a moderator. Management Decision, 54(4), ss. 854-886. DOI: 10.1108/MD-08-2015- 0343
Terjesen, S., Vinnicombe, S. & Freeman, C. (2007). Attracting Generation Y graduates: Organisational attributes, likelihood to apply and sex differences. Career
Development International, 12(6), ss. 504-522. DOI: 10.1108/13620430710821994
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Turban, D. B. (2001). Organizational Attractiveness as an Employer on College Campuses: An Examination of the Applicant Population. Journal of Vocational Behavior, 58(2), ss. 293-312. DOI: 10.1006/jvbe.2000.1765
Turban, D. B., Forret, M. L. & Hendrickson, C. L. (1998). Applicant Attraction to Firms: Influences of Organization Reputation, Job and Organizational Attributes, and Recruiter Behaviors. Journal of vocational behavior, 52(1), ss. 24-44. DOI: 10.1006/jvbe.1996.1555
Turban, D. B. & Greening, D. W. (1996). Corporate Social Performance and Organizational Attractiveness to Prospective Employees. The Academy of Management Journal, 40(3) ss. 658-672. DOI: 10.2307/257057
86
Turban, D. B. & Keon, T. L. (1993). Organizational Attractiveness: An Interactionist Perspective. Journal of Applied Psychology, 78(2), ss. 184-193. DOI: 10.1037/0021-9010.78.2.184
Universum (2016a). Sweden’s Most Attractive Employers 2016: Students (rapport). Stockholm: Universum Group.
Universum (2016b). World’s most attractive employers 2016: Research from Universum
uncovers university student´s attitudes about global employers and what drives their career decision-making (rapport). Stockholm: Universum Group.
Universum (2016c). Snapshot SBA 2016: Talent insights & Trends – Building an effective
communication strategy towards Talent (rapport). Stockholm: Universum Group.
Universum (2017). Sweden’s Most Attractive Employers 2017: Students (rapport). Stockholm: Universum Group.
Universum (u.å.). 4 steg - Så når du talangerna i digitala kanaler (e-bok). https://universumglobal.attach.io/B1lQyVysg?utm_source=Attach.io [2017-03- 24]
Van Hoye, G. (2014). Word of Mouth as a Recruitment Source: An Integrative Model. I Yu, K. Y. T & Cable, D. M. (red.). The Oxford Handbook of Recruitment. New York: Oxford University Press, ss. 251-268
Van Hoye, G. & Lievens, F. (2005). Recruitment-Related Information Sources and Organizational Attractiveness: Can Something Be Done About Negative Publicity?. International Journal of Selection and Assessment, 13(3), ss. 179-187. DOI: 10.1111/j.1468-2389.2005.00313.x
Van Hoye, G. & Lievens, F. (2007). Social Influences on Organizational Attractiveness: Investigating If and When Word of Mouth Matters. Journal of Applied Social
Psychology, 37(9), ss. 2024-2047. DOI: 10.1111/j.1559-1816.2007.00249.x
Van Hoye, G. & Lievens, F. (2009). Tapping the Grapevine: A Closer Look at Word-of-Mouth as a Recruitment Source. Journal of Applied Psychology, 94(2), ss. 341–352. DOI: 10.1037/a0014066
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
87
Wessman, E. (2013). Tabu att prata lön. Karriär, 3 september, http://www.tidningenkarriar.se/Arkivet/2013/7/Tabu-att-prata-lon/
Wilden, R., Gudergan, S. & Lings, I. (2007). Employer Branding: Strategic Implications for Staff Recruitment. Journal of Marketing Management, 26(1/2), ss. 56-73.DOI: 10.1080/02672570903577091
Wu, Z. & Salomon, R. (2016). Does imitation reduce the liability of foreignness? Linking distance, isomorphism, and performance. Strategic Management Journal, 37(12), ss. 2441-2462. DOI: 10.1002/smj
Xie, C., Bagozzi, R. P. & Meland, K. V. (2015). The impact of reputation and identity congruence on employer brand attractiveness. Marketing Intelligence &
Planning, 33(2), ss. 124-146. DOI: 10.1108/MIP-03-2014-0051
Zajonc, R. B. (1968). Attitudinal effects of mere exposure. Journal of Personality and Social
Psychology, 9(2), ss. 1-27. DOI:10.1037/h0025848
Zajonc, R. B. (2001). Mere Exposure: A Gateway to the Subliminal. Current Directions in
Psychological Science, 10(6), ss. 224-228. DOI: 10.1111/1467-8721.00154
Zucker, L. G. (1987). Institutional Theories of Organization. Annual Review of Sociology, 13, ss. 443-464. DOI: 10.1146/annurev.so.13.080187.002303
88
Bilaga 1 – Litteraturgenomgång
Författare, publiceringsår, antal citeringar, NSD-ranking, employer branding, employer attractivness och recruitment information source.
Författare År Citeringar NSD EB EA RIS
Allen, Van Scotter & Otondo 2004 190 2 X
Ambler & Barrow 1996 831 1 X
Backhaus & Tikoo 2004 854 1 X
Baum & Kabst 2014 29 2 X
Berthon, Ewing & Hah 2005 592 1 X X
Cable & Turban 2001 350 X X
Cable & Yu 2006 135 2 X
Cascio 2014 28 1 X
Collins & Han 2004 291 2 X
Collins & Stevens 2002 453 2 X X
Edwards 2010 273 1 X
Ewing, Pitt, de Bussy & Berthon 2002 243 1 X
Franca 2012 35 1 X X
Gaddam 2008 51 1 X X
Jaidi, Van Hooft & Arends 2011 33 1 X X
Jeacle 2008 137 1
Kaur, Sharma, Kaur & Sharma 2015 8 1 X X X
Knox 2004 175 1 X
Knox & Freeman 2006 183 1 X X
Leekha Chhabra & Sharma 2014 40 1 X X X
Lievens & Highhouse 2003 566 2 X
Lievens & Slaughter 2016 10 1 X
Lievens, Van Hoye & Schreurs 2005 202 1 X
Love & Singh 2011 78 1 X X
Mandhanya & Shah 2010 62 - X
Maxwell & Knox 2009 149 1 X
Moroko & Uncles 2008 254 1 X
Mosley 2007 274 1 X
Mosley 2015 5 2 X
Sehgal & Malati 2013 17 1 X
Sivertzen, Nilsen & Olafsen 2013 67 1 X X X
Sutherland, Torricelli & Karg 2002 113 1 X X X
Tanwar & Prasad 2016 1 1 X
Terjesen, Vinnicombe & Freeman 2007 171 1 X
Turban 2001 279 2 X X X
Turban, Forret & Hendrickson 1998 338 2 X X
Turban, Lau, Ngo & Chow 2001 165 2 X
Van Hoye 2014 12 - X X
Van Hoye & Lievens 2005 115 1 X X
Van Hoye & Lievens 2009 128 2 X X
Van Hoye & Lievens 2007 136 2 X X
89
Bilaga 2 – Följebrev till enkät
Hej!
Vi är två civilekonomstudenter från Linköpings universitet som skriver vår magisteruppsats inom redovisning/revision. Vi undersöker studenters uppfattningar om revisionsbyråer som arbetsgivare och hur studenter erhållit information om byråerna. Undersökningen sker genom en webbaserad enkät som tar ca 12 minuter att besvara och alla svar är värdefulla för vår studie. Deltagandet är frivilligt och enkätsvaren kommer behandlas anonymt och endast användas i forskningssyfte.
Enkäten nås via följande länk:
https://sv.surveymonkey.com/r/GXZHTNJ
Vi har kontaktat alla lärosäten med program, inriktning eller kurser inom redovisning/revision. Vi hoppas ni är villiga att hjälpa oss med att nå era studenter som läser redovisning/revision och de som inte har valt inriktning än, då svar från så många lärosäten som möjligt är värdefullt för vår studie.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Kristian Hederfeld Ingrid Setterberg
Linköpings universitet
Handledare: Pernilla Broberg/Johanna Sylvander
Kontaktinformation:
chrhe372@student.liu.se / XXXX-XX XX XX ingse902@student.liu.se / XXXX-XX XX XX
90
98
Bilaga 4 – Korrelationsmatriser
100
102
103
Bilaga 7 – Efterintervju
Telefonintervju med Daniel Gelin (Head of Employer Branding and Recruitment)
Grant Thornton är den byrå som associeras mest med “god relation med kollegor” och relationen med kollegorna är även det som studenterna anser är viktigast hos en framtida arbetsgivare. Daniel bekräftar att Grant Thornton arbetar mycket med att förmedla relationen mellan kollegorna i sin employer branding och att Grant Thornton är noggranna med att se till att alla kollegor mår bra på arbetsplatsen. Kollegor som trivs på arbetet marknadsför arbetsplatsen bättre enligt Daniel och kanske har “stämningen” på olika aktiviteter, där teamkänsla ofta lyfts fram, smittat av sig på studenterna och gjort att det blivit det mest attraktiva attributet hos en arbetsgivare. Eftersom de anställda på arbetsplatsen är mycket viktiga vid employer branding menar Daniel att det är viktigt att rätt personer marknadsför Grant Thornton och att de har ett klart budskap som de vill förmedla till studenter. En del kollegor är riktigt bra på employer branding men vet inte ens om det, de är bara sig själva menar Daniel. Det gäller att förmedla en bild av arbetsplatsen som är smärtsamt nära sanningen och Daniel anser att förväntningsgapet mellan studenterna och Grant Thornton inte får vara för stort. Daniel beskriver lyckad employer branding som att några studenter skräms bort, men signalerna är raka och ärliga, vilket leder till rätt anställda med rimliga förväntningar.
Grant Thornton kan enligt Daniel framställas som lite mjukare och snällare än andra revisionsbyråer vilket kan vara en anledning till att de associeras med “god relation med
kollegor”. Daniel anser att det är relationen mellan människor som är viktig och inte primärt
bara siffror. Grant Thornton arbetar mycket med mindre företag och har kontakt med många