Inom områden som är berörda i denna studie finns en mängd forskning som bidrar till att vi har kunskap om vad som påverkar och ger effekt i undervisningen. Mycket har skrivits om undervisning och om undervisning av elever i behov av specialpedagogiskt stöd men elevers röster är fortfarande inte hörda i så pass stor utsträckning som man skulle kunna tro. För vidare forskning både på den internationella och nationella arenan finns det således behov av studier som gör elevers röster hörda. Det skulle vara intressant att fortsätta denna studie och ta del av elevers upplevelser och erfarenheter av fler ämnen än svenska. Det vore även intressant
att ta del av upplevelser och erfarenheter från elever som inte blir behöriga till ett gymnasieprogram efter studier på introduktionsprogrammet och jämföra deras berättelser med berättelser från elever som tar gymnasieexamen. Av största intresse vore att följa upp de elever som ej tar gymnasieexamen för att se hur deras livssituation ser ut. Det vore även intressant att undersöka orsaker och konsekvenser av att elever kategoriserar sig själva som elever med svårigheter. Därför vore det intressant att göra en longitudinell studie som både kvalitativt och kvantitativt undersöker effekten av specialpedagogiskt stöd för elever som har varit i behov av specialpedagogiskt stöd genom skolgången. T.ex. vore det intressant att kombinera elevernas berättelse från denna studie med en dokumentstudie över deras individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, betyg och resultat från nationella prov under tidigare skolgång.
Referenser
Arbetsförmedlingen (2016). Perspektiv på ungdomsarbetslösheten. Hämtad 31 mars 2016 från:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.27eaf3fa1528be0e6d39b67d/14549 46540214/Perspektiv_på_ungdomsarbetslösheten_Rapport_5_feb_rev2.pdf
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I:
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ainscow, Mel (1998). Exploring links between special needs and school improvement. British Journal of Learning Support. 13(2), 70–75.
Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Kristianstad: Gleerups Utbildning AB.
Aspelin, Jonas, & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Blåsjö, Mona (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer.
(Doktorsavhandling, Stockholm studies in Scandinavian philology, 37). Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Bollnow, Otto Friedrich (1989). The Pedagogical atmosphere. Phenomenology + Pedagogy, 7, 5-63. Hämtad 15 april 2016 från
http://www.phenomenologyonline.com/artcles/bollnow.html
Bruce, Barbro (2013) Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg. I Fischbein, S. (red.) (2013). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin, Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola - barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Deci, Edward L. & Ryan, Richard M (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54-67.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar (1974). Utbildningshandikapp i långtidsperspektiv. Lärarhögskolan i Stockholm. Pedagogiska institutionen.
Emanuelsson, Ingemar (1983). Verksamhet bland elever med svårigheter eller arbete med elevers svårigheter? En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Emanuelsson, Ingemar, & Persson Bengt (2002). Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet. En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter. Pedagogisk forskning i Sverige, 7 (3), 183-199.
Emanuelsson, Ingemar (2006). Betyget godkänd i en obligatorisk skola för alla. I: Ewa Forsberg. & Erik Wallin (red.). Skolans kontrollregim – ett kontraproduktivt system för styrning? Stockholm: HLS Förlag.
Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, Kerstin Göransson, & Claes Nilholm (red.). (2012). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. 2012. Lund: Studentlitteratur. Fischbein, Siv (red.) (2013). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Forskning.se (2014-09-12) Pålitliga utvärderingar av skolan visar kraftigt ras. Hämtad 5 april 2016 från: http://www.forskning.se/2014/09/12/palitliga-utvarderingar-av- skolan-visar-kraftigt-ras/
Fröjd, Per (2005). Att läsa och förstå svenska: Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000–2002. Doktorsavhandling, Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap, 3. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Giota, Joanna (2006). Why am I in School? Relationships Between Adolescents’ Goal Orientation, Academic Achievement and Self-Evaluation. Scandinavian Journal of Educa-tional Research, 50(4), 441-461.
Giota, Joanna., & Olof Lundborg (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan – omfattning, former och konsekvenser. IPD-rapport 2007:3.
Giota, Joanna (2010). Multidimensional and Hierarchical Assessment of Adolescents’ Motivation in School. Scandinavian Journal of Educational Research. 54(1), February 2010, 83-97.
Gustafsson, J-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S., (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee.
Gustafsson, Jan-Erik & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: En kunskapsöversikt (Skolverkets monografiserie). Stockholm: Skolverket.
Guthrie, John.T., Lutz Klauda, S., & N.Ho, A. (2012). Modeling the Relationship
Among Reading Instruction, Motivation, Engagement and Achievement for Adolescents. University of Maryland, College Park, USA.
Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routhledge.
Herman, David (2003b). Stories as a tool for thinking. In D. Herman (Ed.), Narrative theory and the cognitive sciences (pp. 163–192). Stanford: CSLI Publications. Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och
Kultur, Stockholm.
Hörnqvist, Maj-Lis (1999). Upplevd kompetens. En fenomenologisk studie av ungdomars upplevelser av sin egen kompetens i skolarbetet. Luleå: Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska universitet. (Akademisk avhandling).
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Monica (2009). Anpassning och motstånd - En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langer, Judith, A. (2001). Beating the Odds: Teaching Middle and High School
Students to Read and Write Well. American Educational Research Journal Winter
2001, 38(4), 837–880. University at Albany, State University of New York.
Langer, Judith, A (2004). Getting to excellent: How to create better schools. New York, NY: Teachers College Press.
Lave, Jean. & Wenger, Etiene (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (1984). Språk och läsning. Stockholm. Liber.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(2). 124-138. Issn 1401-6788.
Nilholm, Claes (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? – Reflektioner över hur den specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I: Vetenskapsrådet (2007).
Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Mossige, Margunn, Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid. (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB.
Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter (Konsensusprojektet, 1). Stockholm: Institutionen
för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi: En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:2. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, Bengt (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vid vägs ände? I: Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Pressley, Michael (2006). Reading instruction that works: The case for balanced teaching (3rd ed.). New York, NY: Guilford.
Polkinghorne, Donald, E. (1988). Narrative knowing and the human sciences. New York: State University of New York Press.
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I: Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2005). Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas resultat. Rapport 273.
Skolverket. (2006). Lusten och möjligheten. Rapport 282.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 27 januari 2016 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Hämtad 9 maj 2016 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Skolverket (2014). Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 9 april 2016 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299
Skolverket (2015). Uppföljning av gymnasieskolan per program, 2015.
Regeringsuppdrag –uppföljning och analys av gymnasieskolan. Hämtad 27 januari 2016 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3422
Skolverket (2015). PM Slutbetyg i grundskolan våren 2015. Hämtad 16 februari 2016 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3528
Skolverket (2016). Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse. Hämtad 16 februari 2016 från:
SOU, 2000:39. Välfärd och skola. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU, 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg - om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Swalander, Lena (2006). Reading achievement: Its relation to home literacy, self- regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and
adolescents. Doktorsavhandling, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Smith, C., Dakers, J., Dow, W., Head, G. Sutherland, M. & Irwin, R. (2005). A
systematic review of what pupils, aged 11-16, believe impacts on their motivation to learn in the classroom. I Research Evidence in Education Library. London: EPPI- Centre, Social Science Reasearch Unit, Institute of Education, University of London.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier,
empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur. Vinnerljung, Bo (2015). Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under
barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner - registerstudier av omfattning och av påverkbara riskfaktorer. Stockholms Universitet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
Vygotskij, Lev Semjonovitj (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, Lev Semjonovitj. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes (M. Cole, V. John-Steiner, S. Scribner & E. Souberman, Eds.). Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wertsch, James V. (1991). Voices of the mind: a sociocultural approach to mediated action. Cambridge MA: Harvard University Press.
Wertsch, James V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press.
Wertsch, James V. (2002). Voices of collective remembering. Cambridge: Cambridge University Press.
Wood, David, Bruner, Jerome & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry 17, 89–100.
Åsberg, Rodney. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6, 4, 270-292.
Bilaga 1 Missivbrev till elever
Lidköping 20 februari 2016
Hej!
Mitt namn är Johanna Johansson och jag är student på Speciallärarprogrammet med inriktning språk, läs- och skriv på Malmö Högskola. Under våren ska jag skriva ett examensarbete och jag är intresserad av att få reda på hur elever har upplevt läs- och skrivundervisningen och sin läs- och skrivutveckling under grundskoletiden, på introduktionsprogrammen, på gymnasie- program och tankar inför framtiden. För att göra detta har jag tänkt samtala med elever som nådde målen i svenska under tiden de gick på introduktionsprogrammen. Samtalet tar ca en timma och jag hoppas att du kan tänka dig att vara med.
Din medverkan är frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när som helst. Jag kommer att spela in samtalen och transkribera dem för att kunna använda underlaget i det fortsatta uppsatsskrivandet. Möjlighet kommer att finnas för den som önskar att ta del av inspelningsmaterialet innan jag påbörjar bearbetning och analys. Materialet kommer endast att användas i mitt examensarbete och alla deltagare kommer att avidentifieras i uppsatsen. Inför samtalet får du gärna fundera över detta:
Minns du när du lärde dig läsa och skriva och i så fall, hur var det?
Hur har du tyckt att ämnet svenska i skolan har varit? (På grundskolan, på IM och nu på gymnasiet).
Vad tror du gjorde att du nådde E i svenska på IM?
Hur tänker du inför framtiden och inför ditt framtida yrke, hur mycket tror du att du kommer läsa och skriva i ditt yrke i framtiden?
Jag är tacksam för ditt deltagande och hör gärna av dig till mig eller till min handledare Anna- Karin Svensson på Malmö Högskola, om du har frågor.
Vänliga hälsningar Johanna Johansson Johanna Johansson, 0702243618 johannajohanssonj@gmail.com
Anna-Karin Svensson Malmö Högskola
Bilaga 2 Intervjuguide
1. Hur är det att gå på gymnasiet?
2. Kommer du ihåg när du lärde dig läsa och skriva? Berätta!
3. Hur tyckte du det var i skolan på låg- mellan- och högstadiet och på IM? 4. Att du inte nådde målen i svenska i nian, vad tror du det berodde på? 5. Att du nådde målen i svenska på IM, vad tror du det berodde på? 6. Hur har motivationen varit för dig under tidigare skolgång?