Det finns en önskan om att stärka upp samverkansarbetet med övergångarna och därmed stärka upp arbetet för en obruten skolgång. Som förslag till vidare forskning och i ledet att stärka arbetet kring övergångarna bör fokus läggas på övergångarnas betydelse för ungdomarnas framtidsutsikter och karriärutveckling. Vidare föreslås också att kunskap om denna målgrupp unga, även lyfts i de pedagogiska utbildningarna, innefattande även de studie- och yrkesvägledarprogram som ges på landets universitet och högskolor. Sannolikheten är stor att personer som är verksamma inom skolan, någon gång kommer att stöta på ett barn eller en ungdom på en skola och som lever under sådana destruktiva förhållanden som presenterats i denna uppsats. Det kan också vara så att detta barn eller ungdom också har erfarenhet av
institutionsvård. Att då ha kunskap om denna grupp, barn och unga och deras olika förutsättningar kan vara värdefull och fylla en stor betydelse i det fortsatta arbetet med att hjälpa dem komma framåt i livet.
Referenser
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur Bandura, A. (1982)Self-efficacy mechanism in human agency. Stanford University.
Betänkande av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (2019). Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle (SOU, 2019:4) Stockholm: Utbildningsdepartementet
Brolin, M. (2017) Perspektiv på hälsa – att bredda vägen. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ekberg, M.S., Fonseca, L., Anderberg, M., Dahlberg, M. (2016)
Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem, Nordic Studies in Education, 2016(04), pp.266–278
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011) Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red). Handbok i kvalitativa metoder (s. 36–57). Stockholm: Liber
Gairal-Casadó, R., Garcia-Yeste, C., Novo-Molinero, M.T., & Salvadó-Belarta, Z. (2019) Out of school learning scientific workshops: Stimulating institutionalized Adolescents' educational aspirations. Ingår i: Children an youth services review 103:2019: sid.116–126
Hodkinson, P. & Sparkes, A. (1997). Careership: A Socialogical Theory of Career Decision Making.
Ingår i: British journal of sociology of education. London: Taylor & Francis: 1997:18: sid. 29–44 Hugo, M. (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem. Institutionsvård i fokus, 2013 (1).
Ivarsson, T. (2019) Hemförhållandets påverkan för framtida karriärval, en litteraturstudie om de påföljder som kan uppstå hos barn och unga med erfarenhet av våld i nära relationer. Umeå Universitet:
Studentuppsats
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Lindberg, M. (2003). På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning? Härnösand: Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Lovén, A. (2015). Teorier om vägledningsfältet. I A. Lovén (red). Karriärvägledning: En forskningsöversikt (s. 63–99). Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, L. (2010). Utgångspunkter och angreppssätt. I L. Lundahl (red). Att bana vägen mot framtiden:
Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 21–33). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Peavy, R.V. (2004). SocioDynamic counselling: a practical approach to meaning making. Ohio: Taos Institute.
Pinheiro Mota, C., Costa, M., Mena Matos, P. (2015) Resilience and deviant behavior among institutionalized adolescents: The relaionship with significant adults. Ingår i: Child Adolesc Soc Work J. 2016:33: sid. 313–325.
Skolverket (2013). Allmäna råd och kommentarer: Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm:
Skolverket
Skolverket (2017). Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar - Exempel från grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Redovisning av regeringsuppdrag (Dnr 7.5.2–2017:1367, Bilaga 2.) Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d461/1553968029340/Bilaga%202%20 SiSam.pdf
Statens institutionsstyrelse (2016). Slutredovisning av regeringens uppdrag till Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska skolmyndigheter – att utveckla och pröva en samverkansmodell för skolverksamheten.
Statens institutionsstyrelse (2018). SiS i korthet 2018: En samling statistiska uppgifter om SiS.
Statens institutionsstyrelse (2019). Vanlig skola, ovanliga förutsättningar. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, SiS
Utrikesdepartementet. (2001). Barn på institution (UD 01:030). Stockholm: Regeringskansliet Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Lagar och förordningar
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)
Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603) Skollag (2010:800)
Socialtjänstlag (2001:453) Webbsidor
Statens institutionsstyrelse (2018). Hämtad från: https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/skolverksamhet/sisam---samverkan-for-obruten-skolgang/
Statens institutionsstyrelse (2020). Hämtad från: https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/
Bilagor
1. Intervjuguide 2. Missivbrev
INTERVJUGUIDE BILAGA 1 Inledning
- En kort introduktion av mig som ska hålla i intervjun.
- Berätta om syftet med studien.
- Sätter ramar för intervjun, tidsåtgång ca 45–60 min, men skulle det bli kortare än så gör detta ingenting.
Intervjufrågor Bakgrund
- Namn - Ålder
- Antal år inom yrket (studie- och yrkesvägledare)
- Hur ser din utbildningsbakgrund ut? Studie- och yrkesvägledarexamen?
- Har du tidigare erfarenhet av att arbeta som SYV inom den reguljära skolverksamheten?
- Hur länge har du arbetat på arbetsplatsen/ inom organisationen?
- Finns det en upprättad SYV-plan på din arbetsplats?
- Ingår du i något SYV-nätverk?
Studie- och yrkesvägledning/ Vägledningsinriktade insatser
1. Berätta lite om ditt jobb?
- Vilka arbetsuppgifter skulle du säga ingår i din arbetsbeskrivning?
- Vilken målgrupp jobbar du med?
2. Hur upplever du att du har möjlighet att påverka det vägledningsinriktade arbetet på arbetsplatsen? (Ex. bred vägledning)
3. Vilka likheter och skillnader skulle du säga finns mellan SiS skolverksamhet och den reguljära skolverksamheten?
Övergången från ungdomshemmet
1. Kan du berätta lite om övergången, från ungdomshem till skola?
2. Kan du berätta närmare om vad SiSam är och hur det fungerar? Vad har du för roll i SiSam?
3. Övergången från ungdomshemmet till skolan efter avslutad placering beskrivs vara den svagaste länken i denna samverkan, vad beror det på?
4. Vad anser du är de största svårigheterna?
5. På vilket sätt sker det någon form av uppföljning efter att övergången har genomförts?
6. Ser du några utvecklingsmöjligheter vid arbetet av övergångarna? Om så, vilka?
7. Till sist, vilka kompetenser som SYV skulle du säga är det viktigaste/främsta, vid arbetet med denna målgrupp?
Avslutning
- Är det något du vill tillägga?
- Skulle du vara okej med att ställa upp på en andra intervju i det fall ytterligare frågor skulle uppstå?
BILAGA 2 Hej!
Mitt namn är Tihna Ivarsson och jag går termin 6 på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå Universitet. Jag är just nu i uppstarten av mitt examensarbete och mitt
intresseområde rör det vägledningsinriktade arbetet på SiS ungdomshem och skolverksamhet samt övergången från ungdomshemmet till skola efter avslutad placering.
Syftet med studien är alltså att bidra till ökad kunskap i hur det vägledningsinriktade arbetet inom SiS ungdomshem med koppling till dess skolverksamhet fungerar och om det skiljer sig från den reguljära skolverksamheten. Studien syftar även till att studera den samverkan som sker vid övergången efter en avslutad placering.
För att få en djupare förståelse för detta område önskar jag komma i kontakt med 5
verksamma studie- och yrkesvägledare vid SiS skolverksamheter som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Intervjun kommer att bestå i två teman, de vägledningsinriktade insatserna samt övergången från ungdomshemmet till skola. Frågorna kommer bland annat att beröra följande områden
- arbetsbeskrivning,
- likheter/skillnader mot den reguljära skolverksamheten, - samverkansarbete,
- svårigheter och framgångsfaktorer vid arbete mot denna målgrupp unga samt, - övergången från ungdomshem till skola
Min förhoppning är att en givande diskussion ska uppstå. Intervjun tar ca 45–60 min. Utifrån de rådande omständigheterna med Covid-19, kommer intervjun att ske på telefon eller via länk (t.ex. Skype).
Under arbetet av denna studie kommer jag att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagande är frivilligt och att det när som helst är okej att avbryta sitt deltagande utan att orsak behöver ges. Deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt, genom att materialet anonymiseras. Resultatet kommer enbart att användas för ändamål för detta examensarbete. Efter avslutad studie kommer materialet att förvaras på en säker plats.
Vid frågor eller funderingar, är Ni välkomna att kontakta mig.
Med vänliga hälsningar, Tihna Ivarsson
Telefon: xxxx- xx xx xx E-post: xxxxxx@gmail.com