Tematisk analys - Bearbetning av det empiriska materialet

5.5 Bearbetning av det empiriska materialet

5.5.2 Tematisk analys

Analyseringen av det transkriberade materialet skedde med hjälp av en tematisk analys. Den tematiska analysen består i att identifiera teman som framträder i forskningen (Denscombe, 2016). Efter genomläsning av det transkriberade materialet upprättades ett dokument med de två huvudteman som fanns i intervjuguiden, vägledningsinriktade insatser och övergången från ungdomshemmet. Därefter sammanfördes respondenternas svar som kunde kopplas till dessa två teman. Under analysprocessen användes olika färgmarkeringar av respondenternas svar som genom dess relevans för studiens syfte kunde kopplas samman till vardera tema.

Ytterligare teman kunde utkristalliseras vid genomläsningen av respondenternas svar, dessa teman var återkommande i de olika respondenternas utsagor och kunde sammanställas till följande teman; relationsbyggande, undervisningen, övergången till ungdomshemmet och uppföljning. Det tidigare huvudtemat övergången från ungdomshemmet döptes sedermera om till övergångar. Detta nya huvudtema presenterar de bägge övergångarna beträffande övergången till ungdomshemmet och övergången från ungdomshemmet.

5.6 Forskningsetik

Följande avsnitt diskuteras de etiska frågor och dilemman som kan uppstå under studiens gång, detta med hänsyn till de etiska riktlinjerna för god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017)

Då kvalitativa intervjuer har använts vid insamlande av material har anonymisering tagits i särskild beaktning. För att säkra respondenternas anonymitet i rapporteringen av resultat har de fått fingerade namn och specifika arbetssätt eller metoder som kan kopplas till den specifika arbetsplatsen har därmed utelämnats med anledning av risken för röjning av identitet. Av samma anledning beträffande deras anonymitet förekommer ingen information som kan härleda till deras arbetsplats eller vart i landet de verkar. Respondenterna bor och verkar på olika orter i landet vilket minimerar risken ytterligare för att deras identitet ska kunna röjas. Med anledning av att kvalitativa intervjuer användes var det av särskild vikt att betona frivillighet och möjligheten till att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. Information om studiens syfte skedde muntligt vid en första kontakt samt även skriftligt inför intervjun (se

Bilaga 2). Då respondenterna kan ses som en begränsad profession inom de fält som ämnar studeras och i relation till antalet verksamma studie- och yrkesvägledare inom den reguljära skolverksamheten i landet samt att de olika institutionerna skiljer sig åt när det kommer till målgrupp, arbetssätt etc. kan detta ses som ett etiskt dilemma utifrån studiens syfte. Studiens syfte var att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering Genom att utelämna viss information om de vägledningsinriktade insatser som sker ute på landets SiS institutioner begränsas därmed möjligheten till att redovisa resultatet i studien. Intervjumaterialet har under arbetets gång förvarats på en dator där endast jag som skribent av studien har tillgång till. Efter det att studien har genomförts kommer materialet att överföras och sparas på en extern hårddisk med ett lösenord som endast jag har tillgång till.

6 RESULTAT

Nedan presenteras resultatet beträffande de teman som framträdde under analysarbetet av det insamlade materialet. Resultatet är baserat på respondenternas svar och utsagor.

Respondenterna har följande pseudonymer; Marie (SYV), Kim (SYV), Anna (SYV) och Karl (med ledande och organiserande befattning inom SiS).

Förutom de resultat som presenteras nedan indikerade den tematiska analysen resultat som inte kunde kategoriseras under de sex teman som hittades men som ändå är av betydelse för studiens syfte. Det framkom i intervjun med Karl att det i dagsläget endast finns ca 11 studie- och yrkesvägledare med formell utbildning inom SiS men att de ser detta som en viktig profession inom skolverksamheterna. En huvudmannaplan avseende studie- och yrkesvägledningen är under arbete och skall omfatta samtliga ungdomshem. De strävar efter att varje särskilt ungdomshem skall ha en behörig studie- och yrkesvägledare i framtiden.

6.1 Vägledningsinriktade insatser

Institutionerna som respondenterna arbetar på skiljer sig åt på många vis, exempelvis i storlek men också huruvida de är låsta eller öppna avdelningar. Detta lägger i sin tur grund för vad som är möjligt att genomföra när det kommer till studie- och yrkesvägledande insatser. I det fall det är genomförbart och möjligt utifrån vad som gäller för den enskilda institutionen anordnas ibland studiebesök och temadagar för eleverna, temadagarna kan till exempel handla om olika yrken. Det som är gemensamt för respondenterna i deras yrkesroll är att de träffar samtliga

elever och för de som vill fortsätta med sina studier upprättas en individuell studieplan. I det fall eleverna kommer direkt från en skola så följer de sin gamla studieplan i den mån det är möjligt. Marie säger följande om hur hon arbetar med vägledning:

Det handlar hela tiden om att skapa någon form av samtal för vad som är möjligt, vad som går, vad som är alternativ för att det ska vara en process som finns med den här personen. Så man jobbar, om man tänker på studie- och yrkesvägledningens tre ben som är ju självkännedom, information och sen att fatta ett beslut så är det kanske inte det med att fatta beslut som jag fokuserar på utan det är självkännedom och information och alternativ. (Marie)

6.1.1 Relationsbyggande

De enskilda vägledningssamtalen är uppskattade och viktiga för dessa ungdomar, många gånger kan situationen vara sådan att de inte är redo att samtala kring framtida studier och jobb. Anna beskriver att ungdomarna först genomgår en form av acceptansprocess:

När jag träffar dem så har dem ju precis kommit, de har plockats från sin situation och har inte riktigt landat i att de har hamnat på SiS. Så det är liksom en turbulent process i det också, Varför är jag här? (...)och mitt i allt det ska de liksom prata om framtiden och dom vet ju inte ens om dom kommer att bli dömda för ett brott, dom vet inte ens, att dom har ett missbruk, så det är liksom en acceptansprocess samtidigt som dom då nånstans ska ha en syv-process. (Anna)

Anna förklarar vidare att, för att nå ut till vissa av de här ungdomarna så behöver hon sätta sig in i deras liv för att på så vis komma framåt i planeringen för vad de vill göra i framtiden. Det handlar om att vidga deras handlingshorisont för vad som faktiskt är möjligt för dem:

(...) jobbar mycket med att dom inte ska känna sig misslyckade, det kan vara lite provocerande men jag kan säga att, men om du har lyckats med ett brott, någonstans så har du ju också lyckats med något, liksom, du har rånat en hel butik på jättemycket pengar eller något, någonstans har du ju faktiskt planerat och fullföljt något (...) hur kan man använda de kompetenserna som du har, dina sociala kompetenser att du kan stjäla vem som helst eller kalkyleringsförmåga eller din vad det nu är, att du vågar väldigt mycket (...) Kan man sätta det i ett nytt sammanhang? (Anna)

Under vägledningssamtalen så framkommer det att många av ungdomarna drömmer om en ljus framtid. Att de en dag bor i ett hus, har en partner, har barn och att de har ett jobb att gå till.

Dom har liksom inga konstiga förväntningar eller drömmar jämfört med andra ungdomar. Dom finns ju där som alla, dom vill ju också vara en del av samhället (...) (Kim)

Marie berättar om hur hon arbetar analyserande med sina elever, genom att se tillbaka i tiden och låta eleverna själva reflektera över perioder i deras liv, perioder som de upplever som mest problematiska. Hon berättar även att hon ritar och använder bilder i det vägledande arbetet. Så här säger hon om det analyserande arbetet:

Jag brukar göra lite analyser med dom. Ett problemområde som dom har haft tidigare i livet, det här är ju inget som jag ska säga utan det är ju dom som liksom ska komma på vad det berodde på, varför skolkade jag så mycket? Hur kan det komma sig att det var just så i den årskursen? Det brukar faktiskt vara jättebra de här analyserna. Och då kan dom också säga själva vilket problemområde enligt dom som är det största området och då blir det också lättare för oss att jobba med just den grejen. Så där är det i princip aldrig några problem med att ha enskilda samtal utan tvärtom, det är väldigt uppskattat. Det handlar inte alltid om framtid, eller jo det kan handla om framtid men inte just om utbildning, jobb och skola utan om andra saker. (Marie)

Marie förklarar vilken betydelse SiS har och hur viktigt deras arbete är för de ungdomar som kommer till de särskilda ungdomshemmen:

Jag kan väl bara tillägga att har man fått till det, har man fått det bra så har man kanske räddat en person. Och alla runt ikring som kanske eventuellt skulle kunnat råka ut för den här personen.

(Marie)

6.1.2 Undervisningen

Respondenterna upplever samtliga att de har stora möjligheter att påverka sitt arbete när det kommer till studie- och yrkesvägledande insatser. De upplever att samarbetet med lärarna många gånger fungerar bra vilket bidrar till att vägledning i det breda perspektivet lyfts in i undervisningen och tydliggör kopplingen mellan studier och yrken. Anna säger detta om samarbetet med lärarna på hennes institution:

(...) jag jobbar ju väldigt mycket med vägledning i det breda perspektivet, jag jobbar mycket med att informera och få med lärarna på tåget om att det är jätteviktigt att vi alla jobbar utifrån ett syv-perspektiv, att vi alla hjälps åt. Alltså våra elever dom har så dåliga förutsättningar redan från början, dom har nästan alltid misslyckats i skolan, dom har ett dåligt socialt nätverk, så dom behöver fyllas på otroligt mycket när det gäller kunskap om sig själv, kunskap om att göra val, kunskap om hur skolsystem fungerar, kunskap om vilka möjligheter som finns, kunskap om yrken.

(...) och även koppla undervisningen till, alltså ämnet till arbetsliv och yrkesliv och det är ju liksom otroligt framgångsrikt när eleverna förstår att ja men jag använder matten om jag ska bli elektriker eller inom bygg. Man kan liksom använda undervisningen i sitt ämne och koppla till arbetsliv så att elevernas motivation faktiskt ökar. (Anna)

Respondenterna berättar att majoriteten av de elever som kommer till dem har en brokig skolgång bakom sig som kantats av skolmisslyckanden och förtroendet för skolan är ofta lågt.

Kim berättar till exempel att många av ungdomarna som kommer till SiS ofta antyder att

”skolan är inget för mig”. Respondenterna förklarade att det heller inte är ovanligt att de ungdomar som kommer till SiS har någon form av diagnos, exempelvis ADHD/ADD, autism och mental ohälsa och i vissa av dessa fall kan de tidigare misslyckandena bero på att det inte har lagts tillräckligt med resurser på att anpassa undervisningen efter deras behov.

Undervisningen inom SiS skola genomförs i små grupper och med en hög lärartäthet, vilket innebär goda möjligheter till att anpassa undervisningen utifrån varje individs behov och kunskapsnivå. Kim och Anna berättar följande vad de kan se att undervisningen kan resultera i för dessa ungdomar:

Vi har faktiskt en hel del unga som alltid har misslyckats som kommer till oss och faktiskt lyckas och blir liksom, wow jag har aldrig haft ett betyg!

Men så har vi ju det här som många av ungdomarna behöver, som den vanliga skolan inte erbjuder och det är små grupper och mycket personal och anpassningar som är utifrån elevens nivå. (Kim)

(...)jag har samtal med elever som säger att skolan är inget för mig, det har aldrig gått bra, jag skiter i det här men (...) dom som är här ett tag, dom får så pass mycket hjälp och dom hittar sin förmåga och hittar tron till sig själva och ser liksom en strimma med hopp, att det finns en framtid (...) ett tydligare mål, en tydligare vision om vad jag vill göra sen när jag är vuxen. Jag har ett tydligare mål och jag kan jobba för det målet och jag kan ta betyg och jag kan nå det målet. (Anna)

6.2 Övergångar

Vad som tydligt framkom av intervjuerna är att samtliga av de tre respondenterna fyller en stor och viktig roll inom SiSam, framförallt under och i slutskedet av placeringen. En samordnande roll som många gånger är mycket tidskrävande och beskrivs som den största utmaningen i deras arbete. För att kort sammanfatta det arbete som de studie- och yrkesvägledarna som ingick i studien gör inom SiSam är följande; 1) Regelbunden kontakt med socialtjänsten samt även ta kontakt med tidigare skolor för insamlande av betyg, omdömen och övrig information som är av vikt, exempelvis eventuella åtgärdsprogram 2) Upprättar en individuell studieplan för

samtliga elever som kommer, om intresse för att fortsätta med studierna finns hos eleven 3)Vid utflytt, kontakta skolor för att ordna en skolplats till eleverna

6.2.1 Övergången till de särskilda ungdomshemmen

En stor och tidskrävande uppgift som respondenterna vittnar om beträffande arbetet med SiSam är att det många gånger tar lång tid för skolorna att skicka in elevernas betyg och omdömen.

Något som i sin tur landar hos studie- och yrkesvägledarna. Att få in underlaget från skolorna i tid är avgörande vid uppstarten av elevens fortsatta skolgång inom SiS. Utan omdömen eller betyg är det svårt att upprätta en hållbar studieplan, då vetskapen om vart SiS skola behöver ta vid saknas. Marie och Anna berättar följande:

Det finns även vissa skolor, även om jag har fått ett medgivande av eleven, inte vill lämna ut någon information (Marie)

De utmaningar som gör mig mest frustrerad är ju dels när vi får en elev som kanske har F i flera ämnen (...) jag bråkar och bråkar med skolan om att vi behöver omdömen, vi behöver veta var eleven befinner sig, vi behöver veta vart vi behöver ta vid någonstans och där är skolorna/skolledarna skyldiga att ge oss den informationen numera. Men för en del elever, de kanske har varit avstängda ett tag, det kan vara några månader eller nåt år sen dom gick i skolan och skolorna har inte fått in rutiner för det där än riktigt. Så ibland får vi ja, slå knut på oss själva nästan. (Kim)

Anna menar också på att det är viktigt att relevanta frågor ställs vid inhämtandet av underlaget:

Enligt SiSam-modellen ska jag inte behöva kontakta en enda skola för att det är socialtjänstens ansvar att få in den överlämningen, men det händer typ aldrig. Så dom är liksom inte medvetna om sitt ansvar och när dom väl blir medvetna om det så har dom inte tid. Sen så vet dom heller inte vilka frågor som dom ska ställa. Jag tycker att det är jättesvårt, för jag vill att socialtjänsten ska göra det för det skulle underlätta mitt liv jättemycket men å andra sidan så tar dom inte in information av den kvalitén jag vill heller. (Anna)

6.2.2 Övergången från ungdomshemmet

Övergången till skolan beskrivs oftast som den svagaste länken i samverkansarbetet (Statens Institutionsstyrelse, 2018) och samtliga respondenter i studien beskrev även de övergången från ungdomshemmet till gymnasiet som problematisk. Framförallt ur ett strukturellt perspektiv. En av de främsta utmaningarna som påverkar deras arbete är framförallt den okunskap som de upplever råder kring SiS och de elever som kommer från SiS särskilda ungdomshem. Men även

det att skolsystemet och SiS- systemet inte går ihop. Något som samtliga tog upp under intervjuerna. Kim och Anna säger följande:

(...)Jag har också haft lärare och skolor som tycker att men herregud, varför släpper ni ut en elev om hen nu bara har det här lilla kvar i religionen, varför har ni inte gjort det klart? Och då förstår dom inte att när en elev ska flytta, då måste vi släppa. Ibland går flyttarna jättefort och vi hinner inte. (Kim)

Den största utmaningen som jag ser det, är dels okunskap om elevernas förutsättningar men också att man, ja som i många kommuner har det blivit så tajt, det finns inga lediga platser bara såhär lediga. Det finns ingen luft i systemet alls för att få in en elev som kommer i oktober och vill ha en skolplats som kanske har med sig svenska 1 och engelska 5 och matte men har inte gjort det andra.

(Anna)

Ytterligare en aspekt som påverkar arbetet kring övergångarna för eleverna och som gör att övergångarna beskrivs som problematiska grundar sig i att de olika systemens strukturer inte överensstämmer med varandra. ”Så det är skolsystemet och SiS-systemet som inte riktigt går ihop” (Marie). Den reguljära skolan är utformad på ett sådant vis att eleverna går hela läsår för att sedan påbörja efterföljande läsår. Det kan vara svårt att hitta lediga platser till gymnasieprogrammen, något som självklart kan variera beroende på vilket program eleven läser och vart i landet eleven flyttar, dock tycks även detta vara något som återkommer:

Det tog väl kanske tre månader men så till slut fick hen en skolplats, men det är jättemycket slit, det ser jag som den största utmaningen att hitta en skolplats åt dem när dom flyttar ut, det är så slitit.

(Kim)

Karl instämmer i det som framkommit i intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna. Han menar även på att detta medför inte bara negativa konsekvenser för eleven, utan även i arbetet med att motverka en avbruten skolgång.

6.3 Uppföljning

Arbetet med uppföljningen av ungdomarna efter en avslutad placering har i syfte att säkerställa en obruten skolgång. För att återkoppla till samverkansmodellen SiSam, modellen bygger på ett bestämt antal rutiner, där uppföljning ingår som en sista rutin. Tre månader efter att en ungdom har avslutat sin placering hos SiS, skickas en blankett till socialtjänsten som då får i

uppgift att återkoppla gällande ungdomens situation beträffande sysselsättning. Det har visat sig att denna uppföljningsprocess idag är så pass bristfällig att det har lett till att den för tillfället har satts på paus. Detta med anledning av att mängden svar som kommit åter till SiS varit så pass få (Personlig kommunikation, Karl). Karl berättar dock att det finns initiativ till att stärka och bygga upp rutinen kring uppföljningen. Socialtjänsten har påbörjat och inlett ett projekt kring samverkan för placerade barn (Personlig kommunikation, Karl).

7 ANALYS

Nedan följer en analys av ovan redovisade resultat av intervjuerna med respondenterna i syfte att besvara studiens forskningsfrågor. Till hjälp för detta används tidigare presenterad forskning och teorierna KASAM, Careership utifrån begreppen handlingshorisont och brytpunkter samt konstruktivistisk vägledning.

7.1 Vilka metoder och arbetssätt är framträdande i studie- och yrkesvägledarnas arbete?

Samtliga studie- och yrkesvägledare som deltagit i studien fokuserar mycket på att arbeta relationsskapande vilket framgår av huvudtemat vägledningsinriktade insatser. Jenner (2004) förklarar relationsskapandet som något som sker redan vid första mötet och där det är pedagogen, eller i det här fallet studie- och yrkesvägledaren uppgift att försöka förstå eleven.

Detta sker bland annat genom att tolka och förstå ungdomens beteende som ett resultat av tidigare erfarenheter och är en del av den konstruktivistiska vägledningen (Peavy, 2010). Nästa steg i vägledningsprocessen kan besvaras utifrån temat relationsbyggande, och handlar om att blicka framåt. Att placeras vid ett ungdomshem kan i det här fallet anses som en påtvingad brytpunkt, majoriteten av ungdomarna som placeras inom SiS ansöker inte om detta frivilligt utan de tas från sitt sammanhang. Studie- och yrkesvägledarna måste här sätta sig in och se världen utifrån ungdomarnas ögon, att se till deras förflutna, deras drömmar och ta vara på deras kompetenser för att sätta dessa i nya sammanhang och blicka framåt. Något som framkom i Annas citat ovan under temat relationsbyggande. Detta kan förstås utifrån KASAM och konstruktivistisk vägledning. Ungdomarna måste kunna känna att deras nuvarande situation är begripbar, vilket sker genom en acceptansprocess. Att de har resurser till att kunna hantera sin situation nu men också senare samt att de känner att det finns en meningsfullhet i det de gör

In document MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN (Page 21-0)