Samtliga studie- och yrkesvägledare som deltagit i studien fokuserar mycket på att arbeta relationsskapande vilket framgår av huvudtemat vägledningsinriktade insatser. Jenner (2004) förklarar relationsskapandet som något som sker redan vid första mötet och där det är pedagogen, eller i det här fallet studie- och yrkesvägledaren uppgift att försöka förstå eleven.
Detta sker bland annat genom att tolka och förstå ungdomens beteende som ett resultat av tidigare erfarenheter och är en del av den konstruktivistiska vägledningen (Peavy, 2010). Nästa steg i vägledningsprocessen kan besvaras utifrån temat relationsbyggande, och handlar om att blicka framåt. Att placeras vid ett ungdomshem kan i det här fallet anses som en påtvingad brytpunkt, majoriteten av ungdomarna som placeras inom SiS ansöker inte om detta frivilligt utan de tas från sitt sammanhang. Studie- och yrkesvägledarna måste här sätta sig in och se världen utifrån ungdomarnas ögon, att se till deras förflutna, deras drömmar och ta vara på deras kompetenser för att sätta dessa i nya sammanhang och blicka framåt. Något som framkom i Annas citat ovan under temat relationsbyggande. Detta kan förstås utifrån KASAM och konstruktivistisk vägledning. Ungdomarna måste kunna känna att deras nuvarande situation är begripbar, vilket sker genom en acceptansprocess. Att de har resurser till att kunna hantera sin situation nu men också senare samt att de känner att det finns en meningsfullhet i det de gör och att det krävs engagemang till att konstruera men också att sträva mot den framtid de
drömmer om. Enligt Pinheiro Mota et al. (2015) bidrar trygga relationer till att utveckla resilens hos ungdomarna och minskar även risken för att senare utveckla ett avvikande beteende.
Bandura (1982) menade på att självkänslan påverkas negativt vid upprepade misslyckanden, och att en individ därför inte söker sig till liknande aktiviteter. Något som kan förklara varför många av de ungdomarna som kommer till SiS ofta antyder att ”skolan är inget för mig”, som ett resultat av tidigare skolmisslyckanden. I vissa av det här fallen kan de tidigare misslyckandena bero på att det inte har lagts tillräckligt med resurser på att anpassa undervisningen efter individernas behov, något som enligt Ekberg m.fl. (2016) är att kunna anses vara ett misslyckande från utbildningssystemet sida. Av vad som också framgår av de två temana vägledningsinriktade insatser och undervisningen bedriver SiS skola sin undervisning i små och lärartäta grupper vilket gör det möjligt att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Vilket i sin tur har visat sig vara framgångsrikt för många av eleverna som aldrig tidigare har lyckats i skolan. Detta kan ha en positiv effekt på ungdomarnas motivation. Jenner (2004) förklarar motivation som något som utgår från bemötande, att individuellt anpassa undervisningen till varje enskild individ bidrar till en möjlighet att för dessa elever ha en chans att tillgodogöra sig utbildningen. Att arbetet med vägledning ur ett brett perspektiv skulle även det kunna bidra till ett ökat intresse för fortsatta studier, detta genom att kopplingen mellan studier och yrken tydliggörs (Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2013). Utifrån Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) kan detta förklaras med att denna typ av insatser bidrar till att vidga ungdomarnas handlingshorisont, detta i samband med att deras habitus ändras i och med att nya egenskaper och färdigheter vägs in.
7.3 Vilka faktorer bidrar till att övergången ses som den svagaste länken för den rådande samverkan mellan SiS, Socialtjänst och hemkommun?
Den andra forskningsfrågan kan besvaras utifrån huvudtemat, övergångar. Den främsta och mest framträdande faktorn som försvårar övergången har utifrån det insamlade materialet visat sig vara svårigheterna med att hitta en skolplats till eleverna. En process som har visat sig kan ta upp till ett par månader många gånger, vilket blir en konsekvens i arbetet med en obruten skolgång. Lundgren & Lökholm (2006) diskuterar den inre och yttre motivationen. Att inte få en skolplats kan vara att anse som en faktor som påverkar den yttre motivationen som i sin tur har en påverkan på ungdomens inre motivation. Ytterligare kan problematiken kring övergångarna från ungdomshemmen förstås utifrån temat uppföljning. Uppföljningen är att
anse som en del i processen med övergången och är att döma av respondenternas svar bristfällig.
Bristfällig så i den grad att det har lett till det arbetet har satts på paus. Att den funktionen i samverkansarbetet inte fungerar bidrar i sin tur att det är oklart om skolgången har förblivit obruten. Hugo (2013) fann i sin studie att en förbättrad skolsituation minskar dessa riskerna för att ungdomarna skall falla tillbaka i kriminalitet och missbruk. En obruten skolgång kan inte garantera att återfall inte sker, men det skulle kunna bidra med att minimera riskerna för det.
8 DISKUSSION
Följande avsnitt är indelat i fyra delar, inledande del av avsnittet består av en reflekterande diskussion av uppsatsen i sin helhet, med utgångspunkt i studiens syfte. Därefter följer en metodreflektion, sedan dragna slutsatser. Som avslutande del av detta kapitel presenteras förslag om vidare forskning.
8.1 Reflekterande diskussion
Studien hade i syfte att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Av vad som framgått av resultatet och vad som framkommit under intervjuerna är att studie- och yrkesvägledarnas arbete går att koppla samman med den konstruktivistiska vägledningen, i kombination med Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa. Genom att arbeta konstruktivistiskt och utefter de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan en känsla av sammanhang uppstå hos eleverna. Till följd utav detta kan nya förutsättningar och vidgande av handlingshorisont ske hos ungdomarna som är placerade inom SiS särskilda ungdomshem. I den mån det är möjligt skulle aktiviteter likt de i Garial-Casidó et al. (2019) studie kunna bidra till ökad motivation och vidgande av handlingshorisont hos dessa ungdomar. Utifrån tidigare nämnd forskning som berör skolmisslyckanden (till exempel Ekberg et al., 2016) och självkänsla (till exempel Bandura, 1982) är det av viktigt att personal inom skolan har kännedom om vilken påverkan tidigare misslyckanden har haft på dessa ungdomar och elever. Övergångarna som dessa ungdomar genomgår före och efter en placering kan förstås som brytpunkter i deras livskarriär och karriärutveckling (Hodkinson & Sparkes, 1997). Detta framgår av temat Övergångar. Ungdomarna genomgår en påtvingad brytpunkt, där de tagits från sitt sammanhang och placerats på en institution. Övergången från ungdomshemmet till skola efter avslutad placering kan även den förstås som en brytpunkt i elevens livs- och karriärutveckling. Dels en strukturell brytpunkt då placeringen förr eller
senare kommer att avslutas. I många av fallen tycks eleverna genomgå även en frivillig brytpunkt, detta genom att ta tag i studierna igen och är beredda att förändra sin livssituation som de befann sig i, innan beslutet om en placering verkställdes. Som ovan nämnt, kan studie- och yrkesvägledarnas arbete förstås utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) och att ge ungdomarna en möjlighet till att själva påverka sin framtid och en fungerande, fortsatt skolgång kan därmed prioriteras högre hos ungdomarna vid tiden för placeringens slut. I vilken utsträckning som SiS lyckas med att förändra dessa ungdomars liv under tiden för placeringen på lång sikt är såklart svårt att veta, dock skulle kontinuerlig uppföljningen av eleverna kunna vara till stor hjälp och med den anledningen är det beklagligt att rutinen kring uppföljningen inte fungerar. Anledningen till den låga svarsfrekvensen beträffande uppföljningen är förstås svår att ge ett konkret svar till, framförallt då denna studie enbart belyst problemet utifrån SiS perspektiv på saken. Det har dock visat sig att det många gånger kan ta väldigt lång tid innan eleverna får en skolplats. En orsak skulle då kunna vara att ungdomen ännu inte har kommit igång med studierna för tidpunkten då uppföljningen skall ske och därmed får lägre prioritet.
Detta kan vara att anses som problematiskt utifrån två aspekter. För det första är det ett stort problem att den obrutna skolgången inte kan säkerställas på grund av den långa väntetiden som råder för att en elev ska få en skolplats. Om en elev inte kan har tillgång till en skolplats i anslutning till en avslutad placering innebär detta att skolgången därmed bryts. För det andra beträffande uppföljningen kan det vara att anses att den även kan fylla ett syfte på lång sikt beträffande SiS arbete och i vilken utsträckning deras arbete har haft påverkan på ungdomen.
Samt, har elevens motivation till studier lyckats bibehållas? I det fall ungdomarna väljer att fortsätta med studier och ser det som en meningsfull sysselsättning och även lyckas med att inte återfalla i kriminalitet och missbruk, så är detta att bedöma som en betydelsefull brytpunkt i deras liv. Ett återkommande tema i studien har varit motivation. Faktorer som bidrar till en ökad motivation har lyfts men, hur påverkas ungdomarnas motivation till att fortsätta med sina studier i de fall skolgången bryts på grund av brist på skolplatser. Det går att spekulera kring att det eventuellt skulle kunna upplevas som ett misslyckande. En elev som har erfarenheter från tidigare skolmisslyckanden riskerar att drabbas av en negativ självkänsla vid återkommande misslyckanden (Bandura, 1982). Lundgren & Lökholm (2006) diskuterar den inre och yttre motivationen. Att inte få en skolplats kan vara att anse som en faktor som påverkar den yttre motivationen som i sin tur har en påverkan på individens inre motivation. Sett till de olika strukturerna som råder inom SiS och den reguljära skolverksamheten så kan det vara svårt att få till en förändring. Dock skulle insatser för att bidra till att öka kunskapen om SiS och deras arbete ute på landets skolor och hos dess huvudmän kunna leda till färre missförstånd och
till en bättre samverkan. Därigenom skulle förhoppningsvis övergångarna kunna underlättas och gå smidigare och i sin tur motverka färre avbrott i skolgången för de eleverna som berörs av detta. Detta skulle kunna leda till bättre förutsättningar för en ljusare framtid för denna elevgrupp. Kort att nämna om SiSam, respondenterna påtalade att det finns brister inom modellen, bland annat då gällande ansvarsfördelningen. Vad som framgår av modellen (Skolverket, 2018) så skall socialtjänsten stå för insamlandet av studieunderlag (rutin 1–3), vilket av resultaten att döma, inte är fallet. Ofta är fallet att det är studie- och yrkesvägledarna på institutionerna som står för dessa kontakterna med skolorna. Marie till exempel, lyfte detta som en mycket tidskrävande uppgift. Men att hon någonstans ändå valde att ta på sig den då hennes uppfattning var att socialtjänsten många gånger inte är lika insatta i vilka typer av dokument som kan vara av vikt, då deras profession inte har samma insikt i skolsystemet och skolan.
8.2 Metoddiskussion
Syftet med studien har varit att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering.
Avväganden gjordes vid valet av metod. En fördel med kvalitativa intervjuer är att en djupare förståelse kan uppstå för det område som är tänkt att studeras och att det finns utrymme för fördjupande och kompletterande frågor (Denscombe, 2016). Därav och i relation till studiens syfte ansågs kvalitativa intervjuer lämpa sig bäst vid insamlandet av empirin. Dock har stor beaktning till respondenternas identitet och arbetsplats vidtagits och de specifika insatserna som görs på de olika institutionerna har därmed inte redovisats och kan till viss del ses som en begränsning utifrån studiens syfte. En kvantitativ metod, exempelvis enkätundersökning hade kunnat inbringa en större mängd data i form av fler respondenter och eventuellt kunnat ge en mer kartläggande bild avseende det vägledningsinriktade arbetet inom SiS. Dock fanns risken att en låg svarsfrekvens skulle uppstå och bidra till snedvridning på grund av uteblivna svar (Denscombe, 2016). Vid en intervju kan en fråga utvecklas om den anses otydlig, vilket inte är möjligt vid en enkätundersökning. Det är heller inte möjligt att ställa fördjupande frågor i enkätundersökningar. Med utgångspunkt i att urvalet av respondenter avgränsades till personal som arbetar inom SiS begränsades därmed studien till viss del ytterligare då endast ett perspektiv presenteras beträffande problematiken kring processen vid övergångarna. Detta då ingen information har inhämtats från de övriga aktörerna som ingår i det samverkansarbete som
bedrivs. En kvantitativ metod hade möjliggjort att även ta del av deras syn på övergången och samverkansarbetet i större utsträckning, dock skulle detta delvist hamnat utanför ramarna för studiens syfte. Kvalitativa studiers validitet är svår att styrkas, dock har urvalskriterierna och avgränsningarna haft ett tydligt syfte, vilket har varit att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Under arbetets gång har en av respondenterna framlagt en önskan om att ta del av det slutgiltiga och färdigställda arbetet. Det färdigställda arbetet kommer senare att skickas till respondenten. Detta kan enligt Denscombe (2016) bidra till att säkra den kvalitativa studiens validitet. Beträffande studiens reliabilitet, det är svårt att säkerställa att identiska resultat skulle uppstå i en likadan studie, med samma metodologiska genomförande (ibid.). Resultaten i studien bygger på respondenternas egna upplevelse och utsagor, dessa är sedermera tolkade av uppsatsens författare.
8.3 Slutsats
Att utveckla trygga och stabila relationer är en viktig byggsten vid arbetet med den målgrupp unga som blir placerade på SiS särskilda ungdomshem. Den konstruktivistiska vägledningen i kombination bidrar till att skapa en förståelse hos ungdomarna när det kommer till vad som har legat till grund för deras tidigare handlande samt i processen av hur de själva kan välja att konstruera sin framtid utifrån drömmar och att sätta mål. Beträffande övergången så är en bidragande faktor till att den anses vara den svagaste länken i samverkansarbetet som SiSam syftar till, att det många gånger tar lång tid innan eleven får en skolplats. Vilket innebär att en obruten skolgång därmed inte kan säkerställas.
8.4 Förslag om vidare forskning
Det finns en önskan om att stärka upp samverkansarbetet med övergångarna och därmed stärka upp arbetet för en obruten skolgång. Som förslag till vidare forskning och i ledet att stärka arbetet kring övergångarna bör fokus läggas på övergångarnas betydelse för ungdomarnas framtidsutsikter och karriärutveckling. Vidare föreslås också att kunskap om denna målgrupp unga, även lyfts i de pedagogiska utbildningarna, innefattande även de studie- och yrkesvägledarprogram som ges på landets universitet och högskolor. Sannolikheten är stor att personer som är verksamma inom skolan, någon gång kommer att stöta på ett barn eller en ungdom på en skola och som lever under sådana destruktiva förhållanden som presenterats i denna uppsats. Det kan också vara så att detta barn eller ungdom också har erfarenhet av
institutionsvård. Att då ha kunskap om denna grupp, barn och unga och deras olika förutsättningar kan vara värdefull och fylla en stor betydelse i det fortsatta arbetet med att hjälpa dem komma framåt i livet.
Referenser
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur Bandura, A. (1982)Self-efficacy mechanism in human agency. Stanford University.
Betänkande av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (2019). Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle (SOU, 2019:4) Stockholm: Utbildningsdepartementet
Brolin, M. (2017) Perspektiv på hälsa – att bredda vägen. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ekberg, M.S., Fonseca, L., Anderberg, M., Dahlberg, M. (2016)
Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem, Nordic Studies in Education, 2016(04), pp.266–278
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011) Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red). Handbok i kvalitativa metoder (s. 36–57). Stockholm: Liber
Gairal-Casadó, R., Garcia-Yeste, C., Novo-Molinero, M.T., & Salvadó-Belarta, Z. (2019) Out of school learning scientific workshops: Stimulating institutionalized Adolescents' educational aspirations. Ingår i: Children an youth services review 103:2019: sid.116–126
Hodkinson, P. & Sparkes, A. (1997). Careership: A Socialogical Theory of Career Decision Making.
Ingår i: British journal of sociology of education. London: Taylor & Francis: 1997:18: sid. 29–44 Hugo, M. (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem. Institutionsvård i fokus, 2013 (1).
Ivarsson, T. (2019) Hemförhållandets påverkan för framtida karriärval, en litteraturstudie om de påföljder som kan uppstå hos barn och unga med erfarenhet av våld i nära relationer. Umeå Universitet:
Studentuppsats
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Lindberg, M. (2003). På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning? Härnösand: Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Lovén, A. (2015). Teorier om vägledningsfältet. I A. Lovén (red). Karriärvägledning: En forskningsöversikt (s. 63–99). Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, L. (2010). Utgångspunkter och angreppssätt. I L. Lundahl (red). Att bana vägen mot framtiden:
Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 21–33). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Peavy, R.V. (2004). SocioDynamic counselling: a practical approach to meaning making. Ohio: Taos Institute.
Pinheiro Mota, C., Costa, M., Mena Matos, P. (2015) Resilience and deviant behavior among institutionalized adolescents: The relaionship with significant adults. Ingår i: Child Adolesc Soc Work J. 2016:33: sid. 313–325.
Skolverket (2013). Allmäna råd och kommentarer: Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm:
Skolverket
Skolverket (2017). Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar - Exempel från grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Redovisning av regeringsuppdrag (Dnr 7.5.2–2017:1367, Bilaga 2.) Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d461/1553968029340/Bilaga%202%20 SiSam.pdf
Statens institutionsstyrelse (2016). Slutredovisning av regeringens uppdrag till Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska skolmyndigheter – att utveckla och pröva en samverkansmodell för skolverksamheten.
Statens institutionsstyrelse (2018). SiS i korthet 2018: En samling statistiska uppgifter om SiS.
Statens institutionsstyrelse (2019). Vanlig skola, ovanliga förutsättningar. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, SiS
Utrikesdepartementet. (2001). Barn på institution (UD 01:030). Stockholm: Regeringskansliet Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Lagar och förordningar
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)
Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603) Skollag (2010:800)
Socialtjänstlag (2001:453) Webbsidor
Statens institutionsstyrelse (2018). Hämtad från: https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/skolverksamhet/sisam---samverkan-for-obruten-skolgang/
Statens institutionsstyrelse (2020). Hämtad från: https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/
Bilagor
1. Intervjuguide 2. Missivbrev
INTERVJUGUIDE BILAGA 1 Inledning
- En kort introduktion av mig som ska hålla i intervjun.
- Berätta om syftet med studien.
- Sätter ramar för intervjun, tidsåtgång ca 45–60 min, men skulle det bli kortare än så gör detta ingenting.
Intervjufrågor Bakgrund
- Namn - Ålder
- Antal år inom yrket (studie- och yrkesvägledare)
- Hur ser din utbildningsbakgrund ut? Studie- och yrkesvägledarexamen?
- Har du tidigare erfarenhet av att arbeta som SYV inom den reguljära skolverksamheten?
- Hur länge har du arbetat på arbetsplatsen/ inom organisationen?
- Finns det en upprättad SYV-plan på din arbetsplats?
- Ingår du i något SYV-nätverk?
Studie- och yrkesvägledning/ Vägledningsinriktade insatser
1. Berätta lite om ditt jobb?
- Vilka arbetsuppgifter skulle du säga ingår i din arbetsbeskrivning?
- Vilken målgrupp jobbar du med?
2. Hur upplever du att du har möjlighet att påverka det vägledningsinriktade arbetet på arbetsplatsen? (Ex. bred vägledning)
3. Vilka likheter och skillnader skulle du säga finns mellan SiS skolverksamhet och den reguljära skolverksamheten?
Övergången från ungdomshemmet
1. Kan du berätta lite om övergången, från ungdomshem till skola?
2. Kan du berätta närmare om vad SiSam är och hur det fungerar? Vad har du för roll i SiSam?
3. Övergången från ungdomshemmet till skolan efter avslutad placering beskrivs vara den svagaste länken i denna samverkan, vad beror det på?
4. Vad anser du är de största svårigheterna?
5. På vilket sätt sker det någon form av uppföljning efter att övergången har genomförts?
6. Ser du några utvecklingsmöjligheter vid arbetet av övergångarna? Om så, vilka?
7. Till sist, vilka kompetenser som SYV skulle du säga är det viktigaste/främsta, vid arbetet med denna målgrupp?
Avslutning
- Är det något du vill tillägga?
- Skulle du vara okej med att ställa upp på en andra intervju i det fall ytterligare frågor skulle uppstå?
BILAGA 2 Hej!
Mitt namn är Tihna Ivarsson och jag går termin 6 på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå Universitet. Jag är just nu i uppstarten av mitt examensarbete och mitt
Mitt namn är Tihna Ivarsson och jag går termin 6 på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå Universitet. Jag är just nu i uppstarten av mitt examensarbete och mitt