MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN
En kvalitativ studie med syfte i att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom
SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering
Tihna Ivarsson
Examensarbete, 15 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp Vt. 2020
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Examensarbete, 15 hp
Termin 6, Vårterminen 2020 Författare: Tihna Ivarsson Handledare: Peter Bergström Med sikte på framtiden
Sammanfattning
Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.
Nyckelord
SiS ungdomshem, LVU, motivation, handlingshorisont, KASAM, brytpunkter, studie- och yrkesvägledning, skolmisslyckanden
INNEHÅLL
1 INLEDNING...1
1.1 Syfte och frågeställningar...2
1.1.1 Avgränsningar...2
1.2 Disposition...2
2 BAKGRUND...3
2.1 Statens Institutionsstyrelse...3
2.1.1 SiS särskilda ungdomshem...3
2.1.2 Tillgång till undervisning...4
2.2 SiSam...4
2.3 Studie- och yrkesvägledning...6
3 TIDIGARE FORSKNING...7
3.1 Ungdomar som placeras på institution...7
3.1.1 Ökat intresse för vidare studier med riktade insatser...7
3.1.2 Betydelsen av trygga relationer...8
3.2 Skolmisslyckanden...8
3.2.1 Misslyckanden kopplat till självkänsla...9
3.3 Motivation och dess betydelse ur olika perspektiv...9
3.3.1 Motivationsarbete inom skola och behandling...10
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...11
4.1 Vägledning ur ett konstruktivistiskt perspektiv ...11
4.2 Känsla av sammanhang...12
4.3 Careership theory...13
4.3.1 Handlingshorisont...13
4.3.2 Brytpunkter...14
5 METOD...15
5.1 Kvalitativ metod...15
5.2 Urval...15
5.3 Semistrukturerade intervjuer...15
5.4 Insamling av empiri...16
5.5 Bearbetning av det empiriska materialet...16
5.5.1 Transkribering...16
5.5.2 Tematisk analys...17
5.4 Forskningsetik...17
6 RESULTAT...18
6.1 Vägledningsinriktade insatser...18
6.1.1 Relationsbyggande...19
6.1.2 Undervisningen...20
6.2 Övergångar...21
6.2.1 Övergången till ungdomshemmet...22
6.2.2 Övergången från ungdomhemmet...22
6.3 Uppföljning...23
7 ANALYS...24
7.1 Vilka metoder och arbetssätt är framträdande i studie- och yrkesvägledarnas arbete?...24
7.2 Vilka faktorer bidrar till att övergången beskrivs vara den svagaste länken för den rådande samverkan mellan SiS, socialtjänst och hemkommun?...25
8 DISKUSSION...26
8.1 Reflekterande diskussion...26
8.2 Metoddiskussion...28
8.3 Slutsats...29
8.4 Förslag om vidare forskning...29
9 REFERENSER...31 Bilaga 1: Intervjuguide
Bilaga 2: Missivbrev
1. INLEDNING
Statens Institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård av vuxna missbrukare (Lag 1988:870) och av ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. SiS tar även emot ungdomar som antingen är misstänkta för ett brott och som därmed väntar på att en rättegång ska genomföras eller ungdomar som har dömts för ett brott till sluten ungdomsvård (Förordning 1998:641). Idag bedriver SiS 22 stycken särskilda ungdomshem för skolpliktiga och icke skolpliktiga barn och unga upp till en ålder av 21 år (Statens institutionsstyrelse, 2019). Majoriteten av dessa ungdomar placeras på SiS efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Orsakerna till att ett sådant beslut om LVU skall bli aktuellt, är i det fall en ungdom lever ett destruktivt liv med exempelvis kriminalitet eller missbrukar beroendeframkallande medel (1 kap §3 Lag 1990:52). En annan orsak som kan ligga till grund för ett omhändertagande enligt LVU är ifall barnets vårdnadshavare inte kan ge det stöd som behövs för en bra uppväxt (ibid).
Sett till vad som framgår av Skollagen (1 kap 4§ 1 st Lag 2010:800), har alla barn och ungdomar i Sverige rätt till utbildning. Det betyder att alla barn och unga ska få samma förutsättningar till att bilda sig och få den kunskap som hjälper dem till att göra väl underbyggda val inför framtiden. Detta innefattar även de ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem.
Rätten till utbildning för dessa unga tillgodoses genom att varje ungdomshem bedriver sin egen skolverksamhet och tillsammans med socialtjänsten och skolan i elevens hemkommun arbetar de för en obruten skolgång. En modell för detta arbeta har tagit fram och går under namnet SiSam. Övergången från ungdomshemmet till skolan efter placeringen beskrivs vara den svagaste länken i denna samverkan (Statens Institutionsstyrelse, 2018). Vad som också framgår i Skollagen (2 kap 29§ Lag 2010:800) är att elever i alla skolformer förutom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
Med utgångpunkt av de resultat som framkom i tidigare studentuppsats Hemförhållandets påverkan på framtida karriärval (Ivarsson, 2019) visade det sig att det finns indikationer på att barn och unga som utsätts för våld i nära relationer löper en större risk för post-traumatiskt stressyndrom som kan bidra till att hämma utvecklingen av de sociala och kognitiva förmågorna, som i sin tur kan leda till mental ohälsa. Det framkom även att barn och unga som utsatts för misshandel samt varit exponerade för våld, som klassas som psykisk misshandel
under uppväxten riskerar att gå färre år i skolan i jämförelse med de barn och unga som inte har dessa erfarenheter av våldshandlingar under uppväxten (Ivarsson, 2019). Forskning (bland annat Ekberg, Fonseca, Anderberg & Dahlberg, 2016) visar på att det finns ett starkt samband med problematisk skolgång och kriminalitet eller missbruk. Med detta som utgångspunkt hoppas jag på att med denna studie kunna bidra med en ökad förståelse och kunskap för vilka insatser som görs beträffande ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem och deras karriärutveckling. Detta genom att studera de vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem. Studien baseras på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare inom SiS särskilda ungdomshem och en person med ledande och organiserande befattning inom SiS.
1.1 Syfte
Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering.
För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Vilka metoder och arbetssätt är framträdande i studie- och yrkesvägledarnas arbete?
• Vilka faktorer bidrar till att övergången ses som den svagaste länken för den rådande samverkan mellan SiS, Socialtjänst och hemkommun?
1.1.1 Avgränsning
Studien avgränsas till att studera det vägledingsinriktade arbetet inom Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga elever och processen kring övergången från ungdomshem till skola.
1.2 Disposition
Uppsatsen är strukturerad enligt följande; Presentation av bakgrund till vad som skall studeras, vilket syftar till att bidra med förståelse inför den fortsatta läsningen. Därefter följer ett avsnitt över tidigare forskning som är relevant för vad studien syftar att undersöka. I nästkommande avsnitt redogörs det metodval som tillämpats och därefter presenteras ett kapitel som behandlar
valda teorier som utgör analysverktyg för studien. Avslutningsvis följer resultat, analys och diskussion. Slutligen presenteras slutsatser och förslag om vidare forskning.
2 BAKGRUND
I följande avsnitt ges en inblick i Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag och kort om vilka de vänder sig till samt den samverkansmodell som de arbetar utefter för att främja en obruten skolgång för de unga som blir placerade.
2.1 Statens Institutionsstyrelse
Statens Institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård av vuxna missbrukare (Lag 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall) och av ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. SiS tar även emot ungdomar som antingen är misstänkta för ett brott och som därmed väntar på att en rättegång ska genomföras eller ungdomar som har dömts för ett brott till sluten ungdomsvård (Förordning 1998:641 om verkställighet av sluten ungdomsvård)
2.1.1 SiS Särskilda ungdomshem
SiS har idag 22 stycken särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och är placerade över hela landet. De särskilda ungdomshemmen tar emot både skolpliktiga och icke skolpliktiga ungdomar, upp till en ålder av 21 år (Statens Institutionsstyrelse, 2020). SiS särskilda ungdomshem är tillfälliga boenden för ungdomar som behöver stå under särskild uppsikt där majoriteten av de ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem har blivit omhändertagna enligt Lag (1990:52) för särskild vård av unga (LVU). En liten andel av de unga som kommer till SiS har ansökt om frivillig vård enligt Socialtjänstlagen (2001:453). I rapporten SiS i korthet (2018) framgår det att under år 2018 skrevs 1 034 ungdomar in vård enligt LVU på något av de särskilda ungdomshemmen.
Orsaken bakom ett omhändertagande enligt LVU kan vara att ungdomen lever ett destruktivt liv med till exempel kriminalitet eller missbruk. Det kan även vara p.g.a. svåra hemförhållanden, att vårdnadshavarna inte kan ge det stöd som behövs för en bra uppväxt.
Missförhållandena skall vara så pass stora att det innebär en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling riskerar att skadas (3 § 1990:52). Beslut om LVU beslutas av förvaltningsrätten
efter att en ansökan lämnats in från kommunens socialnämnd, i ansökan skall det framgå en redogörelse för orsakerna till varför socialnämnden har gjort en utredning. Orsakerna kan grunda sig i orosanmälningar från skolan eller polisen, från samtal med vårdnadshavare, den unge eller andra personer i den unges närhet. Intyg från psykolog, läkare, elevhälsan eller BVC kan även det ingå i underlaget (4§ 2st. 1990:52). I akuta lägen kan socialnämnden själva besluta om ett omedelbart omhändertagande (6 § 1990:52). SiS ansvarar sedan att ordna med en plats på något av de 22 särskilda ungdomshemmen. Sex månader efter att beslutet om LVU har verkställts skall Socialnämnden pröva om vård med stöd av lagen skall upphöra, denna fråga skall därefter prövas fortlöpande inom sex månader från senaste prövning (13§ 2st. 1990:52).
2.1.2 Tillgången till undervisning
I Skollagen (2 kap. 8§ Skollagen) framgår det att alla barn och ungdomar i Sverige har rätt till utbildning. Skolan är en viktig del inom SiS arbete och skolverksamheterna på de särskilda ungdomshemmen har under senare år genomgått en utvecklingsprocess, något som framgår av Vanlig skola, ovanliga förutsättningar (2019). Det har bland annat lagts ett allt större fokus på att säkerställa ungdomarnas rätt till en fullständig skolgång. Några av de åtgärder som gjort är att varje skola har behöriga lärare och rektorer, elevhälsa och förutom detta har även studie- och yrkesvägledare kommit att bli en allt vanligare funktion inom SiS skolverksamhet. SiS skola erbjuder samtliga kurser avseende grundskolans ämnesplaner och på gymnasienivå erbjuds kurser inom de nationella programmen (Statens institutionsstyrelse, 2019). Hur de tillgodoser eleverna med studie- och yrkesvägledning berättar utvecklingsstrategen för SiS skola (personlig kommunikation) att samtliga ungdomshem tillgodoser sina elever med studie- och yrkesvägledning, dock är det färre än tio särskilda ungdomshem som har en studie- och yrkesvägledare med formell utbildning anställd. På de skolor där behörig studie- och yrkesvägledare saknas har SYV uppdraget tilldelats någon annan inom skolans personal, tillexempel lärare, specialpedagog eller rektor. I vissa fall köper de in studie- och yrkesvägledartjänster av SYV-konsulter (personlig kommunikation, utvecklingsstrateg för SiS skola).
2.2 SiSam
År 2013 fick SiS och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag av regeringen att utveckla och pröva en modell för skolsamverkan för elever som placeras på särskilda ungdomshem. Modellen som då togs fram fick namnet SiSam och syftade till att skapa bättre
förutsättningar för en obruten skolgång och ge en god förankring till skolan för de ungdomar som placeras och vårdas inom SiS. Aktörer som samverkar med varandra utifrån SiSam- modellen är SiS särskilda ungdomshem, socialtjänsten och skolan i hemkommunen (Statens institutionsstyrelse, 2016). Det som SiSam erbjuder är ett gemensamt verktyg och arbetssätt till kommunernas socialtjänst och skola liksom SiS ungdomshem och dess verksamhet för att kunna samordna sina insatser för de placerades skolgång (Skolverket, 2018). Syftet med framtagandet av SiSam-modellen som även framgår av slutredovisningen av regeringens uppdrag till Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska skolmyndigheten – att utveckla och pröva en samverkansmodell för skolsamverkan (2016) är alltså att säkerställa att de ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem verkligen får den utbildning som de har rätt till. Modellen har även i syfte att säkerställa en obruten skolgång vid övergångarna som sker före och efter placeringen (Skolverket, 2018). Modellen består av sju rutiner som tydliggör parternas samverkan samt vem som ansvarar för vad och i vilket skede något skall göras inför, under och efter placeringen (Skolverket, 2018). Rutinerna för de olika stegen beskrivs i tillhörande rapport från Skolverket (2018) enligt följande; Rutin 1–3 innebär att socialtjänsten redan före placeringen tar kontakt med skolan för insamlandet av betyg, omdömen och andra relevanta dokument till utredningen och till SiS. Dessa underlag utgör möjligheten för SiS att snabbt kan komma i gång med den undervisning som eleven behöver och SiS får också förutsättningarna för att kunna planera för den fortsatta skolgången med eleven, socialtjänsten och den mottagande skolan. En gemensam planering mellan SiS skola och eleven utgör för rutinerna 4–6. Den gemensamma planeringen avser den fortsatta skolgången under tiden för placeringen och sker också i samverkan med socialtjänsten och skolan i kommunen. SiS och eleven planerar även för den fortsatta skolgången efter placeringen. Denna planering involverar även socialtjänsten och den mottagande skolan och skall dokumenteras i en överenskommelse (Skolverket, 2018). Som sista rutin av SiSam ska SiS göra en uppföljning av ungdomens skolsituation. En lärare eller annan lämplig person som arbetar på SiS skola tar kontakt med socialtjänsten, i det fall de finns en skriftlig planering för en fortsatt skolgång när ungdomens placering vid ungdomshemmet avslutas. Ungdomshemmet ska även organisera ett möte där SiS, socialtjänsten, ungdomen och om möjligt även skolan deltar. Syftet med mötet är att följa upp den överenskommelse SiS, eleven och socialtjänsten gjorde vid tiden för att placeringen avslutades. Samt även den unges nuvarande skolsituation (Skolverket, 2018).
2.3 Studie- och yrkesvägledning (SYV)
Enligt Skollagen (2 kap. 29§) ska elever i alla skolformer förutom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledning är förutom en rättighet för eleverna, en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärutveckling. Som en del av denna karriärprocess behöver eleverna lära sig fatta beslut och att hantera en valsituation. Det vill säga, de behöver tillgodogöra sig valkompetens och lära sig förmågan i att kunna fatta välunderbyggda beslut. Det är framförallt tre faktorer som hjälper till att bidra till denna valkompetens, (1) självkännedom, eleven behöver bli medveten om sig själv och relationen mellan sig själv och valalternativen (2) information, eleven behöver bli medveten om olika valalternativ, såsom olika yrken och utbildningar och (3) beslutsfattande, eleven behöver lära sig att fatta beslut samt lära sig att genomföra sina beslut (Skolverket, 2013).
Studie- och yrkesvägledning kan delas upp i snäv och bred vägledning. Vägledning i snäv bemärkelse syftar till den personliga vägledningen som sker vid individuella samtal.
Vägledning i bred bemärkelse avser undervisning om arbetslivet och kan innefatta studiebesök, PRAO och att delar av det centrala innehållet i kursplaner och ämnesplaner kan kopplas till arbetslivet (Skolverket, 2017).
I Skolverkets eller skolverkets allmänna råd och kommentarer (2013) framgår vikten av att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, det vill säga att arbeta med bred vägledning. Genom detta kan kopplingen mellan skola och arbetsliv tydliggöras och innebär att eleverna ges en möjlighet till att i en större utsträckning förstå hur kunskaper i ett ämne kan ha betydelse senare i arbetslivet, vilket i sig kan utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval. Att arbeta utefter ett normkritiskt perspektiv i undervisningen bidrar till att eleverna inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell- och social bakgrund (Skolverket, 2013). Alla vinner på att göra välunderbyggda val, därför är det av vikt att se till att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar (Skolverket, 2017.) Inom fältet för Studie- och yrkesvägledning finns det en rad olika teorier som ofta har sin grund i forskningsdiscipliner såsom som psykologi, sociologi och pedagogik. Dessa teorier har utvecklats för att kunna beskriva, förklara och förstå varför en individ väljer som hen gör och vilka faktorer som påverkar valet. Faktorer kan vara både yttre och inre. Teorierna utgör också en grund för vägledaren att arbeta utefter (SOU 2019:4).
3 TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt redogörs tidigare forskning som behandlar begrepp och aspekter som är relevanta för rapportens innehåll och för den slutliga analysen. De områden som kommer att behandlas är ungdomar som placeras på institution, motivation och motivationsarbete riktat till ungdomar inom ungdomsvård, skolmisslyckanden och dess konsekvenser för individens självkänsla och handlingshorisont inför fortsatta och framtida studier.
3.1 Ungdomar som placeras på institution
När barn och unga placeras i ett boende utanför det egna hemmet, så går detta under vad som kallas för samhällsvård. Boendena kan till exempel vara familjehem, jourhem, hem för vård och boende (HVB) eller särskilda ungdomshem. De särskilda ungdomshemmen är en typ av HVB hem, skillnaden är att HVB hem kan bedrivas i enskild eller offentlig regi och de särskilda ungdomshemmen drivs av SiS (Skolverket & socialstyrelsen, 2013). De barn och unga som placeras på ett särskilt ungdomshem behöver stå under särskilt noggrann tillsyn och får hållas kvar med tvång (15§ Lag 1990:52 LVU). Många gånger har ungdomarna en problematisk förhistoria och tidigare insatser och åtgärder har visat sig vara otillräckliga (Skolverket &
socialstyrelsen, 2013). I Socialstyrelsens rapport Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga från 2019 framgår det att den 1 november 2018 hade knappt 33 800 barn och unga minst en behovsprövad öppenvårdsinsats vilket är en ökning med drygt 1 200 personer sedan 2017. I relation till befolkningen innebär detta en ökning med 0,1 procent (ibid). Garial-Casidóm, Garcia-Yeste, Novo-Molinero & Salvadó-Belarta, (2019) refererar till siffror som visar på att individer med erfarenhet av att vara placerade på institution är överrepresenterade inom Europeiska unionens markörer för sociala nackdelar, utöver låg akademisk utbildning är det överrepresenterade vad gäller arbetslöshet, fattigdom, kriminalitet, tonårsgraviditeter och hälsoproblem. Detta är något som är ett växande problem världen över, i rapporten Barn på institution (2001) från Utrikesdepartementet kunde antal barn på institution eller annan boendeform som går under samhällsvård världen över uppskattas till ca 10 miljoner.
3.1.1 Ökat intresse för fortsatta studier, med riktade insatser
Forskning (bland annat Gairal-Casadó et al., 2019) visar på att barn och unga som placeras på institution löper en ökad risk inför att misslyckas på det akademiska planet i jämförelse med barn och unga som placeras inom annan samhällsvård, exempelvis inom fosterhemsfamiljer.
Garial-Casidó et al. (2019) kunde i sin studie uppmärksamma en stor frånvaro av dessa
individer inom områdena matematik, teknik och teknologi. Författarna hade i syfte att studera hur och med vilka insatser det är möjligt att vända denna negativa trend inom dessa vetenskapliga områden. Resultatet av studien som är genomförd i Spanien och med 12 spanska ungdomar placerade på institution visar att med en utökad lärandetid, aktiviteter och workshops utanför den ordinarie undervisningen resulterade i en ökad motivation och intresse för vetenskapliga ämnen och kunde även påvisa en förändring hos dessa ungdomar inför tanken att eventuellt kunna tänka sig akademiska studier i framtiden (ibid).
3.1.2 Betydelsen av trygga relationer
I en studie gjord av Pinheiro Mota, Costa & Mena Matos (2015) framgår det att risken för att utveckla ett avvikande beteende är stor för individer som placeras på institution. Många gånger innebär det att de ungdomar som placeras på institution tas från en skadlig och dysfunktionell miljö. Många av dessa ungdomar kan bära på erfarenheter av exempelvis en bristande omsorg i hemmet, känslor av övergivenhet och brist på känslomässig respons. Detta kan göra att dessa ungdomar är mer sårbara och riskerar att utifrån detta utveckla ett avvikande beteende (ibid).
Pinheiro Mota et al. (2015) menar att en viktig skyddsfaktor mot att inte utveckla ett avvikande beteende är att bygga och utveckla betydelsefulla relationer till vuxna och lärare som är verksamma inom institutionen. Det finns en tydlig koppling mellan att utveckla trygga relationer till förmågan att hantera och komma över svårigheter, vilket främjar en individs resiliens (ibid). Det vill säga en individs förmåga till att hantera och bemästra svårigheter. Av resultaten att döma i Pinheiro Mota et al. (2015) studie, bidrar utvecklandet av dessa trygga relationerna till att väcka känslor av uppskattning och acceptans hos dessa ungdomar och som i sin tur bidrar till att hämma riskerna för att utveckla ett avvikande beteende.
3.2 Skolmisslyckanden
Ekberg et al. (2016) har i sin studie studerat ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Skolmisslyckanden är en stark riskfaktor vid utvecklandet av ett missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och kan senare leda till svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Omvänt kan de visa att en god anknytning till skolan och goda skolresultat ses som en skyddsfaktor inför exempelvis missbruk och kriminalitet (ibid). Skolmisslyckanden, som ett samlingsbegrepp kan innefatta låg närvaro, låga prestationer, beteendeproblem i skolan, avhopp, dålig anknytning till lärare och jämnåriga samt ett lågt engagemang från lärarnas håll.
Bland de ungdomar som ingick i Ekberg et al. (2016) anger en majoritet av dessa att de har eller
har haft olika typer av svårigheter som påverkat deras skolgång och hur de har upplevt skolan.
Studien kunde också påvisa att skolproblem inte enbart föranleds av individuella faktorer, skolproblemen var även relaterade till skolan där bristande arbetsmiljö och dåliga relationer till lärarna hade en stor påverkan. Vilket i sig innebär ett misslyckande för utbildningssystemet då det tydligen brister i att erbjuda undervisning av god kvalitet för samtliga elever (Ekberg et al.
2016).
3.2.1 Misslyckanden kopplat till självkänsla
Bandura (1982) menar att upprepade misslyckanden sänker självkänslan, särskilt ifall de inträffar tidigt, detta medför att en person undviker liknande aktiviteter på grund av att det anses överstiga dennes förmåga. Vilket leder till att personen istället vänder sig till aktiviteter den bedömer kunna hantera. Hugo (2013) lyfter i sin studie Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem att en förbättrad skolsituation kan minska risken för återfall i kriminalitet. Några av de ungdomar som ingick i studien berättar om en ljus framtid med en övertygelse om att det kommer att lösa sig med både arbete och utbildning, att de ser sig själva som personer som kan fortsätta studera och bli en del av utbildningssystemet och sedan arbetsmarknaden. Det var dock inte alla ungdomar som såg en framtid där de själva skulle vara deltagande inom arbete- och utbildningsmarknaden. Dessa ungdomar berättar om en stark kriminell identitet och en fortsatt kriminell karriär efter avslutad placering. Hugo (2013) refererar till SiS forskningsplan där det framgår att många ungdomar som placeras på ungdomshem har läs- och skrivsvårigheter och stora kunskapsluckor på grund av bristande skolgång samt även i vissa fall har en bristande social kompetens. Det är därmed att anse som viktigt att utveckla pedagogiska metoder och i samband med det undersöka hur utbildning kan vara ett led i behandlingsarbetet (ibid). Hugo kunde även i sin studie (2013) påvisa att det råder en bristande och otillfredsställande samsyn mellan behandlingspedagoger och lärare på det särskilda ungdomshemmen när det kommer till just utbildning. Något som riskerar att påverka ungdomarna negativt (ibid). Sannolikheten kan anses vara stor för att dessa ungdomar redan bär på en låg självkänsla och bristande motivation som ett resultat av tidigare skolmisslyckanden.
3.3 Motivation och dess betydelse ur olika perspektiv
Lundgren och Lökholm (2006) definierar begreppet motivation som inre processer som aktiverar, guidar och bibehåller en individs beteende. Författarna förklarar detta begrepp som
en komplex process som kan ta form, omformas och bestå. Att känna motivation bidrar till en vilja att ta sig framåt i livet. Utan de inre processerna som bidrar till att vi ska känna motivation, skulle vi sakna mening i att göra något (ibid). Lundgren & Lökholm (2006) menar att det i samband med motivationsarbete är viktigt att ta hänsyn till de förhållande som råder mellan den inre och yttre motivationen. Med yttre motivation åsyftas de påtryckningar som kommer utifrån och som har en påverkan på våra inre processer i att vilja genomföra något. Det kan vara att du får lön för det arbete du utför, belöningar av att du lyckas uppnå något, i skolan är betyg ett exempel på yttre motivation. Den inre motivationen däremot befinner sig mer på ett känslomässigt plan, vi gör saker som får oss att må bra, saker vi tycker om och finner ett intresse i (ibid).
Lundgren & Lökholm (2006) förklarar vidare berömmets betydelse för motivationen. Beröm som kan liknas med att någon delger positiv feedback på en annan persons handling, produkt eller attribut. Generellt präglas uppfattningen av beröm som något motivationshöjande. Dels som något stärkande för individens egen självkänsla men också i att stärka den fortsatta motivationen i att vilja fortsätta prestera enligt vad som är önskvärt för sammanhanget (ibid).
Författarna lyfter riskerna med att ge beröm på ett felaktigt vis. En fråga de anser att förhålla sig till är, kan beröm vara skadligt? När beröm ges på ett felaktigt vis, det vill säga att när berömmet inte uppfattas som ärligt och uppriktigt för mottagaren kan detta i sin tur skada relationen personerna sinsemellan. Lundgren & Lökholm (2006) exemplifierar detta genom att förklara att när ett barn uppfattar sig själv som inte tillräckligt kompetent för exempelvis en uppgift, kan hen ha svårare för att ta till sig av beröm som ges av en vuxen. Detta på grund av att detta inte överensstämmer med barnets egen självbild. Det finns en risk att relationen mellan den vuxne och barnet kan försämras och en känsla av att den vuxne inte förstår eller att det beröm som ges är i rent manipulativt, kontrollerande syfte eller till och med ur ett sympatiskt syfte, när det inte uppfattas som ärligt (Lundgren & Lökholm, 2006).
3.3.1 Motivationsarbete inom skola och behandling
Jenner (2004) har studerat det motivationsarbetet som utförs i skola och behandling och vad en pedagogiskt grundad behandling kan innebära. Pedagogik handlar om människors lärande och om sociala och kulturella integrationsprocesser, alltså om hur människor blir delaktiga i sitt eget liv och i det omgivande livet. Något som enligt Jenner måste ske i dialog och samspel med andra. Jenner (2004) förklarar att begreppet motivation i första hand handlar om bemötande och inte om egenskaper eller om en vilja som finns eller saknas. Motivation är en följd av de
erfarenheter en individ tidigare har gjort och det bemötande hen får. En relation mellan pedagog och elev skapas redan vid första mötet, där det är pedagogens uppgift att försöka förstå eleven och inte det motsatta. Jenner (2004) skriver även att det är av vikt att pedagogen har förståelse och kunskap kring innebörden av hur tidigare skolmisslyckanden påverkar elevens motivation.
Författaren menar på att det finns likheter mellan att få ett återfall och att misslyckas i skolan, att det väcker samma tankar om framgång och misslyckanden. Viktigt att ta hänsyn till är att eleven eller klienten kan ha problem, men det är inte hen som är problemet (ibid). Individers upplevda självkänsla kan vara en sammanhängande faktor till huruvida motivationen för något är hög eller låg. Likt de yttre påtryckningar som Lundgren & Lökholm (2006) refererar till, tar Jenner (2004) upp att lärares och behandlares förväntningar har en avgörande betydelse för huruvida motivation skapas och vidmakthålls hos eleven eller klienten. Han nämner bland annat
”Pygmalioneffekten” som beskriver hur positiva förväntningar leder till goda resultat och negativa förväntningar leder till dåliga resultat (ibid). I motivationsarbetet bör en kunna gå utanför sitt eget perspektiv och så långt det är möjligt se världen utifrån elevens eller klientens ögon. Det handlar om att kunna se världen utifrån hur individen upplever den och att möta personen utifrån hens livssituation, något som går hand i hand med vad den konstruktivistiska vägledningen grundar sig på (Lindberg, 2003).
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt redovisas studiens teoretiska ansats och de teoretiska begrepp som varit behjälpliga i att förstå och förklara resultatet utifrån studiens syfte. Att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Teorierna som presenteras nedan är vägledning ur ett konstruktivistiskt perspektiv, känsla av sammanhang och Careership Theory med fokus på begreppen brytpunkter och handlingshorisont.
4.1 Vägledning ur ett konstruktivistiskt perspektiv
Den konstruktivistiska vägledningen bygger på en holistisk syn där människan själv är aktiv i sin process om att konstruera sin verkligenhet och att det är individens levnadsberättelse som ligger till grund för dennes fortsatta utveckling (Lindberg 2003). Den konstruktivistiska vägledningen bygger på ett ömsesidigt samspel och med ett lösningsfokuserat förhållningssätt mellan vägledaren och den vägledningssökande individen. Vance Peavy, som närmast kan beskrivas som grundaren av den konstruktivistiska vägledningen menar att vägledare som utgår
från ett konstruktivistiskt synsätt lättare kan förstå en individs beteende, detta på grund av att vägledaren ser beteendet i sitt sammanhang av tidigare erfarenheter och livssituation (Peavy, 2004). Konstruktivismen betonar hur vi människor konstruerar vår framtid och söker mening i tillvaron, individen ska inom den konstruktivistiska vägledningen alltid stå i centrum.
Vägledarens roll är att på ett kreativt och visualiserande arbetssätt assistera individen i att genom hens egen berättelse, bli medveten om sig själv och sitt handlade (SOU 2019:4). Det handlar om att se och möta individen i dennes sammanhang och de nyckelbegrepp som den konstruktivistiska vägledningen utgår från är; mening, mönster och motivation (Lovén, 2015).
4.2 Känsla av sammanhang
Den amerikanske professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923–1994) myntade uttrycket det salutogena hälsoperspektivet och år 1987 utvecklade Antonovsky sin teori och den salutogena inriktningen formulerades. I samband med detta skapades den teoretiska modellen KASAM, En känsla av sammanhang. Med ett salutogent synsätt på hälsa läggs fokus på de friskfaktorer som bidrar till att människor fortsätter att sträva mot hälsa och kan till skillnad från det patogena perspektivet ses som en dynamisk process hos människor (Brolin, 2017). Att arbeta utefter KASAM kan det bidra till att hjälpa människor att klara sig igenom livskriser då arbetet utgår mycket från coping och hälsa. KASAM består av tre sammanflätade komponenter, vilka är följande:
Begriplighet - Kärnan i Antonovskys (2005) modell. Anger i vilken utsträckning en person upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Vilket kan förklaras som att den information en person tar emot är ordnad, tydlig och sammanhängande. Antonovsky menade att en person som har en hög känsla av begriplighet kommer kunna hantera oväntade överraskningar, plötsliga brytpunkter och känna att dessa går att ordna och förklara.
Personen kommer fortfarande att uppleva plötsliga brytpunkter som jobbiga, men förmår sig ändå göra dessa (be)gripbara.
Hanterbarhet - I vilken grad en person upplever att de resurser som står till dennes förfogande är tillräckliga för att kunna möta de stimuli, de krav som hen ställs inför. Resurserna kan bestå av dels det egna men även det som står till förfogande genom andra, exempelvis anhöriga, vänner, politiker, lärare eller ens religiösa tro. Det vill säga personer som en känner stor tillit
till (Antonovsky, 2005). Antonovsky menade att personer med en hög känsla av hanterbarhet inte kommer känna sig som offer för det som händer eller känna att en har behandlats orättvist.
Meningsfullhet - Den tredje och sista komponenten kan beskrivas som graden av motivation, KASAM begreppets motivationskomponent. Den handlar om att vikten av en persons engagemang och delaktighet i de processer som skapar förutsättningar inför framtiden ska kännas meningsfullt. Antonovsky (2005) menade att meningsfullhet är den viktigaste av de tre komponenterna med anledning av att det är motivationen som driver en människa framåt.
4.3 Careership theory
Careershipteorin som är framtagen av Hodkinson och Sparkes (1997) är en sociologisk teori som bygger på Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Enligt författarna sker en individs karriärutveckling och karriärval i relation till dennes sociala och kulturella position i samhället. Vad en individ uppfattar som möjligt att välja beträffande val av karriär sker i ett samspel med samhället, dennes omgivning samt betydelsefulla händelser i dennes liv (ibid.).
Hodkinson och Sparkes menar på att unga gör sina val utifrån ett pragmatiskt-rationellt beslutsfattande där valen kan ses som rutinmässiga utifrån de erfarenheter som de har med sig.
För att förstå de val en individ har gjort, måste hänsyn tas till individens bakgrund (Lundahl, 2010).
”Career decisions can only be understood in terms of the life histories of those who make them, wherein identity has evolved through interaction with significant others and with the culture in which the subject has lived and is living.” (Hodkinson och Sparkes, 1997, sid.
33).
4.3.1 Handlingshorisont
Beslut som rör en individs karriärval fattas, enligt Hodkinson och Sparkes (1997), inom dennes handlingshorisont. Individen fattar beslut som påverkas av dennes habitus och utgår även från det fält som individen befinner sig inom, exempel på fält kan vara skolan. Individens habitus kan ses som ett slags värderingssystem, där individen väger in ens egenskaper och intressen, utvärderar sedan de alternativ som ses som möjliga respektive omöjliga och därefter fattas ett beslut som matchar egenskaperna. För att exemplifiera detta, en individs habitus formas av tidigare erfarenheter. En elev som har dåliga erfarenheter från exempelvis skolan, ser inte
fortsatta studier som en möjlighet inom dennes handlingshorisont. Individen, i detta fall ungdomen, ser därför till andra alternativ till en meningsfull sysselsättning som bättre överensstämmer med sina intressen och egenskaper. Handlingshorisonten blir därmed begränsad då möjligheten till att se bortom den egna handlingshorisonten saknas (Hodkinson
& Sparkes, 1997). Studie- och yrkesvägledarna men också den övriga personalen inom SiS fyller här en viktig roll i att vidga elevernas perspektiv och se till att undervisningen anpassas utifrån elevernas behov och även kunskapsnivå.
4.3.2 Brytpunkter
Ett viktigt och framträdande begrepp inom Careership är brytpunkter. Hodkinson & Sparkes (1997) menar på att människor följer rutiner och en given riktning i livskarriären och i vissa fall kan en avvikelse från denna riktning ske, det sker en så kallad brytpunkt. En brytpunkt kan sammanfattas i att en person byter riktning i livet på ett eller annat sätt och som sedan resulterar i ett förändrat habitus. En del brytpunkter går att förutspå medans andra kan komma plötsligt och oförberett. Grundarna till teorin har valt att definiera tre sorters brytpunkter, de strukturella, de frivilliga och de påtvingade.
De strukturella brytpunkterna är ofta institutionaliserade, och något som de allra flesta går igenom (Hodkinson & Sparkes, 1997). Exempel på dessa är steget mellan förskoleklass till grundskola, grundskola till gymnasium sedan från gymnasiet till högre studier eller till arbete.
De strukturella brytpunkterna går ofta att förutspå och är därmed lättare att förbereda sig inför.
De frivilliga brytpunkterna sker när en individ självmant bestämmer sig för att byta riktning i sin livskarriär. Ett exempel på detta kan till exempel vara att flytta till annan ort eller byta sysselsättning. Anledningen till att en person väljer att genomgå en sådan förändring kan bero på att individen själv känner ett behov av att förändra sin livssituation (Hodkinson & Sparkes, 1997).
De påtvingade brytpunkterna är svårare att förbereda sig på, dessa sker när yttre faktorer spelar in och därmed tvingar en person att byta riktning (Hodkinson & Sparkes, 1997). Exempel på dessa kan vara att personen blir uppsagd, tvingas flytta till annan ort, drabbas av sjukdom eller uppbrott i relationen såsom skilsmässa.
5 METOD
I detta avsnitt redovisas genomförande av studien i följande ordning: kvalitativ metod, urval, semistrukturerade intervjuer, insamling av empiri, bearbetning av empiri samt forskningsetik.
5.1 Kvalitativ metod
Uppsatsen utgår från den kvalitativa forskningsmetoden, då denne ansågs vara mest lämpad till att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Uppsatsen strävade efter att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Fördelar och nackdelar med metodvalet togs i beaktning, mer om detta framgår i metoddiskussionen i kapitel 8.
5.2 Urval
För att kunna besvara studiens frågeställningar användes ett subjektivt urval av informanter (Denscombe, 2016), vilket innebär att respondenterna som ingår i studien lämpar sig utifrån deras kunskap och erfarenhet, vilket är av relevans för studiens syfte och de teman som har behandlats. Kriteriet för att kunna delta i studien var att personen i fråga hade en formell högskoleutbildning inom studie- och yrkesvägledning och arbetar inom SiS. Det fanns inget krav på att de skulle ha tidigare erfarenhet av att arbeta med vägledning, exempelvis inom den reguljära skolverksamheten. Inledningsvis var målet att intervju fem yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom SiS. Av sju direktkontakter responderade två och ytterligare en via sociala medier. Urvalet av respondenter utökades sedermera till att kontakt togs med en person med ledande och organiserande befattning inom SiS. De tre studie- och yrkesvägledarna som deltar i studien är i åldrarna 33–66 år, de arbetar samtliga på SiS särskilda ungdomshem med icke skolpliktiga ungdomar och varit verksamma inom SiS i 5–12 år.
5.3 Semistrukturerade intervjuer
Studien har en kvalitativ utgångspunkt och därför användes semistrukturerade intervjuer.
Intervjuer erbjuder en ökad möjlighet till en djupare förståelse för de område som syftas undersöka (Denscombe, 2016). Det utformades en intervjuguide som skulle täcka för de teman som var av betydelse för att besvara studiens syfte och frågeställningar (se Bilaga 1). Inledande frågor var strukturerade, vilket innebär forskaren har en stark kontroll över frågornas och svarens utformning, vars syfte var att ge en övergripande bild av respondenterna. Dessa frågor
bestod i ålder, utbildning- och yrkesbakgrund. Resterande del bestod av semistrukturerade frågor kopplade till de teman som skulle studeras. Exempel på en sådan fråga var att respondenterna fritt fick berätta om sina arbetsuppgifter. De semistrukturerade frågorna gav respondenterna frihet till att utforma sina svar på egen hand och jag fick utrymme till att vara flexibel i mitt arbetssätt vilket innebar en möjlighet till att ställa kompletterande frågor vid behov (Denscombe, 2016).
5.4 Insamling av empiri
Första steget i att uppsöka respondenter till studien skedde genom att kontakt togs med åtta institutioner, där e-post skickades till de specifika ungdomshemmen följt av en återkoppling via telefon. Andra kanaler som har använts under uppsökandeprocessen av respondenter skedde via sociala medier, detta genom att en förfrågan om deltagande i studien publicerades i en sluten grupp för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på Facebook. Till de personer som responderade på e-post och samtal gavs information om studiens syfte, de frågeställningar jag önskade besvara samt information om anonymitet vid deltagandet av studien. Detta skedde dels muntligt men även genom ett informationsbrev (Bilaga 2) som distribuerades via e-post till informanterna. De tre respondenterna som deltar i studien bor och är verksamma på olika orter i landet. Med anledning av de rådande omständigheterna med Covid-19 genomfördes samtliga intervjuer per telefon. Varje intervju tog drygt en timme att genomföra och inleddes med en repetition av studiens syfte, konfidentialitet och frivillighet i att delta. Detta för att kunna säkerställa att de uppfattat informationen korrekt. Samtalen spelades in med ljudupptagningsprogram på datorn och transkriberades senare. De tre intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna genomfördes under vecka 14 och 15 och intervjun med personen med ledande och organiserande befattning inom SiS skedde under vecka 17.
5.5 Bearbetning av det empiriska materialet
Bearbetningen av det empiriska materialet har bestått av transkribering av intervjuerna följt av en tematisk analys, i syfte att aktivt sortera, ordna och kategorisera materialet.
5.5.1 Transkribering
Det finns olika tillvägagångssätt när det kommer till att transkribera den insamlade empirin. Ett sätt är att ta hjälp av dataprogram, ett annat sätt är att forskaren själv transkriberar materialet, vilket är fallet för denna uppsats. Fördelen med att skriva ut materialet själv är att författaren
lär känna sitt material och kan påbörja arbetet med tolkning och sortering redan under processen med lyssning och skrivande (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Transkribering av intervjumaterialet skedde i direkt anslutning till varje genomförd intervju.
5.5.2 Tematisk analys
Analyseringen av det transkriberade materialet skedde med hjälp av en tematisk analys. Den tematiska analysen består i att identifiera teman som framträder i forskningen (Denscombe, 2016). Efter genomläsning av det transkriberade materialet upprättades ett dokument med de två huvudteman som fanns i intervjuguiden, vägledningsinriktade insatser och övergången från ungdomshemmet. Därefter sammanfördes respondenternas svar som kunde kopplas till dessa två teman. Under analysprocessen användes olika färgmarkeringar av respondenternas svar som genom dess relevans för studiens syfte kunde kopplas samman till vardera tema.
Ytterligare teman kunde utkristalliseras vid genomläsningen av respondenternas svar, dessa teman var återkommande i de olika respondenternas utsagor och kunde sammanställas till följande teman; relationsbyggande, undervisningen, övergången till ungdomshemmet och uppföljning. Det tidigare huvudtemat övergången från ungdomshemmet döptes sedermera om till övergångar. Detta nya huvudtema presenterar de bägge övergångarna beträffande övergången till ungdomshemmet och övergången från ungdomshemmet.
5.6 Forskningsetik
Följande avsnitt diskuteras de etiska frågor och dilemman som kan uppstå under studiens gång, detta med hänsyn till de etiska riktlinjerna för god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017)
Då kvalitativa intervjuer har använts vid insamlande av material har anonymisering tagits i särskild beaktning. För att säkra respondenternas anonymitet i rapporteringen av resultat har de fått fingerade namn och specifika arbetssätt eller metoder som kan kopplas till den specifika arbetsplatsen har därmed utelämnats med anledning av risken för röjning av identitet. Av samma anledning beträffande deras anonymitet förekommer ingen information som kan härleda till deras arbetsplats eller vart i landet de verkar. Respondenterna bor och verkar på olika orter i landet vilket minimerar risken ytterligare för att deras identitet ska kunna röjas. Med anledning av att kvalitativa intervjuer användes var det av särskild vikt att betona frivillighet och möjligheten till att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. Information om studiens syfte skedde muntligt vid en första kontakt samt även skriftligt inför intervjun (se
Bilaga 2). Då respondenterna kan ses som en begränsad profession inom de fält som ämnar studeras och i relation till antalet verksamma studie- och yrkesvägledare inom den reguljära skolverksamheten i landet samt att de olika institutionerna skiljer sig åt när det kommer till målgrupp, arbetssätt etc. kan detta ses som ett etiskt dilemma utifrån studiens syfte. Studiens syfte var att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering Genom att utelämna viss information om de vägledningsinriktade insatser som sker ute på landets SiS institutioner begränsas därmed möjligheten till att redovisa resultatet i studien. Intervjumaterialet har under arbetets gång förvarats på en dator där endast jag som skribent av studien har tillgång till. Efter det att studien har genomförts kommer materialet att överföras och sparas på en extern hårddisk med ett lösenord som endast jag har tillgång till.
6 RESULTAT
Nedan presenteras resultatet beträffande de teman som framträdde under analysarbetet av det insamlade materialet. Resultatet är baserat på respondenternas svar och utsagor.
Respondenterna har följande pseudonymer; Marie (SYV), Kim (SYV), Anna (SYV) och Karl (med ledande och organiserande befattning inom SiS).
Förutom de resultat som presenteras nedan indikerade den tematiska analysen resultat som inte kunde kategoriseras under de sex teman som hittades men som ändå är av betydelse för studiens syfte. Det framkom i intervjun med Karl att det i dagsläget endast finns ca 11 studie- och yrkesvägledare med formell utbildning inom SiS men att de ser detta som en viktig profession inom skolverksamheterna. En huvudmannaplan avseende studie- och yrkesvägledningen är under arbete och skall omfatta samtliga ungdomshem. De strävar efter att varje särskilt ungdomshem skall ha en behörig studie- och yrkesvägledare i framtiden.
6.1 Vägledningsinriktade insatser
Institutionerna som respondenterna arbetar på skiljer sig åt på många vis, exempelvis i storlek men också huruvida de är låsta eller öppna avdelningar. Detta lägger i sin tur grund för vad som är möjligt att genomföra när det kommer till studie- och yrkesvägledande insatser. I det fall det är genomförbart och möjligt utifrån vad som gäller för den enskilda institutionen anordnas ibland studiebesök och temadagar för eleverna, temadagarna kan till exempel handla om olika yrken. Det som är gemensamt för respondenterna i deras yrkesroll är att de träffar samtliga
elever och för de som vill fortsätta med sina studier upprättas en individuell studieplan. I det fall eleverna kommer direkt från en skola så följer de sin gamla studieplan i den mån det är möjligt. Marie säger följande om hur hon arbetar med vägledning:
Det handlar hela tiden om att skapa någon form av samtal för vad som är möjligt, vad som går, vad som är alternativ för att det ska vara en process som finns med den här personen. Så man jobbar, om man tänker på studie- och yrkesvägledningens tre ben som är ju självkännedom, information och sen att fatta ett beslut så är det kanske inte det med att fatta beslut som jag fokuserar på utan det är självkännedom och information och alternativ. (Marie)
6.1.1 Relationsbyggande
De enskilda vägledningssamtalen är uppskattade och viktiga för dessa ungdomar, många gånger kan situationen vara sådan att de inte är redo att samtala kring framtida studier och jobb. Anna beskriver att ungdomarna först genomgår en form av acceptansprocess:
När jag träffar dem så har dem ju precis kommit, de har plockats från sin situation och har inte riktigt landat i att de har hamnat på SiS. Så det är liksom en turbulent process i det också, Varför är jag här? (...)och mitt i allt det ska de liksom prata om framtiden och dom vet ju inte ens om dom kommer att bli dömda för ett brott, dom vet inte ens, att dom har ett missbruk, så det är liksom en acceptansprocess samtidigt som dom då nånstans ska ha en syv-process. (Anna)
Anna förklarar vidare att, för att nå ut till vissa av de här ungdomarna så behöver hon sätta sig in i deras liv för att på så vis komma framåt i planeringen för vad de vill göra i framtiden. Det handlar om att vidga deras handlingshorisont för vad som faktiskt är möjligt för dem:
(...) jobbar mycket med att dom inte ska känna sig misslyckade, det kan vara lite provocerande men jag kan säga att, men om du har lyckats med ett brott, någonstans så har du ju också lyckats med något, liksom, du har rånat en hel butik på jättemycket pengar eller något, någonstans har du ju faktiskt planerat och fullföljt något (...) hur kan man använda de kompetenserna som du har, dina sociala kompetenser att du kan stjäla vem som helst eller kalkyleringsförmåga eller din vad det nu är, att du vågar väldigt mycket (...) Kan man sätta det i ett nytt sammanhang? (Anna)
Under vägledningssamtalen så framkommer det att många av ungdomarna drömmer om en ljus framtid. Att de en dag bor i ett hus, har en partner, har barn och att de har ett jobb att gå till.
Dom har liksom inga konstiga förväntningar eller drömmar jämfört med andra ungdomar. Dom finns ju där som alla, dom vill ju också vara en del av samhället (...) (Kim)
Marie berättar om hur hon arbetar analyserande med sina elever, genom att se tillbaka i tiden och låta eleverna själva reflektera över perioder i deras liv, perioder som de upplever som mest problematiska. Hon berättar även att hon ritar och använder bilder i det vägledande arbetet. Så här säger hon om det analyserande arbetet:
Jag brukar göra lite analyser med dom. Ett problemområde som dom har haft tidigare i livet, det här är ju inget som jag ska säga utan det är ju dom som liksom ska komma på vad det berodde på, varför skolkade jag så mycket? Hur kan det komma sig att det var just så i den årskursen? Det brukar faktiskt vara jättebra de här analyserna. Och då kan dom också säga själva vilket problemområde enligt dom som är det största området och då blir det också lättare för oss att jobba med just den grejen. Så där är det i princip aldrig några problem med att ha enskilda samtal utan tvärtom, det är väldigt uppskattat. Det handlar inte alltid om framtid, eller jo det kan handla om framtid men inte just om utbildning, jobb och skola utan om andra saker. (Marie)
Marie förklarar vilken betydelse SiS har och hur viktigt deras arbete är för de ungdomar som kommer till de särskilda ungdomshemmen:
Jag kan väl bara tillägga att har man fått till det, har man fått det bra så har man kanske räddat en person. Och alla runt ikring som kanske eventuellt skulle kunnat råka ut för den här personen.
(Marie)
6.1.2 Undervisningen
Respondenterna upplever samtliga att de har stora möjligheter att påverka sitt arbete när det kommer till studie- och yrkesvägledande insatser. De upplever att samarbetet med lärarna många gånger fungerar bra vilket bidrar till att vägledning i det breda perspektivet lyfts in i undervisningen och tydliggör kopplingen mellan studier och yrken. Anna säger detta om samarbetet med lärarna på hennes institution:
(...) jag jobbar ju väldigt mycket med vägledning i det breda perspektivet, jag jobbar mycket med att informera och få med lärarna på tåget om att det är jätteviktigt att vi alla jobbar utifrån ett syv-perspektiv, att vi alla hjälps åt. Alltså våra elever dom har så dåliga förutsättningar redan från början, dom har nästan alltid misslyckats i skolan, dom har ett dåligt socialt nätverk, så dom behöver fyllas på otroligt mycket när det gäller kunskap om sig själv, kunskap om att göra val, kunskap om hur skolsystem fungerar, kunskap om vilka möjligheter som finns, kunskap om yrken.
(...) och även koppla undervisningen till, alltså ämnet till arbetsliv och yrkesliv och det är ju liksom otroligt framgångsrikt när eleverna förstår att ja men jag använder matten om jag ska bli elektriker eller inom bygg. Man kan liksom använda undervisningen i sitt ämne och koppla till arbetsliv så att elevernas motivation faktiskt ökar. (Anna)
Respondenterna berättar att majoriteten av de elever som kommer till dem har en brokig skolgång bakom sig som kantats av skolmisslyckanden och förtroendet för skolan är ofta lågt.
Kim berättar till exempel att många av ungdomarna som kommer till SiS ofta antyder att
”skolan är inget för mig”. Respondenterna förklarade att det heller inte är ovanligt att de ungdomar som kommer till SiS har någon form av diagnos, exempelvis ADHD/ADD, autism och mental ohälsa och i vissa av dessa fall kan de tidigare misslyckandena bero på att det inte har lagts tillräckligt med resurser på att anpassa undervisningen efter deras behov.
Undervisningen inom SiS skola genomförs i små grupper och med en hög lärartäthet, vilket innebär goda möjligheter till att anpassa undervisningen utifrån varje individs behov och kunskapsnivå. Kim och Anna berättar följande vad de kan se att undervisningen kan resultera i för dessa ungdomar:
Vi har faktiskt en hel del unga som alltid har misslyckats som kommer till oss och faktiskt lyckas och blir liksom, wow jag har aldrig haft ett betyg!
Men så har vi ju det här som många av ungdomarna behöver, som den vanliga skolan inte erbjuder och det är små grupper och mycket personal och anpassningar som är utifrån elevens nivå. (Kim)
(...)jag har samtal med elever som säger att skolan är inget för mig, det har aldrig gått bra, jag skiter i det här men (...) dom som är här ett tag, dom får så pass mycket hjälp och dom hittar sin förmåga och hittar tron till sig själva och ser liksom en strimma med hopp, att det finns en framtid (...) ett tydligare mål, en tydligare vision om vad jag vill göra sen när jag är vuxen. Jag har ett tydligare mål och jag kan jobba för det målet och jag kan ta betyg och jag kan nå det målet. (Anna)
6.2 Övergångar
Vad som tydligt framkom av intervjuerna är att samtliga av de tre respondenterna fyller en stor och viktig roll inom SiSam, framförallt under och i slutskedet av placeringen. En samordnande roll som många gånger är mycket tidskrävande och beskrivs som den största utmaningen i deras arbete. För att kort sammanfatta det arbete som de studie- och yrkesvägledarna som ingick i studien gör inom SiSam är följande; 1) Regelbunden kontakt med socialtjänsten samt även ta kontakt med tidigare skolor för insamlande av betyg, omdömen och övrig information som är av vikt, exempelvis eventuella åtgärdsprogram 2) Upprättar en individuell studieplan för
samtliga elever som kommer, om intresse för att fortsätta med studierna finns hos eleven 3)Vid utflytt, kontakta skolor för att ordna en skolplats till eleverna
6.2.1 Övergången till de särskilda ungdomshemmen
En stor och tidskrävande uppgift som respondenterna vittnar om beträffande arbetet med SiSam är att det många gånger tar lång tid för skolorna att skicka in elevernas betyg och omdömen.
Något som i sin tur landar hos studie- och yrkesvägledarna. Att få in underlaget från skolorna i tid är avgörande vid uppstarten av elevens fortsatta skolgång inom SiS. Utan omdömen eller betyg är det svårt att upprätta en hållbar studieplan, då vetskapen om vart SiS skola behöver ta vid saknas. Marie och Anna berättar följande:
Det finns även vissa skolor, även om jag har fått ett medgivande av eleven, inte vill lämna ut någon information (Marie)
De utmaningar som gör mig mest frustrerad är ju dels när vi får en elev som kanske har F i flera ämnen (...) jag bråkar och bråkar med skolan om att vi behöver omdömen, vi behöver veta var eleven befinner sig, vi behöver veta vart vi behöver ta vid någonstans och där är skolorna/skolledarna skyldiga att ge oss den informationen numera. Men för en del elever, de kanske har varit avstängda ett tag, det kan vara några månader eller nåt år sen dom gick i skolan och skolorna har inte fått in rutiner för det där än riktigt. Så ibland får vi ja, slå knut på oss själva nästan. (Kim)
Anna menar också på att det är viktigt att relevanta frågor ställs vid inhämtandet av underlaget:
Enligt SiSam-modellen ska jag inte behöva kontakta en enda skola för att det är socialtjänstens ansvar att få in den överlämningen, men det händer typ aldrig. Så dom är liksom inte medvetna om sitt ansvar och när dom väl blir medvetna om det så har dom inte tid. Sen så vet dom heller inte vilka frågor som dom ska ställa. Jag tycker att det är jättesvårt, för jag vill att socialtjänsten ska göra det för det skulle underlätta mitt liv jättemycket men å andra sidan så tar dom inte in information av den kvalitén jag vill heller. (Anna)
6.2.2 Övergången från ungdomshemmet
Övergången till skolan beskrivs oftast som den svagaste länken i samverkansarbetet (Statens Institutionsstyrelse, 2018) och samtliga respondenter i studien beskrev även de övergången från ungdomshemmet till gymnasiet som problematisk. Framförallt ur ett strukturellt perspektiv. En av de främsta utmaningarna som påverkar deras arbete är framförallt den okunskap som de upplever råder kring SiS och de elever som kommer från SiS särskilda ungdomshem. Men även
det att skolsystemet och SiS- systemet inte går ihop. Något som samtliga tog upp under intervjuerna. Kim och Anna säger följande:
(...)Jag har också haft lärare och skolor som tycker att men herregud, varför släpper ni ut en elev om hen nu bara har det här lilla kvar i religionen, varför har ni inte gjort det klart? Och då förstår dom inte att när en elev ska flytta, då måste vi släppa. Ibland går flyttarna jättefort och vi hinner inte. (Kim)
Den största utmaningen som jag ser det, är dels okunskap om elevernas förutsättningar men också att man, ja som i många kommuner har det blivit så tajt, det finns inga lediga platser bara såhär lediga. Det finns ingen luft i systemet alls för att få in en elev som kommer i oktober och vill ha en skolplats som kanske har med sig svenska 1 och engelska 5 och matte men har inte gjort det andra.
(Anna)
Ytterligare en aspekt som påverkar arbetet kring övergångarna för eleverna och som gör att övergångarna beskrivs som problematiska grundar sig i att de olika systemens strukturer inte överensstämmer med varandra. ”Så det är skolsystemet och SiS-systemet som inte riktigt går ihop” (Marie). Den reguljära skolan är utformad på ett sådant vis att eleverna går hela läsår för att sedan påbörja efterföljande läsår. Det kan vara svårt att hitta lediga platser till gymnasieprogrammen, något som självklart kan variera beroende på vilket program eleven läser och vart i landet eleven flyttar, dock tycks även detta vara något som återkommer:
Det tog väl kanske tre månader men så till slut fick hen en skolplats, men det är jättemycket slit, det ser jag som den största utmaningen att hitta en skolplats åt dem när dom flyttar ut, det är så slitit.
(Kim)
Karl instämmer i det som framkommit i intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna. Han menar även på att detta medför inte bara negativa konsekvenser för eleven, utan även i arbetet med att motverka en avbruten skolgång.
6.3 Uppföljning
Arbetet med uppföljningen av ungdomarna efter en avslutad placering har i syfte att säkerställa en obruten skolgång. För att återkoppla till samverkansmodellen SiSam, modellen bygger på ett bestämt antal rutiner, där uppföljning ingår som en sista rutin. Tre månader efter att en ungdom har avslutat sin placering hos SiS, skickas en blankett till socialtjänsten som då får i
uppgift att återkoppla gällande ungdomens situation beträffande sysselsättning. Det har visat sig att denna uppföljningsprocess idag är så pass bristfällig att det har lett till att den för tillfället har satts på paus. Detta med anledning av att mängden svar som kommit åter till SiS varit så pass få (Personlig kommunikation, Karl). Karl berättar dock att det finns initiativ till att stärka och bygga upp rutinen kring uppföljningen. Socialtjänsten har påbörjat och inlett ett projekt kring samverkan för placerade barn (Personlig kommunikation, Karl).
7 ANALYS
Nedan följer en analys av ovan redovisade resultat av intervjuerna med respondenterna i syfte att besvara studiens forskningsfrågor. Till hjälp för detta används tidigare presenterad forskning och teorierna KASAM, Careership utifrån begreppen handlingshorisont och brytpunkter samt konstruktivistisk vägledning.
7.1 Vilka metoder och arbetssätt är framträdande i studie- och yrkesvägledarnas arbete?
Samtliga studie- och yrkesvägledare som deltagit i studien fokuserar mycket på att arbeta relationsskapande vilket framgår av huvudtemat vägledningsinriktade insatser. Jenner (2004) förklarar relationsskapandet som något som sker redan vid första mötet och där det är pedagogen, eller i det här fallet studie- och yrkesvägledaren uppgift att försöka förstå eleven.
Detta sker bland annat genom att tolka och förstå ungdomens beteende som ett resultat av tidigare erfarenheter och är en del av den konstruktivistiska vägledningen (Peavy, 2010). Nästa steg i vägledningsprocessen kan besvaras utifrån temat relationsbyggande, och handlar om att blicka framåt. Att placeras vid ett ungdomshem kan i det här fallet anses som en påtvingad brytpunkt, majoriteten av ungdomarna som placeras inom SiS ansöker inte om detta frivilligt utan de tas från sitt sammanhang. Studie- och yrkesvägledarna måste här sätta sig in och se världen utifrån ungdomarnas ögon, att se till deras förflutna, deras drömmar och ta vara på deras kompetenser för att sätta dessa i nya sammanhang och blicka framåt. Något som framkom i Annas citat ovan under temat relationsbyggande. Detta kan förstås utifrån KASAM och konstruktivistisk vägledning. Ungdomarna måste kunna känna att deras nuvarande situation är begripbar, vilket sker genom en acceptansprocess. Att de har resurser till att kunna hantera sin situation nu men också senare samt att de känner att det finns en meningsfullhet i det de gör och att det krävs engagemang till att konstruera men också att sträva mot den framtid de
