Förslag på fortsatt forskning

Vi har i denna studie lyft elevperspektivet på språkutveckling, delaktighet och motivat io n i relation till likvärdig utbildning. Det hade varit intressant med en liknande studie i större skala för att finna än mer djuplodade tankar och reflektioner som kan ligga till grund för ökad känsla av delaktighet och motivation i varje elevs språkutveckling. Kanske hade en bred undersökning kunnat kartlägga en rangordning i vilka faktorer som påverkar

53

elevernas upplevelser av språkutvecklande undervisning, deras känslor av delaktighet och motivation? Nu när Barnkonventionen (UNICEF, 2009) blir lag i Sverige hade det varit intressant med den storskaliga studien och en uppföljning om några år för att undersöka implementeringens eventuella påverkan på språkutvecklande undervisning.

Med ett organisatoriskt perspektiv skulle fortsatt forskning kunna undersöka hur politikerna vid eventuell revidering av läroplanerna tar tillvara elevperspektivet och kopplar rätten till likvärdig utbildning oavsett elevers biologiska, sociala eller kontextuella behov. Flera elever i studien upplevde brister i stöd för språkutveckling. Oavsett bakgrund eller nuvarande livssituation ska barn få likvärdig utbildning (UNICEF, 2009). Skollagen (SFS 210:800) stärker elevernas rättigheter genom att förtydliga att skolan under inga omständigheter får neka barnet stöd om behov för sådant finns för barnets utveckling. Trots detta upplevde de intervjuade eleverna brister i stöd för språkutveckling. Vi menar inte att elevernas upplevelser beror på illvilja, varken från skolsystemet eller lärare, men resultatet kvarstår. Barn upplever sig lämnas ensamma och utlämnade till sin egen förmåga i lärsituationer. Studiens småskaliga resultat kan möjligen inte säga något om skolsystemet i stort men slå an en tanke om hur systemfe l gör sig påminda i verksamheterna. Om läroplan utesluter elever med funktionsvariatio ner och elever i språklig sårbarhet från att få högre betyg, hur visar sig då detta i klassrumme n och elevernas upplevelser (Lindblad et al., 2018)? Kanske skulle vår studie kunna inspirera till en större undersökning med upplevelsen av bristande stöd i fokus? En storskalig studie på vårt område skulle kunna ge undervisande lärare och ansvariga för utbildningssystemet fler möjligheter att skapa likvärdig utbildning för alla. Kanske skulle man också kunna infria höga förväntningar på alla elever därmed efterfråga vad de mer kan lära oss om lärar- elev- relationer samt inre målbilder och motivation?

Ur det strikt specialpedagogiska perspektivet hade det varit intressant att undersöka hur speciallärare möter rådande behov som uppstår i motivationsklyftan (Nilholm, 2005) mellan kravet på likvärdig utbildning, det faktiska elevunderlaget och styrdokument. På vilka sätt skulle speciallärarens arbetsuppgifter påverkas om elever som befinner sig i språklig sårbarhet inkluderades i styrdokumentens formuleringar och mål?

Frågan om likvärdighet är stor, elevernas upplevelser många och forskningsuppsla ge n förmodligen nästintill oändliga. Det blir spännande att se vad som kommer härnäst för att främja varje elevs språkutveckling, känsla av delaktighet och motivation.

54

Referenslista

Ahlberg, A. edt. (2009). Specialpedagogisk forskning en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och

utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med

elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur

Bjørndahl, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet

i förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur Bråten, I. (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Cummins, J. (1986). Empowering minority students: A framework for intervent io n.

Harvard educational review, 56(1), 18-37.

Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång, en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Stockholm: Sigma förlag

Cummins, J. (2017) Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & kultur

Dörnyei, Z. & Ushioda, E. (2011). Teaching and researching motivation. Pearson Education.

Elleman, A. M., & Compton, D. L. (2017). Beyond comprehension strategy instruction: What's next?. Language, Speech, and Hearing Services in

Schools, 48(2), 84-91.

Gardner, D. och Yung, K. W. H. (2017). Learner Motivation in self-access Language Learning. Innovation in Language Learning and Teaching, 11(2). 159-176

Gillam, R. B., Montgomery, J.W., Evans, J.L, & Gillam, S. L. (2019). Cognitive predictors of scentence comprhension in ahchildren with and without developmental language disorder: Implicit for assessment and treatment.

55

Granheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, (24) (2), ss105-112

Gustavsson, S., Samuelsson, C., Johansson, E. & Wallman, J. (2013). How simple is the view of reading? Scandinavian Journal of Educational Research 57 (3),

292-308

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå; om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur

Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hattie, J. A. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 Meta-Analyses

relating to Achievement. New York: Routledge

Hattie, J. & Yates, G. (2015). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra

lärprocesser. Stockholm: Natur och Kultur

Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lahey, M. (1988). Language disorders in language development. (Revised ed of Languagedevelopment and language disorders/ Lois Bloom, Margaret Lahey 1978 ed.) Macmillian

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

Liberg, C., Lundgren, U. och Säljö, R. (2017). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur

Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C. & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar för att klara nya läroplanens krav? Läkartidningen

(115) (EYRL), ss1-4

Miller, C. A. (2006). Developmental relationships between language and theory of mind. American Journal of Speech - Language Pathology, 15 (2), 142-54. Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?.

Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2) 124-138

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.

56

Nilholm, C. & Göransson, K. (2019). Inkluderande undervisning - Vad kan man

lära sig av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten

Nilholm, C. & Wengelin, Å. (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur

Rose, D., & Martin, J. R. (2012). Learning to write, reading to learn: Genre, knowledge and pedagogy in the Sydney School. Sheffield: Equinox.

Ryan, G. W., & Bernard, H. R. (2000). Techniques to identify themes in qualitat ive data. Handbook of Qualitative Research. 2nd ed. Thousand Oaks, CA: Sage

Publications.

Salameh, E-K. (red) (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och

undervisning. Stockholm: Natur & Kultur

Samuelsson, S. m. fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med

skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber

Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: A randomized controlled trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495. Strandberg, L. (2013). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.

Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Timperley, H. (2019). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan

teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur

Unescorådet, S. (1996). Salamancadeklarationen och handlingsram för undervisning av elever av behov av särskilt stöd. Svenska Unescorådets skriftserie nummer 4/1996.

Sverige, U. N. I. C. E. F. (2009). Barnkonventionen: FN: s konvention om barnets rättigheter.

Wery, J. & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103-108

57

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik

för de första skolåren. Stockholm: Natur & Kultur

Wright, L., Pring, T., & Ebbels, S. (2018). Effectiveness of vocabulary intervent io n for older children with (developmental) language disorder. International

58

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION

2019-10-15

Samtycke till elevers medverkan i studentprojekt

Vi är två studenter, Linda och Jessica, från Malmö Universitet som skriver examensarbete om hur elever upplever sig delaktiga och motiverade till

språkutveckling. Examensarbetet presenteras i januari 2020 då vi hoppas examineras som speciallärare i språk-, läs- och skrivutveckling.

Rektorerna på skolorna har godkänt att vi genomför intervjuer med elever i syfte att få in data till examensarbetet. Intervjuerna fokuserar på elevernas egna berättelser om delaktighet i och motivation till skolans arbete för språkutveckling. Den

semistrukturerade intervjumetoden används vilket innebär en samtalsform där eleven får möjlighet att uttrycka sig fritt, medan frågorna som ställs ramar in intervjuns syfte. Den av oss som intervjuar en elev kommer att träffa eleverna individuellt på skolan och intervjun tar upp till en timme.

Information som samlas in är namn och ålder på eleverna. Inga personuppgifter kommer att vara offentliga. Intervjuaren tar anteckningar under intervjun som komplement till inspelning i syfte att kunna skriva ned intervjun. Inspelningen av intervjun sker med diktafon och inga mobiltelefoner eller andra digitala verktyg kommer att användas för ljudupptagning. Materialet analyseras som ett led i att öka förståelsen för hur undervisningsaktiviteter kan stärka motivation och lärande. Materialet från intervjun kommer att lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet. Likaså kommer samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på universitetet.

På speciallärarprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen

vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

(http://muep.mau.se).