I enlighet med Christopher (2016) anser vi att det finns många fördelar med att ta sig an utmaningen med att minska sin klimatpåverkan istället för att vänta. Processen att gå från en idé till en implementerad och etablerad åtgärd kan kräva tid, resurser och engagemang.
Det finns ingen någon enkel eller schablonmässig lösning som passar alla företag, istället behöver varje enskilt företag hitta den väg och de metoder som är mest lämpade för företaget. Företagets ledning bör enligt Orsato (2006) anpassa arbetet och valet av åtgärder utifrån företagets strategi för att kunna utnyttja resurserna på rätt sätt.
Ett strategiskt verktyg som kan hjälpa företag att strukturera sitt miljöarbete är ett miljöledningssystem. Företag kan välja mellan att implementera ett eget ledningssystem eller ett standardiserat miljöledningssystem, som de även kan certifiera sig mot. Dock menar Orsato (2006) att en certifiering av ett standardiserat miljöledningssystem kan medföra alltför stora kostnader för vissa företag. Det viktigt att förtydliga att ledningssystemets effekt på företagets miljöprestanda inte beror på om det är ett certifierat ledningssystemet (exempelvis ISO 14001). Ett företags miljöprestanda kommer inte automatiskt att förbättras genom att implementera ett miljöledningssystem utan förbättringen grundar sig snarare i företagsledningens engagemang och deras avsikt bakom arbetet (Testa, Iraldo & Daddi 2017).
Fallföretaget har idag inget miljöledningssystem och deras miljöarbete kan uppfattas som diffust utifrån resultatet. Vid implementering av ett miljöledningssystem bör företaget börja med att genomföra en miljöutredning för att kartlägga hur deras verksamhet påverkar miljön. Baserat på resultatet av kartläggningen kan lämpliga mål och åtgärder
46 formuleras med rutiner för exempelvis mätning och uppföljning. Genom att arbeta mer proaktivt med ständiga förbättringar inom ett miljöledningssystem kan företaget bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, vilket styrks av Rosa, Lunkes och Brizzola (2019).
Det finns flera miljöbedömningsmetoder som kan användas för att bedöma vilken miljöpåverkan som en produkt eller process har. Fyra miljöbedömningsmetoder som vanligtvis används inom svensk tillverkningsindustri är: Green Performance Map, miljömässig värdeflödesanalys, avfallsflödesanalys och LCA (Shahbazi et al. 2019).
Däremot menar Shahbazi et al. (2019) att det inte går att peka ut en metod som är den lämpligaste metoden att använda, då det skiljer sig beroende på situationen. De olika metoderna kräver varierande grad av kunskap, tid och kostnader, och bedömer produkten eller processen utifrån olika kriterier (Shahbazi et al. 2019). Med tanke på att olika växthusgaser har olika påverkan på klimatet (IPCC 2014) kan det vara en bra idé att göra en miljöbedömning där hänsyn till detta tas.
För ett företag, såsom fallföretaget, som inte har arbetat med miljöbedömningsmetoder tidigare kan det kännas överväldigande att ge sig in och leta efter en lämplig metod för den produkt eller process de vill bedöma. Då en miljöbedömning exempelvis kan påvisa förbättringsmöjligheter (Baumann & Tillman 2004) vore det synd om företaget väljer bort att genomföra en miljöbedömning på grund av otillräcklig kompetens gällande vilka metoder som finns och hur de ska genomföra bedömningen. Samtidigt skulle det inte heller bra om företaget väljer en viss metod enbart utifrån företagets tidigare erfarenheter med metoden eller att den kräver mindre resurser än övriga metoder. Detta eftersom en specifik metod inte alltid ger ett svar gällande det som efterfrågas (Shahbazi et al. 2019).
Att genomföra en miljöbedömning på en produkt eller process leder i sig inte till ett minskat utsläpp av växthusgaser. Däremot kan resultatet av en miljöbedömning ligga till grund för strategiska beslut som kan minska utsläppen av växthusgaser.
Enligt Ammenberg (2012) har miljörelaterade krav och efterfrågan för mer miljövänliga produkter ökat. Detta samstämmer med studiens resultat där det även framkommer att fallföretaget under produktutvecklingsfasen arbetar med valet av material i syfte att minska produktens miljöpåverkan och möta kundernas krav. Att arbeta med exempelvis valet av material under produktutvecklingen är av stor betydelse för produktens miljöpåverkan under hela livscykeln, vilket styrks av Lindahl (2013) som menar att produktens miljöpåverkan till stor del fastställs under produktutvecklingen och att förändringar som istället genomförs i senare faser kräver mer resurser.
I resultatet framkommer det att företaget samarbetar med interna och externa aktörer i syfte att minska påverkan på miljön och har tagit fram produkter som har en lägre energiförbrukning under användningsfasen och där komponenterna ska hålla längre.
Genom innovation kan företag föra samman innovativa möjligheter med de krav som kunderna ställer, och förmågan att skapa innovativa och hållbara lösningar ska enligt Kuzma et al. (2020) ses som en värdefull resurs för företaget. Töbelmann och Wendler (2020) påpekar dock att tekniska lösningar enbart ska ses som ett komplement i en mer systematisk omvandling. Samtidigt som innovativa lösningar kan minska påverkan på
47 klimat och miljö bör alltså fallföretaget, och tillverkande företag i allmänhet, undvika att endast fokusera på innovation och istället se till helheten.
Genom ett systemsynsätt kan företaget analysera sin verksamhets påverkan på klimatet i ett större perspektiv (Bruzelius & Skärvad 2017). Att enbart analysera den påverkan som sker inom verksamhetens fyra väggar visar inte hela bilden då händelser utanför verksamheten kan påverka företaget och tvärtom. Om företaget istället ser sin verksamhet som en komponent i ett större system bör hänsyn tas även till klimatpåverkan som uppstår som en konsekvens av de beslut som företaget tar. Tidigare har miljöarbetet riktats in på fasta utsläppskällor (Ammenberg 2012) och kan vara en bidragande orsak till att vissa företag kan ha svårt att se sitt ansvar i ett större perspektiv. Fokuset gällande miljöarbete har dock till viss del skiftat till att se en produkts påverkan ur ett livscykelperspektiv, vilket innebär att all påverkan på klimat och miljö från utvinning av råmaterial till sluthantering ska beaktas (Ammenberg 2012). För att minska en produkts miljöpåverkan på ett effektivt sätt bör alltså hänsyn tas till samtliga faser under produktens livscykel.
Studiens resultat tyder på att fallföretaget begränsar sitt perspektiv till de aktiviteter som sker inom verksamheten, såsom val av material under produktutvecklingen, innovation, källsortering i produktionen och de tillverkande fabrikernas vatten- och elförbrukning.
Genom att vidga perspektivet och inkludera aktiviteter som sker utanför verksamheten kan företaget upptäcka eventuella förbättringsmöjligheter som är mer effektiva utifrån såväl miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.
Enligt Klimatpolitiska rådet (2019) kommer de flesta sektorer att behöva eliminera sina utsläpp av växthusgaser innan år 2045 och utsläpp från inrikes transporter ska minska drastiskt redan innan år 2030. Här kan ett företag bidra för att hjälpa andra sektorer och aktörer att minska utsläppen genom val av transporttjänster och utformningen av produkter, vilket styrks av Grant, Won och Trautrims (2017) som menar att ansvaret ska fördelas mellan olika aktörer istället för att allt ansvar läggs på en enskild aktör.
Fallföretaget ställer idag inga miljörelaterade krav på sina leverantörer och det verkar snarare som att det många gånger beror på tillfälligheter att företaget väljer ett miljövänligare alternativ. Ett exempel är att företaget undviker onödiga transporter, vilket i huvudsak görs på grund av att minska på kostnaden. Skulle fallföretaget börja med att ställa miljörelaterade krav på sina leverantörer och i större utsträckning samarbeta med dem är vi övertygade om att deras produkters påverkan på klimat och miljö kan minskas på ett mer effektivt sätt än idag.
48
6 Slutsats
I följande kapitel presenteras studiens slutsats, bidrag och begränsningar. Kapitlet avslutas sedan med förslag på fortsatta studier.