Nedan följer en kort summering av den teoretiska referensramen för respektive avsnitt.
Hållbar utveckling
- Vid win-win-situationer erhåller företaget fördelar inom två eller tre hållbarhetsaspekter samtidigt, och studier visar att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk utveckling samt miljöskyddsarbete. (Hahn, Figge, Pinkse &
Preuss 2010; Jiang och Fu 2019)
- Kostnader för investeringar som kan medverka till att arbeta mer miljömässigt hållbart kan på kort sikt vara höga medan det på lång sikt kan vara en god investering samtidigt som det gynnar miljön. (Slawinski & Bansal 2015)
Växthuseffekten
- Till följd av mänskliga aktiviteter ökar koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, vilket leder till en global uppvärmning. Olika växthusgaser påverkan skiljer sig ifrån varandra utifrån gasernas bidrag till växthuseffekten och deras livslängd. (IPCC 2014; Naturvårdsverket 2019b)
- Förväntade konsekvenser för människor (exempelvis effekter på människors hälsa och tillgång till vatten och mat) kan begränsas om uppvärmningsnivåerna begränsas. (IPCC 2018)
Klimatpolitiska åtgärder
- För att påverka människors beteenden och förhindra klimatförändringar har flera internationella överensstämmelser godkänts, såsom klimatkonventionen år 1992 och Parisavtalet år 2015. (Ammenberg 2012; UN 1992; UN 2015a)
- Målen i Parisavtalet kan teoretiskt sett nås tekniskt och ekonomiskt, men den första omgången av nationella klimatplaner ligger inte i linje med den utveckling som krävs för att uppnå dem. (Dimitrov et al. 2019; Rockström et al. 2017; Tørstad 2020)
- Sverige har sedan länge haft en ledande roll när det kommer klimatpolitik och miljöarbete. Ett klimatpolitiskt ramverk röstades igenom år 2017 och utgör kärnan i Sveriges arbete för att uppfylla Parisavtalet. Ramverket innefattar en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. (Ammenberg 2022; Carbon Market Watch 2017; Runnalls 2008; Wendling et al. 2018)
31 Klimatförändringarnas utveckling
- Trots de ansträngningar som har gjorts på internationell nivå har genomföranden av politiken på nationell nivå varit otillräckliga. (Howes et al. 2017)
- Klimatförändringar kan vara svåra att ta till sig på avstånd och människor tenderar att uppmärksamma den globala uppvärmningen i samband med ovanliga väderhändelser och personliga upplevelser. (Choi, Gao & Jiang 2019; Stoknes 2015)
- Klimatförnekande åsikter beror inte på okunnighet, låg intelligens eller bristande information, utan är snarare ett självförsvar. Information som utmanar de övertygelser som är centrala för en persons uppfattning om sig själv riskerar därför att förbises. (Stoknes 2015; Wikforss 2017)
- Ett beslut från regeringen togs i slutet av år 2019 om en utredning för att se över hur miljöbalken och annan relevant lagstiftning kan anpassas för att nå Sveriges klimatmål. (Miljödepartementet 2019b)
- I en undersökning kring den svenska allmänhetens syn på klimatet anger 84 procent att de är klimatmedvetna. Dock finns det tecken på att stödet för klimatpolitiskt motiverade styrmedel kan komma att minska. (Klimatpolitiska rådet 2020; Naturvårdsverket 2018)
Organisationer
- Ett företag kan bland annat analyseras utifrån ett intressentsynsätt och ett systemsynsätt. Ett företags intressenter är de som på något sätt påverkar eller påverkas av företagets verksamhet, exempelvis kunder, leverantörer och samhälle. I ett systemsynsätt ses företaget som ett system med komponenter inom och utanför verksamheten som är beroende av varandra. (Bruzelius & Skärvad 2017)
- Om det i ledningsgruppen saknas en person som har miljö- och hållbarhetsfrågor i sina arbetsuppgifter kan dessa frågor få en lägre prioritet, vilket även kommer att märkas på resterande delar av organisationen. (Ammenberg 2012)
- Företagets personal får vid anställning ansvar för sina arbetsuppgifter. Ansvar kan delegeras vidare till en annan person som har tillräcklig kompetens för att klara av arbetsuppgifterna. Rätt kompetens är en förutsättning för medarbetaren för att kunna göra ett bra arbete. (Ammenberg 2012; Bruzelius & Skärvad 2017)
- Vid arbete mot en mer hållbar verksamhet bör företag planera organisatoriska förändringar och engagera medarbetare i företagets olika organisationsnivåer så att eventuellt motstånd kan övervinnas. (Lozano 2013)
- En organisation behöver ha mål formulerade för att ge en tydlig vägledning kring vad organisationen ska arbeta mot. För att en organisation ska kunna nå sina mål behövs strategier. (Bruzelius & Skärvad 2017)
- Det är viktigt att engagera all personal i det strategiska arbetet så att personalen inte agerar på ett sätt som motverkar strategin på grund av otillräcklig kompetens.
(Ammenberg 2012).
- Efterfrågan för mer miljövänliga produkter och lösningar har sedan år 2000 ökat kraftigt. (Ammenberg 2012)
32 Miljöarbete i företag
- Företag behöver välja mellan att acceptera utmaningen med att minska klimatpåverkan eller att försöka förhala arbetet. För att säkerställa att resurser inte spenderas på fel åtgärder bör företagsledningen anpassa sina investeringar utifrån företagets strategi. (Christopher 2016; Orsato 2006)
- Ett miljöledningssystem uppmuntrar företag att arbeta på ett proaktivt sätt, vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Ett certifierat miljöledningssystem är kostsamt och ger ingen garanti för en förbättrad miljöprestanda. Förbättringen är snarare ett resultat av avsiktliga och strategiska beslut tagna av företagets ledning. (Rosa, Lunkes & Brizzola 2019; Testa, Iraldo & Daddi 2017)
- Bland flera olika miljöbedömningsmetoder finns inte någon metod som alltid är bättre än de andra. Green Performance Map, miljömässig värdeflödesanalys, avfallflödesanalys och livscykelanalys är fyra vanliga metoder inom svenska tillverkningsindustri. Metoderna kräver varierande grad av kunskap, tid och kostnader. (Shahbazi et al. 2019)
- Under utvecklingen av en produkt fattas beslut som i stor utsträckning bestämmer den totala miljöpåverkan som produkten kommer att ha under hela livscykeln.
(Lindahl 2013).
- Förmågan att effektivt kunna skapa innovativa och hållbara lösningar bör ses som en värdefull resurs inom organisationen. Dock bör inte fokuset inte enbart ligga på tekniska framsteg utan innovationen ska snarare ses som ett komplement i en mer systematisk omvandling. (Kuzma et al. 2020; Töbelmann & Wendler 2020) - Ansvaret för att uppnå en miljövänligare logistik bör inte läggas på en enskild
aktör, utan ska fördelas på olika aktörer. (Grant, Won & Trautrims 2017)
33
4 Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet från studiens enkät och intervjuer.
4.1 Ansvar, delaktighet och engagemang
Fallföretaget är ett moderbolag i en koncern med ett flertal dotterbolag runt om i världen.
I företaget, vars huvudkontor är placerat i Sverige, finns centrala stödfunktioner såsom HR, ekonomi och IT. Dotterbolagen består av tillverkande och säljande bolag som till stor del styrs av det enskilda dotterbolagets ledningsgrupp. På så sätt kan dotterbolagen förhålla sig till de lokala regelverk som berör respektive bolag. Moderbolaget kan påverka dotterbolagen genom beslut kring riktlinjer och övergripande mål.
Samtliga respondenterna uppger att det i dagsläget inte finns någon person på fallföretaget som arbetar specifikt med miljömässig hållbarhet. Däremot arbetar företagets VD och andra personer i ledningsgruppen, däribland en av respondenterna, med strategiska frågor kopplade till bland annat klimat och miljö för att säkerställa att företaget har en strategi, policy och rutiner för dessa frågor. Att företaget inte har någon som arbetar mer aktivt med att lyfta fram och driva på företagets strategiska arbete med klimatfrågan utpekades av tre respondenter som ett hinder för att bidra ytterligare till minskade utsläpp av växthusgaser. Två respondenter menar dock att företaget fortfarande är för litet för att ha en tjänst som är dedikerad till arbetet med klimat och miljö.
Under intervjuerna framkommer det att det finns ett intresse hos anställda i koncernen att arbeta mer aktivt med frågan. I enkätundersökningen svarade tre respondenter att de inte alls håller med påståendet om att de saknar ett allmänt intresse för klimatfrågor medan två respondenter angav att de inte riktigt håller med och en respondent uppgav den håller med i viss mån, se Figur 8. Detta visar att det i stor utsträckning finns ett allmänt intresse för klimatfrågor hos respondenterna.
Figur 8: Fördelningen av respondenternas allmänna intresse för klimatfrågor.
34 Det pågår just nu ett arbete på fallföretaget med att ta fram en strategi för hur bolagen i koncernen ska arbeta med hållbarhet, vilket beskrivs mer ingående under avsnitt 4.2. I enkäten uppger två respondenter att de till viss mån är delaktiga i företagets arbete med klimatfrågor medan resterande respondenter svarar att de inte alls är delaktiga i arbetet.
Respondenterna beskriver under intervjuerna att arbetet med strategin sker centralt, vilket även speglar de svar som inhämtats från enkäten gällande hur drivande respondenterna är i arbetet, se Figur 9.
Figur 9: Diagrammet visar hur drivande respondenterna anser sig vara när det gäller företaget arbete med klimatfrågor.
35
4.2 Mål och strategi
Under studien uppgav respondenterna anser att ledningen inte har formulerat tydliga strategier för hur företaget ska bidra till minskad klimatpåverkan. På frågan om huruvida respondenterna anser att ledningen saknar tydliga mål angående företagets arbete med klimatfrågor uppger samtliga respondenter att de håller med till viss del eller helt och hållet, se Figur 10. Även i samband med intervjuerna framkommer det att företaget inte har satt något konkret miljömål.
Figur 10: Fördelningen mellan respondenternas svar gällande tydliga mål.
Fallföretaget håller i dagsläget på att arbeta fram ett nytt format för en övergripande strategi för koncernens verksamhet. Modellen för strategin består av en trappa med fyra steg där varje steg innehåller vissa mål inom olika huvudområden (däribland hållbarhet) som måste uppfyllas för att kunna klättra vidare till nästa steg, se Figur 11. Utöver målen inom varje steg så finns det ett övergripande ekonomiskt mål som gäller för hela koncernen med ett slutdatum år 2022.
Figur 11: Modell skapad utifrån en beskrivning av den övergripande strategi som fallföretaget arbetar fram.
36 Inom området för hållbarhet har fallföretaget identifierat fem komponenter som ska inkluderas i strategin: säkerhet, personal, företag, socialetik och miljö. Flera respondenter påpekar att företaget har fokuserat på andra delar av verksamheten och att andra områden i strategin därför har arbetats med mer aktivt medan hållbarheten har fått vänta. En respondent pekar ut detta som ett hinder för att bidra ännu mer till minskade utsläpp av växthusgaser tillsammans med att företaget borde arbeta med proaktivt med frågan.
Uppföljning av strategin ska genomföras minst två gånger per år för att utvärdera hur företaget ligger till i förhållande till de uppsatta målen. Vid uppföljningen ska samtliga huvudområdet följas upp. Varje dotterbolag följer upp de ekonomiska målen månadsvis.
Moderbolagets ledning har sedan uppföljning med dotterbolagen varannan månad där uppföljning görs kring exempelvis den ekonomiska utvecklingen, ordrar och prognoser.
Utöver strategin för koncernen har de olika dotterbolagen möjlighet att formulera egna mål och strategier för det enskilda bolaget. Det framkommer dock att det även på denna nivå, till respondenternas kännedom, saknas konkreta klimatmål och formulerade strategier för arbetet mot minskad miljöpåverkan. Nivån på miljöarbetet i dotterbolagen varierar utifrån de lokala regelverk som bolagen har att förhålla sig till, exempelvis utbildning och skriftlig beskrivning på hur material ska hanteras.
4.3 Kompetens
Samtliga respondenter anser sig i viss mån ha en god kunskap kring den globala uppvärmningens konsekvenser. Gällande Parisavtalet och svenska lagstiftning som reglerar utsläpp av växthusgaser varierar respondenternas kännedom, se Figur 12.
Figur 12: Respondenternas kännedom kring Parisavtalet och svensk lagstiftning.
37 I dagens läge finns det ingen utbildning för ledningsgruppen eller övrig personal rörande miljöfrågor. En respondent menar att det finns andra utbildningar som personalen får där miljöfrågor kan ingå, men att det inte finns någon utbildning som enbart berör miljö och hållbarhetsfrågorna. En annan respondent uppger att övrig personal har utbildats kring källsortering i produktionen av företaget som levererar källsorteringen. På frågan om huruvida respondenterna anser att det finns en bred kompetens i ledningen avseende utbildning och erfarenhet har två respondenterna svarat att de inte vet eller inte har någon åsikt. Utöver detta har majoriteten av respondenter angivit att de håller med i viss mån eller håller med helt och hållet kring att det finns en bred kompetens i ledningen, se Figur 13.
Figur 13: Diagrammet visar fördelningen mellan respondenternas åsikt gällande ledningens kompetens.