5. Resultat och analys
6.4 Förslag på vidare forskning
I slutet av arbetsprocessen uppmärksammades ett område som skulle vara intressant att forska vidare kring, nämligen samverkan mellan socialtjänst samt hälso- och sjukvård för äldre personer med demenssjukdom. Flertalet biståndshandläggare menade att samverkan med sjukvården kan underlätta arbetet med äldre personer med demenssjukdom, men att det i dagsläget förelåg bristande samverkan som lämnade mycket att önska. Det skulle därigenom vara intressant att studera hur socialtjänst och hälso- och sjukvård inom landsting/region samverkar kring äldre personer med demenssjukdom.
45
Referenslista
Ahlenius, H. (2004). Vad är moraliskt rätt? - Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius. Stockholm: Thales.
Andersson, K. (2004). Det gäller att hushålla med kommunens resurser: biståndsbedömares syn på äldres sociala behov. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 3-4, ss. 275-292.
Becker, H.S. (2008). Tricks of the Trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.
Bentham, J. (1988). The principles of morals and legislation. New ed. Amherst, N.Y: Prometheus. (Originalutgåva publicerad 1789).
Blomberg, S. (2004). Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala
äldreomsorgen. Diss., Lunds universitet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bökberg, C., Ahlström, G., Karlsson, S., Rahm Hallberg, I. & Janlöv, A-C. (2014). Best practice and needs for improvement in the chain of care for persons with dementia in Sweden: a qualitative study based on focus group interviews. BMC Health Services Research 2014, 14:596.
Corvol, A., Moutel, G., Gagnon, D., Nugue, M., Saint-Jean, O. & Somme, D. (2012). Ethical issues in the introduction of case management for elderly people. Nursing Ethics, Vol 20, Issue 1, ss. 83-95.
Demenscentrum. (2016). Vad är demens?. http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/ [Hämtad 2017-10-20].
Dunér, A. (2007). To maintain control: Negotiations in everyday life of older people who can
46
Dunér, A. & Nordström, M. (2003) Dilemman i biståndsbedömarnas yrkesutövning. FOU-rapport 1:2003. Göteborg: Inform Trycket AB.
Dunér, A. & Nordström, M. (2005). Biståndshandläggningens villkor och dilemman: inom
äldre- och handikappomsorg. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2011). Etik och profession: i en tid av ökande privatisering och
myndighetskontroll. Stockholm: Natur & kultur.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 34-54.
Franzén, M. (2010). I fråga om makt. : Diskurser, resurser och kontexter. I Goldberg, T. (red.). Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-127.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.
Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4 översedda uppl. Lund: Arkiv.
Foucault, M. (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Henriksen, J. & Vetlesen, A.J. (2013). Etik i arbete med människor. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Holstein, J-A. & Gubrium, J- F. (2003). Inside interviewing: new lenses, new concerns. I Holstein, J-A & Gubrium, J-F. (red). Inside interviewing: new lenses, new concerns. Thousand Oaks, Calif.: Sage, ss. 3-32.
Janlöv, A-C., Rahm Hallberg, I-L. & Petersson, K. (2011). Care managers’ view of family influence on needs assessment of older people. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol 25, Issue 2, ss. 243–252.
47
Kant, I. (2006). Grundläggning av sedernas metafysik. Stockholm: Björck & Börjesson. (Originalutgåva publicerad 1785).
Kaplan, D. & Berkman, B. (2011). Dementia care: A global concern and social work challenge. International Social Work. Vol 54, Issue 3, ss. 361 - 373.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Lindelöf, M. & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd : Om handläggningsprocessen inom
äldreomsorgen. Diss., Umeå universitet.
Miller, J. & Glassner, B. (2016). The ”inside” and the ”outside”: Finding realities in interviews. I Silverman, D. (red). Qualitative research. 4. ed. Los Angeles: SAGE. ss. 51-66.
Nordh, J. & Nedlund, A-C. (2017). To co-ordinate information in practice: Dilemmas and strategies in care management for citizens with dementia. Journal of Social Services Research. Vol 43, Issue 3, ss. 1-17.
Pettersson, U. (2013). Etik och socialtjänst. 4 uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Proposition 1997/98:113. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken.
Proposition 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen.
Ryrstedt, E. (2014). Får jag inte bestämma något själv? En studie av kvarstående beslutanderätt hos den dementa äldre. Socialvetenskaplig tidskrift, Vol 21, nr 3-4. ss. 329-346.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
48
SFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialstyrelsen. (2009). Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2012). Äldreomsorgens nationella värdegrund- ett vägledningsmaterial. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg av äldre - Lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2009). Sveriges framtida befolkning 2009-2060. (Rapport 2009:1). Örebro: SCB-tryck.
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 8-16.
49
Taghizadeh Larsson. A. & Österholm J. H. (2014). How are decisions on care services for people with dementia made and experienced? A systematic review and qualitative synthesis of recent empirical findings. International Psychogeriatrics, Vol 26, Issue 11, ss. 1849–1862.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Thorsén, H. (2016). Människosyn och etik. Stockholm: Remus.
Tyrell, J., Genin, N. & Myslinski, M. (2006). Freedom of choice and decision-making in health and social care. Dementia, Vol 5, Issue 4, ss. 479 - 502.
Tännsjö, T. (2012). Grundbok i normativ etik. Stockholm: Thales.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wikström, E. (2005). Inflytandets paradoxer : Möjligheter och hinder för självbestämmande
och inflytande i hemtjänsten. Lic- avh., Växjö universitet.
Wilkinson, H. (2001). ”Empowerment and decision-making for people with dementia: the use of legal interventions in Scotland”, Aging & Mental health, Vol 5, Issue 4, ss .322-328.
Woods, B. & Pratt, R. (2005). Awareness in dementia: Ethical and legal issues in relation to people with dementia. Aging & Mental Health, Vol 9, Issue 5, ss. 423-429.
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och
praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Österholm, J. H., Taghizadeh Larsson, A. & Olaison, A. (2015). Handling the dilemma of self-determination and dementia: A study of case managers’ discursive strategies in assessment meetings. Journal of Gerontological Social Work, Vol 58, Issue 6, ss. 613–636.
50