Förslag på vidareutveckling av vald lösning

Detta kapitel behandlar hur den valda lösningen med fördel kan vidareutvecklas.

Förslag 2 har förbättringspotential på flera punkter. Bland annat bör man fundera på om alla klassificeringsalternativ verkligen behövs. Detta gäller speciellt begreppet 0-olycka där det i det nuvarande förslaget är det en hårfin skillnad på alternativen.

Precis som de andra alternativen tar förslag 2 inte hänsyn till åtgärdsalternativ, hur komplicerade de är att genomföra och vilken verkningsgrad åtgärden får. Förslaget skulle kunna hjälpa till bättre med prioriteringen av åtgärder om det kompletteras med någon form av frågeställning som hjälper till att avgöra detta.

Svaren på sannolikhetsfrågorna blir bättre om man istället för svarsalternativen använde sig av ett antal frågor som exempelvis; ”Hur många gånger i veckan utförs arbetsuppgiften där risken finns?” och ”Hur ofta går det fel?”. Med hjälp av svaren på dessa frågor skulle man i så fall kunna räkna ut sannolikheten istället för att uppskatta den.

Det har visat sig svårt att både ta hänsyn till orsakens allvarlighet och avgöra om händelsen ska anmälas till arbetsmiljöverket med samma variabel. Modellen skulle med fördel kunna utökas med ja och nej –frågor som motsvarar myndighetens riktlinjer för vad som ska

rapporteras in. Ett ”ja”-svar markeras med exempelvis ”R” som i ”Rapporteras” och indikerar att ärendet bör granskas vidare och rapporteras. Övriga frågor kan då förslagsvis

omformuleras så att de fokuserar extra mycket på orsakens allvarlighet. Redan befintliga frågor/svarsalternativ som ger ”R”:

• Dödsfall

• Allvarlig personskada, olycka nivå 3 och 4 Frågor som behöver läggas till:

• Drabbade olycksfallet mer än en person samtidigt? Ja = R • Tillbud: Fanns fara för liv eller hälsa? Ja = R

Inga av de föreslagna förbättringarna kräver stora resurser att genomföra. Ju tidigare i utvecklingsprocessen som förslagen tas hänsyn till desto större nytta kan de göra. Detta kapitel bör läsas med eftertanke och användas till inspiration. Läsaren kan gärna anteckna egna förslag och tankar som kommer upp under läsningen.

- Diskussion -

58

15 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras detta examensarbete, huruvida det har uppfyllt sitt syfte och vilka felkällor som kan finnas.

Under arbetets gång har jag tvingats inse skillnaderna i att göra arbetet ensam och i en grupp på 3-4 personer. Saker och ting har tagit lite längre tid än jag räknat med och det blev därför inte lika mycket tid över till att utveckla lösningsförslagen som beräknat. Att bearbeta allvarlighetsgraderingen så att den på sikt kan användas och integreras i MIA är något som min handledare Anna-Stina tror kommer att ta upp till två år, så att ta fram ett helt fungerande lösningsförslag inom ramarna för detta examensarbete var aldrig ett rimligt mål.

Inte heller hade jag räknat med att litteraturstudien skulle bli så omfattande, men detta visade sig i allra högsta grad nödvändigt för att kunna lösa uppgiften. En rejäl litteraturstudie var ett av SSAB:s önskemål när arbetet startade och det har man också fått. Att denna rapport inte innehåller fler referenser beror på att jag gått på djupet med de källor som gett bidrag till rapporten. Flera böcker har använts för att ge nödvändigt kött på benen för att lösa uppgiften men inte gett material att hänvisa till i rapporten.

När det gäller lösningsförslagen så tar ingen av modellerna hänsyn till hur svåra problemen är att åtgärda och hur effektiva olika åtgärder är. Detta är emellertid en viktig aspekt när man ska prioritera åtgärder.

Förslagen har testats och utvärderats utifrån mitt eget perspektiv, utan den grad av

inblandning från personal från Stålhälsan eller annan del av SSAB som egentligen avsetts. Detta beror främst på tidsbrist. I idealfallet skulle ett test ta 1-2 veckor i anspråk inklusive planering, snarare än de få dagar som lades ner i detta fall. Större planering skulle krävas samt inblandning av samtliga arbetsmiljöingenjörer och helst också ett antal avdelningschefer med erfarenhet av att hantera tillbud och olycksfall och prioritering av åtgärder i praktiken. Resultaten kan på grund av detta med stor sannolikhet komma att ändras när erfarna och insatta personer använder och testar de olika förslagen.

Önskemålet att modellen ska indikera vilka fall som ska rapporteras till arbetsmiljöverket går inte nödvändigtvis ihop med att allvarlighetsgradera för prioritering av åtgärder.

Arbetsmiljöverkets kriterier utgår mer från den inträffade konsekvensen än den tänkbara. Hur detta kan lösas finns föreslaget i kapitel 14 Förslag på vidareutveckling av vald lösning. Arbetet har efter genomförd litteraturstudie och benchmarking resulterat i inte mindre än tre förslag på modeller som alla har stora potentialer att vidareutvecklas efter önskemål. Frågan om vilka i organisationen som ska använda modellen har också besvarats. Jag anser därmed att syftet med examensarbetet har uppfyllts och känner mig mycket nöjd med vad jag åstadkommit.

- Rekommendation -

16 Rekommendation

I detta kapitel ges rekommendationer angående hur SSAB Tunnplåt bör arbeta vidare med resultatet av detta arbete.

Utvärderingsmatrisen visar att förslag 2 är det förslag som i sitt nuvarande utförande motsvarar punkterna i kravspecifikationen bäst. Om man väljer att gå vidare med något av förslagen så som de finns presenterade i denna rapport är det alltså förslag 2 man bör välja. Min rekommendation är dock att man går tillbaka till de tre ursprungliga lösningsförslagen och använder de olika tankesätten som inspiration och grund för vidare arbete med

allvarlighetsgraderingen. Då kan man använda det bästa ur de tre separata förslagen för att hitta en metod som är optimal för verksamheten.

En viktig fråga som skulle besvaras i och med detta arbete var på vilken nivå i organisationen som allvarlighetsgraderingen skulle genomföras. Jag rekommenderar att graderingen används både av avdelningscheferna (”närmaste chef”) och av arbetsmiljöingenjörerna på Stålhälsan. Cheferna har direkt nytta av att på egen hand använda modellen för att prioritera åtgärder som de är ansvariga för och arbetsmiljöingenjörerna kan analysera svårare fall som eventuellt ska anmälas till Arbetsmiljöverket, själva eller tillsammans med ansvariga chefer.

Slutligen vill jag även rekommendera att man verkligen, inom hela företaget, förbereder sig på den ökade mängden inrapporterade ärenden och åtgärder till dessa så att man klarar den förväntat ökade arbetsbördan. Om arbetarna inte känner att det som rapporteras in blir omhändertaget och åtgärdat inom rimlig tid förlorar de förtroendet. Risken är då stor att inrapporteringen att minskar igen och hela syftet med MIA kan i värsta fall gå förlorat.

- Referenser -

60

Referenser

Litteratur

Grimvall, G, Jacobsson P, Thedeén, T, m.fl. (2003) Risker i tekniska system, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 978-91-4402-664-0.

Bellgran, M., Säfsten, K. (2005) Produktionsutveckling – utveckling och drift av produktionssystem, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03360-5.

Akselsson, R. (2008). Säkerhet och risk. I M. Bohgard, m.fl Arbete och teknik på människans villkor. Prevent, Solna. ISBN: 978-91-7365-037-3

Osvalder, A.-L., Rose, L., & Karlsson, S. (2008). Metoder. I M. Bohgard, & m.fl., Arbete och teknik på människans villkor. Prevent, Solna. ISBN: 978-91-7365-037-3

Harms-Ringdahl, Lars. (2007) Säkerhetsarbete – innebörd och struktur. Räddningsverket, Karlstad. ISBN 978-91-7253-339-4

Internet

Arbetsmiljöverkets hemsida

http://www.av.se/teman/sam/ ^Systematiskt arbetsmiljöarbete. ^{(november 2008)}

AcuSafe http://www.acusafe.com/Hazard_Analysi s/HAZOP_Technique.pdf HAZOP (december 2008) Force Technology. http://www.force.dk/sv/Menu/Consultanc y+and+Development/Human+Factors/08 0306_humanfactorssakerhetskultur.htm Säkerhetskultur. (december 2008) Ipsco.com http://www.ipsco.com

SSAB North America Division (januari 2009) Relia Soft http://www.reliasoft.com/newsletter/2q2 003/rpns.htm Risktal. (januari 2009)

SSAB Intranät. Verksamhet, produktion, statistik.

(oktober 2008).

Weibull.com

http://www.weibull.com/basics/fmea.htm

FMEA (januari 2009)

Western National Insurance

http://www.wnins.com/losscontrol/experi encemod.pdf Workers compensation insurance (januari 2009) Zert.se http://www.zert.see

- Referenser -

Muntliga

SSAB Tunnplåt Inger Armgren Projektledare, MIA Löpande kontakt. Börje Hallgren Arbetsmiljöingenjör (9 januari 2009) Anna-Stina Hörnlund Arbetsmiljöingenjör Löpande kontakt. Hans Johansson Arbetsmiljöingenjör (9 januari 2009)

SSAB North

America Division ^{John Carroll Vice President HR &} Security ^{(9 januari, 2009).}

Scania Kerstin Lundberg Arbetsmiljöingenjör (12 januari, 2009)

Zert AB Johan Sander Konsult (9 januari, 2009).

Bilaga 1

- Kompletterande litteraturstudie -

Bilagor

Bilaga 1; Kompletterande litteraturstudie

Bilaga 2; SSAB:s blankett för Arbetssäkerhetsanalys (ASA) Bilaga 3; Test av förslag 1

Bilaga 4; Test av förslag 2 Bilaga 5; Test av förslag 3

Bilaga 1