Införande

ASA-rapporten sammanställs och överlämnas till huvudansvarig för produktionen eller till företagsledningen som ansvarar för att besluta om och genomföra åtgärder.

4.7.6 HAZOP

HAZOP används vanligen av företag som vill utveckla en plan för att hantera tekniska olyckor. Metoden har fått stor acceptans inom processindustrin där den används som ett effektivt verktyg för att förbättra såväl säkerheten som produktionen.

Målet med en HAZOP – analys är att:

• Identifiera alla potentiella orsaker som kan äventyra säkerheten eller driften. • Bedöma om systemets nuvarande utformning är sådan att riskerna minimeras.

• Om så inte är fallet, rekommendera åtgärder eller se till att fortsatta studier inleds för att kunna lösa problemet.

HAZOP följer samma princip som många andra metoder, nämligen att de flesta system är så komplexa att man måste dela upp dem i mindre, hanterbara delar. Analysen utförs av en grupp som bör bestå av individer med blandade bakgrunder och personligheter. Man identifierar ett antal processparametrar, exempelvis ”flöde” och kombinerar dessa med ett antal ledord för att ta fram avvikelser. Ett ledord kan vara ”inget” och

kombinationen/avvikelsen bli således ”inget flöde”. Sedan tar man fram alla möjliga orsaker till ”inget flöde” och börjar med den orsak vars konsekvenser är värst. På detta sätt går man igenom alla parametrar, ledord för ledord (AcuSafe).

Enligt HAZOP finns det tre olika typer av orsaker: • Fel på utrustning

• Mänskliga fel, misstag som kan skapa risker, • Externa händelser

Fördelarna med HAZOP är bland annat att identifieringen av tänkbara risker är mycket uttömmande och tar tillvara på kunskaperna hos en stor grupp människor. Den största nackdelen är att metoden är mycket tidskrävande.

- Företagsbeskrivning -

32

5 Företagsbeskrivning

I detta kapitel ges en kortfattad presentation av SSAB Tunnplåt och dess verksamhet i helhet och Kallvalsverket i Borlänge i synnerhet.

5.1 Historik

SSAB Tunnplåt är ett dotterbolag inom SSAB-koncernen och består till största delen av det som en gång var de två gamla fristående stålföretagen Domnarfvets Jernverk och Norrbottens Järnverk, NJA (SSAB 2008).

År 1872 fattades beslut om att anlägga ett järnverk vid Domnarvsforsen i Borlänge. Den första masugnen togs i drift fem år senare. Därefter gjordes en rad långsiktiga investeringar och lagom till första världskriget var Domnarvet ett komplett järnverk. Norrbottens järnverk anlades i Luleå under andra världskriget efter ett beslut av regeringen i syfte att säkra den svenska stålförsörjningen.

I slutet av 70 talet rådde stor kris för de svenska stålföretagen. Detta blev starten för

sammanslagningen av Domnarvet, NJA och industrikoncernen Gränges AB i vilken gruvorna i Grängesberg samt Oxelösunds Järnverk AB ingick. Alla företagen var vid det laget

konkursdrabbade och ingen av de privata ägarna ville satsa mer pengar. Då beslutade sig den dåvarande regeringen för att ingripa. En långdragen process inleddes där företagen slogs ihop till en statlig stålkoncern. 1 januari 1978 startade det nybildade SSAB sin verksamhet.

Nu följde ett antal år med en rad stora och dramatiska omorganisationer och förändringar som tillslut ledde till ett ”nytt” SSAB med nya effektiva produktionslinjer. 1988 ombildades företaget. Divisionerna i Luleå och Borlänge slogs därmed ihop och bildade SSAB Tunnpåt, det största av de nybildade dotterbolagen.

5.2 SSAB Tunnplåt idag

SSAB Tunnplåt är idag Nordens största tillverkare av tunnplåt. Bolaget har ca 4400 anställda fördelade på produktionsenheterna i Borlänge, Luleå och Finspång samt i dotterbolag såväl i Sverige som utomlands (SSAB 2008).

SSAB Tunnplåts fyra varumärken är:

Bolagets vision är att vara världens mest smarta och flexibla stålföretag. Affärsidén lyder:

”SSAB Tunnplåt utvecklar, producerar och marknadsför tunnplåt med fokus på avancerade höghållfasta produkter som ger mervärde för våra kunder.”

Kärnaffären vilar på två ben. Dels vill man vara marknadsledande inom hela sitt

produktprogram på närmarknaden, men man satsar också hårt på en nischaffär med global försäljning av avancerade höghållfasta stål till särskilt utvalda kunder.

- Företagsbeskrivning -

5.2.1 Från order till leverans

All produktion inom SSAB Tunnplåt är kundorderstyrd. När en beställning kommer in tillverkas ett material som är unikt och anpassat efter varje enskild kunds önskemål. Varje stålämne får därför ett unikt produktionsnummer som följer med genom hela processen (SSAB 2008).

Materialets resa startar i Luleå där den metallurgiska produktionen, bestående av koksverk, masugn och stålverk med stränggjutning, finns. Kol från bland annat Australien och USA förvandlas tillsammans med malm från LKAB i Malmberget till stålämnen. Ämnena skickas med Stålpendeln som avgår 3 gånger per dag från Luleå till Borlänge. Den årliga mängden material som ankommer SSAB Tunnplåt i Borlänge ligger på ca 2 miljoner ton.

Alla ämnen som kommer till produktionsenheten i Borlänge går genom Varmvalsverket. Där värms de upp i en av de två ugnarna och valsas de 220 mm tjocka rätblocken ut till en

tjocklek på 1,8 – 16 mm. Valsningen sker i olika steg som vart och ett har en avgörande betydelse för materialets slutgiltiga egenskaper och kvalitet. När plåten lämnar

Varmvalsverket är det i form av rullar som kallas råband.

Av allt material som produceras i Varmvalsverket vidareförädlas ca 70 % i Kallvalsverket. Figur 9 visar en översikt av förloppet.

Den första anhalten är betsträckorna där materialet betas för att avlägsna det oxidskikt, så kallat glödskal, som bildas under varmvalsningen. En viss del av materialet går sedan direkt till kund, men merparten går vidare i processen.

Figur 8; Stålets väg från kundorder till leverans (SSAB 2008).

Valsning och vidareförädling i Borlänge Leverans Stålpendeln Kundorder Stålämnen produceras i Luleå Betning Från Varmvals Kund Tandemverk

et ^{Trimvalsning Färdig -} ställning Kund Glödgning

Metalliserin g

Färgbeläggning

- Företagsbeskrivning -

34

I Tandemverket kallvalsas plåten och får sin slutgiltiga tjocklek. Reduktionen sker dels genom stor presskraft från valsarna, dels genom dragkraft mellan valsparen. Kallvalsningen påverkar materialets inre strukturer så att formningsegenskaperna förändras.

För att plåten ska bli hållfast och formbar behöver den värmebehandlas, det vill säga glödgas. Detta kan ske på två sätt. Tjockare material och material som inte får härdas glödgas i

klockugnen. Övrigt material går genom den kontinuerliga glödgningslinjen. Där kan allt från mjuka till ultrahöghållfasta stål tillverkas. Processen tar 15 minuter, jämfört med tre till sex dagar för klockugnen.

Därefter skickas en del material iväg för metallisering och färgbeläggning. Denna del av produktionen ingår dock inte i Kallvalsverket och behandlas inte närmare. Det material som stannar i Kallvalsverket trimvalsas sedan och erhåller sina slutgiltiga mekaniska egenskaper. Även ytan får sitt bestämda utseende i detta steg.

I det sista steget färdigställs materialet och får önskad bredd, längd, anoljning, vikt och emballage innan det slutligen skickas till kunden.

Stål från SSAB Tunnplåt blir till alla möjliga produkter, allt från fartyg och bilar till viktiga höghållfasta komponenter i byggkonstruktioner.

- Nulägesbeskrivning -