Nulägesanalys

Här redogörs för de slutsatser som dragits utifrån nulägesbeskrivningen.

Överlag tycks man ha en bra inställning till säkerhet. Företagsledningen trycker mycket på vikten av att prioritera säkerhet och arbetsmiljö vilket speglar sig i verksamheten. Även avdelningscheferna är överlag positivt inställda till säkerhetsarbete, vilket har märkts tydligt i samband med införandet av MIA och det mottagande som systemet fått.

Den ökade tillbudsrapporteringen under pilotprojektet MIA är givetvis positiv eftersom fler tillbud lyfts upp till ytan. Att antalet rapporterade skade- och olycksfall inte ökade är också positivt eftersom det tyder på att rapporteringen av sådana händelser redan var mycket hög. Kombinationen SAM (i förebyggande syfte) och MIA/inrapportering av händelser gör att man får både ett förebyggande arbete och ett effektivt omhändertagande av de saker som parerat igenom ”skyddsnätet”.

Det kommer att dröja innan man kan utvärdera de verkliga effekterna av MIA på ett bra sätt. Dels måste man vänta till fler avdelningar hunnit införa systemet, dels bör man låta det gå ytterligare en tid för att se hur systemet fungerar på lång sikt. Kurvan som visar antalet rapporteringar kommer sannolikt att plana ut när nyhetens behag har lagt sig. Det kommer att bli en stor utmaning för SSAB Tunnplåt att hinna med att åtgärda risker i takt med ökningen av rapporteringen. Att lyckas med detta är A och O för att inte arbetarna ska tappa

förtroendet och sluta rapportera eftersom de upplever att ”det ändå inte händer någonting”. Jag vill därför poängtera vikten av att inte bara utvärdera MIA med avseende på hur många tillbud man får in. Man bör även utvärdera sig själva och sin beredskap att hantera den ökade informations- och arbetsmängden på ett bra sätt.

- Framtidsbeskrivning -

8 Framtidsbeskrivning

I detta kapitel beskrivs hur hanteringen av olyckor och tillbud är tänkt att utvecklas i framtiden. De förändringar som finns planerade gäller främst för MIA.

SSAB Tunnplåt har beslutat att införa MIA i hela företaget. Vid slutförandet av denna rapport har hela Kallvalsverket infört MIA och personalen har fått utbildning. Senast i december 2009 ska genomförandet vara klart på alla produktionsenheter i Borlänge och under 2010 är det Luleås tur. I december 2010 beräknas hela SSAB Tunnplåt ha kommit igång med MIA (Armgren 2008).

I samband med utvärderingen av pilotprojektet kom en rad frågor, önskemål och förbättringsförslag upp och man kommer givetvis att jobba vidare utifrån detta.

Utöver MIA har man inga andra projekt på gång vad gäller hantering av olyckor och tillbud. Man kommer att fortsätta jobba efter de mål som nytillträdde koncernchefen Olof Faxander satt upp – nämligen att fokusera på arbetsmiljön och minska arbetsskadorna (Hörnlund 2008). Målet för Valsning och Beläggning är högst 7 olycksfall per miljon arbetade timmar under 2009. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för exempelvis 2007 som var högst 14 (SSAB Intranät).

8.1 Förbättringar i MIA

Efter genomförd utvärdering har en åtgärdslista tagits fram i samråd med representanter för skyddsombud och produktionen (Armgren 2008).

Utbildningarna för dem som ska använda MIA behöver förbättras. I framtiden kommer utbildningarna att anpassas beroende på vilken roll man har i MIA. Tidigare har light – rapportörer fått utbildning i form av information på skiftlagsträffar som vanligen äger rum i ett konferensrum en timme innan skiftet startar och där mycket annat också ska tas upp. Man kommer att förlänga tiden till ca 1-1,5h och förlägga utbildningen till en datasal för att ge möjlighet att praktisera inrapportering i ett speciellt utbildningsläge i MIA.

Även för exempelvis chefer och skyddsombud kommer det praktiska att få större plats. Möjlighet kommer att ges att prova på alla för rollen tillgängliga funktioner i en

utbildningsmiljö, liknande den som beskrivits för rapportörerna.

För att tydliggöra skyddsombudens roll i MIA kommer ett ”info – kit” att tas fram och delas ut till nya skyddsombud. En fortsatt dialog med skyddsombuden kommer att föras för att avhjälpa den osäkerhet som finns idag.

Information kommer att läggas ut på intranätet om vad MIA är och hur det fungerar. Där kommer även driftinformation, en manual för ärendehantering och en lathund för

inrapportering som ska hjälpa medarbetaren att använda MIA att finnas. Lathunden kommer dessutom att sättas upp bredvid varje dator. Man kommer även att jobba för att ge MIA plats i redan befintliga utbildningar samt i de årliga SAM-seminarierna och internrevisionerna. Fler inmatningsfält i MIA bör göras obligatoriska. Projektgruppen lämnar förslag till AFA om detta.

- Framtidsanalys -

42

9 Framtidsanalys

Nedan följer en analys som tar upp viktiga aspekter för det framtida arbetet med hantering av tillbud och olyckor.

SSAB Tunnplåt genomgår en stor, positiv förändring i sitt säkerhetsarbete i och med

införandet av MIA. Feedbacken från de sträckor där systemet redan införts har varit mycket positiv. Det är troligt att resten av införandet kommer gå bra och att projektet kommer få en fortsatt mycket stor genomslagskraft.

I takt med att MIA införs kommer sannolikt mängden tillbud och olycksfall som rapporteras in att öka lavinartat. Detta kommer att medföra ökad arbetsbörda för många, bland annat för ansvariga chefer och tekniker som arbetar med att genomföra åtgärder. Det kommer att behövas rutiner för hur ärendena ska hanteras, vad som ska prioriteras och hur

arbetsfördelningen ska se ut på olika plan. Allt eftersom belastningen ökar blir det också viktigare att säkerhetskulturen/moralen upprätthålls samt att bemanningen och övriga resurser ökar så att kvaliteten på de genomförda arbetena inte sjunker.

För att klara detta är det viktigt att man redan nu tar fram strategier för hur man ska hantera arbetet i framtiden. Enligt Inger Armgren har andra företag låtit bli att göra detta, med mindre lyckat resultat. Rekommendationen blir därför: Lär av andras misstag!

Ökningen av antalet rapporterade händelser kommer leda till en bättre bild av det faktiska skadeläget ute i verksamheten. Detta i sin tur leder till att det blir lättare att veta var man ska sätta in resurserna vilket leder till effektivare åtgärder. Resultatet av det blir i sin tur med stor sannolikhet att färre olyckor uppstår.

När det gäller åtgärder bör det dock poängteras att det är väldigt viktigt att ta de allvarligaste problemen först och den aspekten måste väga tungt vid prioriteringar av insatser. Samtidigt måste man också avsätta resurser för att kunna genomföra annat. Avvägningen kan bli svår.

- Resultat av benchmarking -