Resultat av Benchmarking

Grundtanken med benchmarkingstudien var att hitta andra företag som arbetar med- eller har liknande tankar kring att införa en allvarlighetsgradering. Detta visade sig inte vara helt enkelt. I detta kapitel redogörs för de företag som kontaktats och vad som framkommit i samtalen.

10.1 SSAB North American Division

IPSCO – koncernen köptes upp i juni 2008 och verksamheten togs över av tre olika företag (ipsco.com). Den del som köptes av SSAB går numera under namnet SSAB North American Division (SSAB NAD). SSAB NAD är Nordamerikas största leverantör av tunnplåt med två stålverk i Mobile, Alabama, och Montpellier, Iowa, samt tre klippsträckor i Toronto, St. Paul och Houston. Anläggningarna tillsammans har en kapacitet på 2,5 miljon ton per år. Man tillverkar grov, formatklippt, plåt med en tjocklek på upp till 3 inches (7,62 cm) och tunnare plåt på coils upp till ¾ inch (1,8 cm) (SSAB 2008).

John Carroll är HR- och säkerhetschef på SSAB:s kontor i Lisle, Illinois. Han beskriver hanteringen av olyckor och tillbud, som på många sätt är lik den på SSAB Tunnplåt i Borlänge. I korta drag går det till så att en olyckshändelse ska vara utredd inom 24 och redovisad i en internrapport. Åtgärd ska vidtas omedelbart om det är möjligt. Omedelbart efter olyckan, eller så snart det är möjligt samlar man in information om olyckan, tar foton och intervjuar vittnen. En slutrapport ska lämnas in efter 7 dagar. Det ligger på förmännen och chefernas ansvar att utredningen blir gjort och felet åtgärdat. Arbetet strävar hela tiden efter att hitta grundorsaken till händelsen och åtgärda denna.

När man utvärderar en olycka tittar man på följande: • Frånvarodagar

• Sjukvårds kostnader

• Kostnader för reparationer och annat som kan hänföras till olyckan

• ”Potential for loss”, hur dyr exempelvis hanteringen av det skadade materialet kan bli. Man strävar efter att hitta EN grundorsak till problemet. Man har inget system för detta utan rangordnar åtgärderna efter vilka som är mest effektiva och har en rimlig kostnad. Detta blir naturligtvis ofta en väldigt subjektiv bedömning.

I USA tillämpar man en speciell metod för att uppmuntra säkerhetsarbetet. Alla företag måste ha en ”Workers Compensation Insurance, WCI”. Hur stor försäkringspremien bli styrs av olycksfallsfrekvensen för en treårsperiod. Premien för exempelvis 2009 bygger på resultaten från åren 2005-2007. Alla företag jämförs i ett slags indexsystem som kallas Experience Modification Rate. Ett ”Experience Mod” på 1.0 motsvarar genomsnittet för ett företag av ungefär samma storlek och i samma bransch. Över 1.0 är sämre än medel och under är bättre. SSAB NAD har ett Experience Mod på 0,53 och är alltså klart bättre än medel (Western National Insurance 2009).

- Resultat av benchmarking -

44

10.2 Zert

Zert AB i Lycksele är ett konsultföretag som tillhandahåller tjänster och system för riskhantering och produktion av teknikinformation. Man inriktar sig på ämnesområdena arbetsmiljö, miljö, kvalitet och energiledning (Zert 2009). Johan Sander arbetar som konsult och utbildare inom Zert. I arbetsuppgifterna ingår att utföra riskanalyser och hjälpa kunderna med användandet av Zerts programvara ute i verksamheten.

Systemet har vid första anblicken många likheter med MIA. Händelserna rapporteras in varpå ansvariga får meddelande om detta nästa gång de loggar in i systemet. Det går även att ställa in så att mail skickas.

I jämförelse med MIA använder man en lite annorlunda kategorisering av händelserna.

Exempelvis har man ersatt begreppet ”tillbud” med ”incident” och ”förbättringsförslag”. Med förbättringsförslag menas att man uppräckt en situation som behöver förbättras för att

förhindra att någon kritisk händelse uppstår.

Vidare åskådliggör systemet alla delar i fabriken och man kan gå in och välja att göra analys på viss avdelning/avsnitt via menyn. För varje avsnitt finns underkategorier som dokument, skyddsrond, Riskanalys, Händelse och checklista. Där kan man välja vad man vill göra. Zerts system medger riskanalyser med hjälp av ett stort antal olika metoder. I systemet värderas risker enligt följande:

Allvarlighet (S) Varaktighet (F)2

(4) Irreversibel skada, Död; Förlust av öga el. arm. (5) <= 1h (3) Irreversibel skada. Brutna ben, förlora t.ex., finger (4) 1h<x< 1 dag

(2) Reversibel skada, kräver läkarvård. (3) 1 dag <x<= 2 veckor (1) Reversibel skada, första hjälpen. (2) 2 veckor <x<= 1 år

(1) 1 år < x

Sannolikhet (P) Möjlighet att undvika Skada (A)

(5) Väldigt hög (5) Omöjlig

(4) Sannolik (3) Tänkbar

(3) Möjlig (1) Möjlig

(2) Sällsynt (1) Försumbar

Värdena sammanställs sedan i en tabell enligt nedan;

Tabell 3; Riskbedömning enligt Zert

Riskvärde P + F + A 3-4 5-7 8-10 11-13 14-15 4 3 2 A ll va rl ig he t ( S ) 1 __= Säkerhetsåtgärd nödvändig, alt kvarstående risk.

__= Åtgärd rekommenderas

- Resultat av benchmarking -

10.3 Scania

Denna information bygger på en ostrukturerad intervju med Kerstin Lundberg, nyanställd arbetsmiljöingenjör på Stålhälsan. Kerstin arbetade fram till december 2008 som

arbetsmiljöingenjör på Scania i Södertälje och berättar om sina erfarenheter därifrån. Scania använder sig av ett system som liknar MIA där tillbud och olycksfall rapporteras in. Tillbuden allvarlighetsgraderas enligt en subjektiv bedömning på en skala 1-3.

Scania arbetar förebyggande med riskanalyser och ligger så väl framme i sitt säkerhetsarbete att man inte behöver prioritera bland åtgärderna. Alla händelser åtgärdas allt eftersom de uppstår.

Operatörerna arbetar i ”förbättringslag” med att utreda och åtgärda de händelser som uppstår på respektive avdelning. Man använder sig av enklare principer såsom ”5 varför” för att utreda orsakerna bakom händelserna. Allvarligare händelser rapporteras till skyddsombud och chefer. Det positiva med detta arbetssätt är att personalen får stor frihet att påverka sin egen arbetsmiljö och på så sätt blir mer motiverade och engagerade. Nackdelen med det

självständiga arbetet är att arbetarna inte har någon överblick på helheten och således inte känner till hur man arbetar på andra avdelningar.

10.4 Summering av benchmarking

Det ursprungliga syftet med benchmarkingen var att hitta företag som tillämpar någon form av allvarlighetsgradering utifrån olycksorsakens allvarlighet liknande den som ska tas fram i detta projekt. Detta visade sig vara mycket svårt. Här redovisas behållningen av de tre olika samtalen:

Den främsta inspirationen från samtalet med John Carroll på SSAB North America Division är kunskapen om ”Workers Compensation Index” och det sättet att poängsätta säkerheten. Samtalet gav även insyn i hur man arbetar med- och filosoferar kring säkerhet i USA vilket vidgade vyerna ytterligare inför framtagandet av lösningsförslagen.

Behållningen från samtalet med Zert är främst inspiration om hur man kan kategorisera de händelser som på SSAB kallas ”tillbud”, ”0-olyckor” och ”olyckor”. Det var även nyttigt och intressant att se hur ett riskhanteringssystem kan fungera i praktiken.

Från samtalet med Kerstin Lundberg på Scania tar jag med mig kunskap om det tankesätt som tillämpas på Scania och inspirerades av det ”självåtgärdande” systemet där problemen

- Kravspecifikation -

46

11 Kravspecifikation

I detta kapitel beskrivs de krav utifrån vilka modellen för allvarlighetsgradering av tillbud och olycksfall utformats. Kravspecifikationen styr utformningen av lösningsförslagen. Den används också till att utvärdera de färdiga lösningarna.

Kraven i kravspecifikationen har utformats utifrån önskemål från SSAB om modellens egenskaper och funktioner, samt Arbetsmiljöverkets kriterier för vad som ska rapporteras in till dem. Även behov som framkommit under arbetet med litteraturstudie och benchmarking samt nuläges- och framtidsanalys har beaktats.

Modellen ska:

1. Nyansera statistiken och lyfta fram allvarligare händelser. Återger vilka åtgärder som ska prioriteras.

3 2. Följa arbetsmiljöverkets riktlinjer som säger att följande ska rapporteras in till

myndigheten: (Arbetsmiljöverket 2009) • Dödsfall

• Allvarlig personskada

• Olycksfall som drabbat flera arbetstagare samtidigt

• Tillbud rapporteras endast om det inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. • Ingen rapportering om den drabbade är besökare eller anhörig.

3

3. Underlätta objektiv bedömning genom ex. ja eller nej frågor. 2

4. Ge resultat i form av färg, eller sifferskala som är lätt att tolka. 2

5. Visa resultatet först efter att alla uppgifter är ifyllda. 2

6. Ge ett resultat som är lätt att tolka. 3

7. Vara snabb och enkel att använda efter endas en kort instruktion. 2

8. Ställa frågorna som är svåra att feltolka. 2

Kraven i specifikationen har i utvärderingen viktats på en skala 1-3 där 3 motsvarar väldigt viktigt och 1 mindre viktigt. Siffrorna till höger i listan visar hur kraven viktats i förhållande till varandra. Sammanfattningsvis anses det särskilt viktigt att modellen återger vilka

- Lösningsförslag -