Förslag som skapar bättre koppling mellan goda exempel och annat arbete för hållbar utveckling

8.2.1 Bättre koppling mellan goda exempel och annat arbete för hållbar utveckling

Ska spridning av goda exempel (alltså ett informativt styrmedel) få ett gott genomslag, bör de kunna kopplas till andra styrmedel inom miljöarbetet eller arbetet för hållbar utveckling. Många tidigare erfarenheter visar generellt att information är ett relativt sett svagt styrmedel, om det inte kan kopplas också till andra styrmedel, som t.ex. regleringar eller ekonomiska incitament.

Vilka andra styrmedel goda exempel-arbetet kan knytas till är naturligtvis avhängigt vilka dessa styrmedel och centrala arbetsprocesser är. Detta varierar kraftigt mellan miljömyndigheterna med sin reglerande, normerande, vägle- dande och stödjande roll i miljöarbetet jämfört med de roller som företag och verksamhetsutövare har (den egna huvudverksamheten/affärsidén, affärsut- veckling, marknadsföring och verksamhetsrationalisering). Därför delar vi upp diskussionen nedan i två delar.

8.2.1.1 Miljömyndigheter

Miljömyndigheterna i vid mening omfattar både centrala och regionala statliga myndigheter, men också landsting och kommuner i sin myndighetsroll. De typer av miljöarbete som vi bedömer att goda exempelarbetet har en naturlig koppling till är främst:

• Tillämpningen av BAT (Best Available Technology) i miljöbalken

• Vägledningsmaterial på handboksnivå som motsvarar de tidigare Allmänna Råden

• Utformningen av åtgärder och åtgärdsstrategier när det gäller sektorintegra- tion

• Utformningen av åtgärder och åtgärdsstrategier när det gäller miljömålsge- nomförande

Gemensamt för alla dessa fyra miljömyndighetsuppgifter är att de goda ex- emplen för att kunna nå ett genomslag, bör vara i tillräckligt hög utsträckning utvärderade.

Den principiella likheten och kopplingen mellan BAT (bästa teknik) och goda exempel är tydlig. Användning av BAT sker vanligtvis vid prövning och tillståndsgivning av industriell verksamhet, baserad på miljöbalken. Som stöd i detta arbete har handläggare tillgång till inom EU gemensamt utvecklade

dokument (BREF, BAT Reference Documents utarbetade av BAT-kontoret i Sevilla, Spanien). Delvis tillhör goda exempel och BAT- tillämpningen i olika sammanhang, i det att BAT- tillämpningen vanligtvis rör sig kring tekniknära frågor i en bestämd bransch, under det att goda exempel vanligtvis rör sig om lågteknologiska tillämpningar eller arbetsformer och samarbetsformer. Detta motsäger dock inte potentialen i ett ökat utbyte mellan goda exempeltillämp- ningar och BAT-tillämpningar. Goda exempel kan öka basen för urvalet av nya lösningar och innovationer, under det att BAT-tillämpningarna skulle kunna leda till betoningen av en större teknikhöjd bland de goda exemplen.

Goda exempel skulle också kunna mer generellt bli en del i de handböcker och vägledningsmaterial som ligger under de mera författningsnära allmänna råden, som utformas av miljömyndigheterna. Detta kräver dock att de enskilda goda exemplen är så väldokumenterade och i väsentliga aspekter utvärderade att deras infogande i ett vägledningsmaterial inte sänker detta materials generella kvalitet. Vidare krävs att det i vägledningsmaterialet tydligt framgår att de an- givna goda exemplen ses som exemplifi eringar och positiva möjligheter, snarare än föreskrivna lösningar. Det kan också vara möjligt att strukturera väglednings- material, så att en del är av mer permanent karaktär med råd och riktlinjer och en annan del mer i bilageform beskriver möjliga lösningar och goda exempel, som då kan förnyas i snabbare takt än det övriga vägledningsmaterialet. När det gäller åtgärder och åtgärdsstrategier relaterade till sektorintegration är det än viktigare att de erfarenheter - positiva och negativa - som ligger i framtagandet av goda exempel tillvaratas, i synnerhet sådana exempel som rör arbetsmetoder och samverkansformer.

Även miljömålsarbetet kan berikas av erfarenheter kring goda exempel, både så- dan exempel som rör arbetsmetoder och samverkansformer, men även när man närmar sig mer detaljerade nivåer i miljömålsarbetet på åtgärdssidan så kan nya tekniska systemlösningar eller nya metoder kring naturnyttjande vara viktiga att tillvara för att påskynda uppfyllandet av de nationella miljömålen. En viktig utvecklingsväg är tillvaratagandet av möjligheterna att de generella hänsynsreg- lerna i miljöbalken om resurseffektivitet m.m. kan få slå igenom i den operativa miljöbalkstillämpningen kring prövning och tillsyn. Här kan utveckling och dokumentation av goda exempel vara en kritisk framgångsfaktor, och bygga bryggor mellan balktillämpning och miljömålsarbete.

Miljöledningssystem fi nns idag inom merparten av de statliga myndigheterna och i många kommuner och företag. Det yttersta syftet med miljöledningssyste-

men är en ständig förbättring av miljöarbetet. De ömsesidiga möjliga synergief- fekterna mellan miljöledningssystemarbete och goda exempeltillämpningar bör uppmärksammas mer än tidigare.

Merparten av de goda exempel som fi nns idag rör nya verksamheter, tekniska systemlösningar eller andra projekt av tämligen konkret karaktär. Mindre vanligt förekommande är goda exempel som rör det egentliga miljömyndighets- arbetet, som t.ex. miljöbalkstillämpning, strategier för sektorintegration eller miljömålsarbete. Med all sannolikhet fi nns det många exempel på en fram- gångsrik praktik inom miljömyndigheterna inom dessa områden, men som ännu inte i någon större omfattning dokumenterats.

Vi föreslår

• att miljömyndigheterna mer regelmässigt inför varje nytt projekt eller program (eller inför revideringar av arbetsplaner inom ett visst sak- område) undersöker vilka goda exempel som kan vara relevanta i detta arbete. Att sådana kartläggningar kan vara lämpliga att utföra, bör framgå av uppdragsbeskrivningar, projektplaner eller andra motsva- rande styrdokument.

• att miljömyndigheterna i ökad utsträckning kartlägger det egna arbetet med miljöbalkstillämpning, sektorintegrations- och miljömålsarbete för att kunna beskriva goda exempel som rör arbetsmetoder och samver- kansformer inom dessa områden.

8.2.1.2 Företag och verksamhetsutövare

Företag och verksamhetsutövare har andra huvudprocesser i sin verksamhet än miljömyndigheterna. Med verksamhetsutövare som inte är företag, menar vi t.ex. producerande eller operativt förvaltande kommunala förvaltningar. Bland företag och verksamhetsutövare dem kan miljöarbetet knytas främst till: • Den egna kärnverksamheten

• Affärsutveckling • Marknadsföring

• Verksamhetsrationalisering

Även här kan utveckling, spridning och tillämpning av goda exempel utveckla företagens och verksamhetsutövarnas miljöarbete, men också bidra till att den egna verksamheten blir effektivare, ger större intäkter eller kostnadsbesparingar eller att den egna affärsidén (verksamhetsidén) utvecklas och differentieras med hållbarhetsperspektivet som motor (jmf miljödriven affärsutveckling - affärsdri- ven miljöutveckling).

Jämfört med myndigheterna är de rent ekonomiska aspekterna viktigare för denna målgrupp, vilket gör att behovet av utvärderingar och dokumentation av enskilda goda exempel med avseende på drifts- och investeringskostnader samt intäkter/besparingar är stort.

Det är också så att många företag och verksamhetsutövare har ett stort egen- intresse att både utveckla, men också implementera goda exempel, både av ekonomiska skäl men också marknadsföringsskäl, där ett gott miljöarbete kan ge både good will och kundnytta.

Eftersom ”miljö” som bransch (dit man räknar både t.ex. miljöteknik, ventila- tion och avfallshantering men också konsultverksamhet och utbildning inom miljöområdet) enligt kartläggningar av OECD är den efter IT största tillväxt- branschen inom OECD-länderna, är detta förhållande i sig både en drivkraft i produktionen av goda exempel men också för implementeringen av goda exem- pel inom miljöområdet.

Vi föreslår

att en arbetsgrupp med deltagare från NUTEK, Vinnova, Naturvårds- verket och svenska kommunförbundet bildas för att undersöka hur goda exempel kan användas för att utveckla och påskynda miljöarbetet inom företag och verksamhetsutövare. Arbetsgruppen bör samverka med

branschorganisationer, regionala kommunförbund och enskilda kommuner och företag.

8.2.2 Ta tillvara erfarenheterna av de stora programmen

En växande del av det samlade miljöarbete i Sverige bedrivs inom ramen för vad som skulle kunna kallas de stora programmen. Det kan röra sig om t.ex. Östersjöprogrammet, Kretsloppsmiljarden, LIP-programmet, många EU-pro- gram med miljöinriktning m m. Sammantaget rör sig medelsvolymerna inom dessa program i ungefärligen samma storleksordning som miljömyndigheternas samlade budgetar. Betydande belopp förvaltas också inom enskilda program, t.ex. LIP (26 miljarder kronor offentligfi nansiering) eller LIFE-programmet. Dessa stora program skapar en stor mängd nya erfarenheter, både kring nya tekniker och nya metoder i miljöarbetet, men också mer generella erfarenheter som rör projektarbete och intressentsamverkan. Det fi nns självfallet ett stort behov av att tillvarata erfarenheterna från de stora nationella eller internationella programmen, som berör miljöarbetet. De stora programmen måste bli bättre på

att avkasta erfarenheter snabbare och mer målgruppsanpassat. Att välja ut och beskriva goda exempel kan vara ett viktigt led i en sådan erfarenhetsåterföring. En nyckelfaktor som påverkar erfarenhetsåterföringen från de stora program- men är om de från början innehåller krav på utvärderingar av programresultaten och/eller innehåller krav på någon disseminationsstrategi (spridningsstrategi). Vi bedömer att kvaliteten på dessa utvärderingskrav och/eller disseminations- strategier skulle höjas om den checklista som tidigare föreslås tillämpades. Regeringskansliet eller andra svenska representanter i de stora internationella programmen bör uppmärksamma frågan i inledande riktlinjearbete (alltså göra riktlinjer för stora program), när nya program initieras eller pågående program avrapporteras.

Vi föreslår

att en arbetsgrupp bestående av Naturvårdsverket och NUTEK bildas för att se över erfarenhetsåterföringen från LIFE-programmet och andra rele- vanta EU-fi nansierade program med miljöanknytning.

Bilaga 1

INTERVJUGUIDE