Fler utvärderade goda exempel

Ett återkommande tema under våra intervjuer är behovet av mer utvärderade goda exempel, ofta formulerat som frågan ”hur kan man veta hur goda de goda exemplen egentligen är?”

arbetar med att ställa samman goda exempelsamlingar, men också från dem som arbetar mer operativt i miljöarbetet. Utan att ha tydliga belägg för de goda exemplens positiva miljöeffekter, men också effekter när det gäller ekonomi, brukarfrågor och sociala aspekter är det svårt att motivera spridning och till- lämpning av de goda exemplen utanför det sammanhang där de utvecklades. Men det är inte självklart att rent generellt ställa kravet att de goda exemplen alltid ska vara utvärderade i alla sina väsentliga aspekter. Det fi nns en mot- sättning mellan å ena sidan detta krav eller önskemål, och å andra sidan den enkelhet, (relativa) resurssnålhet och snabbhet som ligger i att enkelt och snabbt sprida erfarenheter från projekt och verksamheter.

Vi ser goda exempel som en viktig och oundgänglig del i en utvecklingscy- kel som startar med ett behov eller en projektidé, som leder till en genomförd verksamhet i form av en ny teknisk lösning, en ny arbetsmetod eller en ny samverkansform. Uppföljning och utvärdering belägger för- och nackdelar med detta goda exempel både när det gäller miljöprestanda, ekonomiska konsekven- ser men också effekter för brukarna samt effekterna på samhället i stort. Först därefter fi nns det en god grund för att de enstaka goda exemplen kan integreras i de mer traditionella delarna av miljöarbetet som lagtillämpning, utformning av strategier och åtgärdsprogram för att slutligen bli en del av den dagliga verk- samheten. När väl företag, kommuner och allmänheten tagit till sig detta ”goda exempel” så att det blivit ett ”normalfall”, kan en ny utvecklingscykel startas, men då på en mycket högre nivå i arbetet mot det hållbara samhället.

Ett naturligt sammanhang där utvärdering av goda exempel kan sägas ingå i detta sammanhang är den benchmarkingverksamhet som blivit allt viktigare inom offentlig sektor. Benchmarking är en metod som handlar om att ”systema- tiskt jämföra sig med andras om är ledande inom ett område, eller kan fungera som goda exempel inom det område man vill utveckla”, enligt RRV: s studie 1). Benchmarkingprocessen kan förenklat beskrivas i följande steg:

• välj område som bör utvecklas och förbättras • kartlägg det valda området

• ta fram mätetal inom det valda området • sök föredömen och ta kontakter

• jämför med varandra

• analysera skillnader i arbetssätt och prestationer • starta förändringsarbete och sätt nya utmanande mål

Vi bedömer att benchmarkingprocessen och att ta fram och utvärdera goda

exempel är synsätt med uppenbara strukturella likheter, och som ömsesidigt kan berika varandra.

Utvärdering av goda exempel bör också kunna knytas till de olika miljösystem- analytiska verktyg som fi nns eller är under utveckling, främst då miljöprestan- darelaterade verktyg som t.ex. LCA eller olika typer av footprintanalyser, men också andra verktyg som strategiska miljöbedömningar, cost-benefi tanalys och input-outputanalys.

Utvärdering av de enskilda goda exemplen är alltså en oundgänglig del i det utvecklingssammanhang som de goda exemplen ingår i, för att de ska kunna bli en del i andra typer av miljöarbete, eller kunna knytas till andra styrmedel som lagstiftning, miljömålsarbete och utvecklingen av åtgärder och åtgärdsstrategier. Vi konstaterar dock att den absoluta merparten av de enskilda goda exemplen inte är utvärderade, inte ens mot de i sitt sammanhang mest uppenbara miljö- kriterierna, än mindre mot mer generella miljöeffekter eller ekonomiska och sociala konsekvenser.

Kraven på utvärdering av goda exempel måste ändå ställas med en viss försik- tighet, dels för att inte få en sådan generell ambitionsnivåhöjning av beskriv- ningen av goda exempel, så att produktionen av dessa blir så långsam och resurskrävande att de goda aspekterna av den nuvarande praktiken (framför allt då enkelt och snabbt tillgängliggörande av projektresultat) försvinner, dels för att kraven på de enskilda goda exemplen inte ska bli så omfattande att man i praktiken knappast kan hitta några totalt sett ”goda” exempel. Hur många exem- pel på ny teknik eller ny naturanvändning innebär väsentliga förbättringar med avseende på samtliga nationella miljömål ?

Vi bedömer ändå att det på sikt är väsentligt att andelen utvärderade enskilda goda exempel ökar, främst för att goda exempel ska kunna kopplas till andra styrmedel och andra delar av miljöarbetet. Att genomföra sådana utvärderingar är relativt resurskrävande, och bör ses som en del i en långsiktig strategisk kunskapsuppbyggnad. Det är viktigt att i detta arbete nå hela vägen ända ut i effektkedjan - särskilt då naturligtvis miljöprestanda/effekterna i miljön. Det är också angeläget att de ekonomiska konsekvenserna i samband med genomför- andet av exemplet dokumenteras. Om möjligt bör också sociala aspekter (främst brukaraspekter) belysas. Eftersom goda exempel ofta ingår i ett speciellt sam- manhang, bör vidare de situationspecifi ka förhållandena uppmärksammas. Genomslaget för tematiskt sammanhållna, utvärderade goda exempel-samlingar

skulle öka ytterligare, om till respektive samling fördes en ”kappa” av t.ex. de miljömål, den lagstiftning och de policies eller strategier som exemplen ingår i. På sikt bör alltså en utvärderingsstrategi utvecklas som syftar till att kvalitets- säkra information om främst miljöprestanda, ekonomi och brukaraspekter för väldefi nierade grupper av goda exempel. I strategin bör också behandlas ambitionsnivåer, ansvars- och mandatfrågor för området. Offentligfi nansierade verksamheter kan och bör utvärderas från ett effektivitetsperspektiv, men det är delvis en annan fråga i vilken utsträckning som t.ex. privata verksamhetsutövare kan förväntas utvärdera de egna systemen, metoderna och arbetssätten? I utvär- deringsstrategin bör också möjliga roller och uppgifter för universitet och forsk- ningsinstitut pekas ut. I många sammanhang bör utvärderingar av goda exempel kunna knytas till högskolans ”tredje uppgift”, att föra ut forskningsresultat till samhället. Slutligen bör också strategin indikera lämpliga vägar att samla in den inte obetydliga mängden redan gjorda utvärderingar av enskilda goda exempel.

Vi föreslår

• att befi ntliga utvärderade goda exempel (som rör både ny teknik men också arbets- och samarbetsformer) kartläggs av samma intressent- grupp som nämnts i de tidigare förslagen (IEH, svenska kommunför- bundet, svenska miljönätet och Naturvårdsverket) , eventuellt komplet- terad med företrädare för högskolan, Formas eller andra FoU-intressen- ter.

• att informationen om de utvärderade goda exemplen tillförs den före- slagna webbaserade katalogen.

• Inom LIP-utvärderingen kommer under de närmaste åren en rad pro- jekt inom olika insatsområden att utvärderas. Utvärderingen har som mål att förutom att fokusera på LIP: s miljöeffekter, även sammanställa olika erfarenheter (t.ex. i val av teknik, drifterfarenheter osv.) från de olika projekten. Utvärderingarna bör lyfta fram både goda exempel i form av särskilt lyckade projekt och projekt som inte har gått lika bra. Erfarenheterna av dessa utvärderingar bör kunna bidra till att framtida liknande satsningar inom respektive insatsområde ska kunna genom- föras på bästa möjliga sätt.

8.2 Förslag som skapar bättre koppling mellan goda