6.1 Problembilden
Utifrån de intervjuer med producenter och mottagare av goda exempel som vi genomfört framträder följande problembild kring produktionen och använd- ningen av goda exempel:
Väljer man medvetet goda exempel som styrmedel?
Intervjuerna visar att det inte vanligen sker ett medvetet val av goda exempel somstyrmedel, d.v.s. en analys om varför goda exempel som verktyg väljs för att påverka aktörerna. Inte heller verkar det vara vanligt att man analyserat hur goda exempel som styrmedel kan användas för att förstärka andra styrmedel inom miljöområdet. I intervjuerna med producenterna av goda exempel fram- kom det att man i de fl esta fallen har valt att ta fram goda exempel för att det är ett förhållandevis enkelt och snabbt sätt att visa vad man åstadkommit i miljöar- betet, antingen för egen del eller för att peka ut nya och innovativa sätt att lösa vissa problem på miljösidan.
Hur sker urvalet av goda exempel?
Urvalet av goda exempel verkar snarare vara utbudsstyrt än efterfrågestyrt och målgruppsanpassat. De fl esta av de intervjuade producenterna anger olika mål- grupper för sina exempelsamlingar, men få verkar ha genomfört någon egentlig målgruppsanalys. Kommuner nämns ofta som den huvudsakliga målgruppen. De tryckta exempelsamlingarna har ofta en något tydligare målgrupp än de web- baserade. När det gäller hur de goda exemplen väljs ut, så anger de fl esta av de intervjuade producenterna att de har någon form av kriterier eller övergripande krav för urvalet av goda exempel. Vissa har en tydlig mall för urval, andra an- vänder sig av mer generella, övergripande kriterier. Geografi sk spridning verkar vara ett vanligt förekommande urvalskriterium. Andra kriterier som betonas är t.ex. att exemplen är nya och innovativa. Kriterier för urval förekommer således, men framstår ofta som något ogenomtänkta och ej baserade på någon analys av målgruppens behov.
Går de goda exemplen att generalisera?
De goda exemplen är vanligen kontextuellt beroende, vilket gör dem svåra att generalisera. Många fall är unika vilket medför att det inte är helt oproblema- tiskt att ställa upp en mall för hur exempelsamlingar bör vara utformade för att komma till användning. För att öka möjligheterna till användning pekar dock de
intervjuade mottagarna t.ex. på att beskrivningarna av goda exempel inte får bli för teoretiska och tekniskt inriktade. Det måste gå att få en snabb överblick över vad exemplet handlar om, och sedan vid behov hitta mer detaljerad information, antingen genom kontaktpersoner eller länkar till ytterligare material.
Är de goda exemplen verkligen är goda?
De fl esta av de intervjuade anser att de presenterade exemplen är goda om de svarar mot de urvalskriterier som använts i urvalet. Som vi tidigare konstaterat saknas dock ofta tydliga och genomtänkta urvalskriterier. De goda exempel som beskrivs är vanligtvis inte heller uppföljda och/eller utvärderade. Uppföljningen av de goda exempel som produceras ser ganska olika ut. De intervjuade produ- centerna anger att viss återkoppling sker i form av t.ex. e-post och telefonsamtal från dem som kommit i kontakt med de goda exemplen, men det verkar inte ske någon mer systematisk uppföljning. Att utvärdera de goda exemplen skulle även kräva mer resurser, vilket delvis kan förklara varför detta inte sker. Från mottagarsidan efterlyser man dock fl er utvärderade goda exempel och menar att detta är mycket viktigt för att de goda exemplen ska spridas och komma till användning.
Hur hittar man de goda exemplen?
De tillfrågade målgrupperna eller mottagarna saknar ofta vetskap om att de goda exemplen fi nns och var man kan hitta dem. De upplever också att det är svårt att hitta rätt sökmönster i förhållande till den information de behöver. Utifrån de intervjuer med producenter som vi genomfört kan vi även se att det inte verkar vara vanligt att man tagit fram någon kommunikationsstrategi för hur de goda exemplen ska marknadsföras och spridas. Exemplen antas i många fall tala för sig själva. Många av de intervjuade efterlyser en portal och/eller sökmotor som kan underlätta sökandet efter goda exempel. Sökvägarna måste bli mer anpas- sade till användarnas behov.
6.2 Fördelar med att använda goda exempel
Att lyfta fram goda exempel ses av de fl esta som ett inspirerande och främ- jande inslag i arbetet för en hållbar utveckling. Man lyfter fram det positiva i miljöarbetet. Inspiration och synliggörande tillhör de nyckelord som fl era av de intervjuade använder för att beskriva förväntade effekter av arbetet med goda exempel. Det är ett förhållandevis snabbt och enkelt sätt att visa upp vad man åstadkommit samt att återföra ny och innovativ kunskap. Flera av de intervjuade upplever att det är intressant att se goda exempel inte enbart som ett sätt att genomdriva lagstiftning, utan kanske även högre satta miljömål. Intressant är
också när goda exempel kan ses som ett komplement eller alternativ till andra styrmedel som t.ex. föreskrifter och allmänna råd. Inom miljöarbetet är det viktigt att vara konkret och att visa på att lösningar verkligen fi nns och fungerar, vilket goda exempel kan medverka till.
6.3 Vår bedömning
Framtagandet och användandet av goda exempel är ett inspirerade och främ- jande inslag i miljöarbetet, men vars tillämpning uppenbart kan förbättras. Medvetandet om hur goda exempel kan fungera som styrmedel och vad man kan uppnå genom att använda detta verktyg behöver öka. Vi ser ett behov av att det ges en bättre översikt över de goda exempel-samlingar som fi nns, att de tänkta målgruppernas behov lyfts upp och analyseras i syfte att göra de goda ex- emplen mer efterfrågestyrda, att vägledning ges kring hur man bättre beskriver och presenterar goda exempel för att de ska komma till användning och att fl er utvärderade goda exempel tillhandahålls.