Exemplets makt
Utvärdering av hur arbetet med goda
exempel fungerar i miljöarbetet
Exemplets makt
Utvärdering av hur arbetet med goda
exempel fungerar i miljöarbetet
Förord
Miljöpolitikens verktyg blir alltmer mångsidiga – lagstiftning, ekonomiska styr-medel, frivilliga överenskommelser och inte minst information som styrmedel. Ett specialfall av information som blir allt vanligare är att lyfta fram goda exem-pel inom miljöarbetet, och sammanställa dem på olika sätt. Utvecklingen inom arbetet med hållbar utveckling har en rad drivkrafter som gör det mycket sanno-likt att detta inslag i miljöarbetet ytterligare ökar. Syftet med Naturvårdsverkets utvärderingar av miljöpolitiska styrmedel är att öka kunskapen om hur de verkar och hur de kan göras mera styrningseffektiva. Information som styrmedel blir allt vanligare i miljöarbetet – men vad vet vi egentligen om effekterna av t.ex. handböcker, allmänna råd och goda exempel-samlingar? Vad kan förbättras? Hur kan styrmedlen anpassas för att överbrygga hinder och problem på vägen mot ökad hållbarhet?
Utgångspunkten för utvärderingen av hur samlingar av goda exempel tas fram, sprids och används är dock inte att detta verktyg i miljöarbetet i sig är dåligt eller ineffektivt. Tvärtom, det fi nns skäl att tro att framtagande och spridande av goda exempel är ett positivt inslag i miljöpolitiken. Den nuvarande praktiken kring goda exempel är dock inte invändningsfri, för att vässa detta verktyg har Naturvårdsverket valt att genomföra en utvärdering av hur goda exempel fung-erar i miljöarbetet.
Vi har baserat vår avgränsning av vad som är ”goda exempel” på avsändarens avsikt. Ett dokument är, enligt vår bedömning, en samling av goda exempel om avsändaren uttryckligen anger att dokumentet innehåller goda exempel. Denna utvärdering tar inte ställning till om enskilda goda exempel kan anses vara verk-ligen ”goda”, t.ex. med avseende på miljöprestanda. Vi återkommer dock till problematiken kring utvärderade goda exempel i analys- och förslagsdelen. Utvärderingen bygger på dels kartläggning av material publicerat på Internet och publicerade skrifter och rapporter, dels omfattande intervjuundersökningar med producenter och mottagare av goda exempel.
Det övergripande syftet med denna utvärdering är att samla och återföra kun-skap om hur användningen av goda exempel i arbetet för en hållbar utveckling till de aktörer som jobbar med hanteringen av goda exempel, bedöma styrkor och svagheter i detta verktyg och hur arbetet med goda exempel kan kopplas
till annat miljö- och hållbarhetsarbete. Förutom att bidra med kunskaper om hur arbetet med goda exempel fungerar i praktiken, syftar utvärderingen också till att ge förslag på hur detta verktyg kan förbättras, som ett inslag i miljöarbetet. Användare av rapporten är främst de kommuner, statliga myndigheter, företag och andra organisationer som arbetar med att välja ut, beskriva och sprida doku-mentation om goda exempel i miljöarbetet, men också de som är intresserade av hur goda exempel kan knytas till andra typer av miljöarbete.
Rapporten av skrivits av en projektgrupp inom Naturvårdsverket, som består av Ulf E Andersson (projektledare), Peter Green, AnnaKarin Lissel-Swenning och Marie-Louise Rydén. I detta arbete har också på ett mycket positivt sätt deltagit företrädare för Svenska Kommunförbundet, Institutet för ekologisk hållbarhet, NUTEK, Vinnova och Boverket.
Stockholm i december 2002 Naturvårdsverket
Innehållsförteckning
Förord 5 Innehållsförteckning 7 Sammanfattning 9 Summary 15 - The power of example – an evaluation of how examples of
best practises and success stories are used in the work for
sustainability 15
1. Bakgrund 21
1.1 Varför utvärdera användningen av goda exempel i miljöarbetet? 21
1.2 Utvärderingens syfte och avgränsning 22
1.3 Är de goda exemplen verkligen goda? 23
1.4 Utvärderingens huvudfrågor och genomförande 23 1.5 Utvärderingens förväntade resultat och effekter 25
1.6 Utvärderingsprojektets organisation 26
2. Kartläggming 27
2.1 Kartläggning av goda exempel 27
2.1.1 Vad är goda exempel? 27
2.1.2 Insamling och urval av goda exempel 27
2.1.3 Vad har vi funnit? 29
3. Producentintervjuer 32
3.1 Producenter 32
3.2 Varför en exempelsamling? 33
3.3 Vilka målgrupper? 33
3.4 Vad vill man uppnå? 34
3.5 Hur följer man upp? 35
3.6 Hur valdes exemplen? 35
3.7 Vilka kriterier för urval används? 36
3.8 Är exemplen goda? 37
4. Mottagarintervjuer 39
4.1 Hur söker man information om nyheter på miljöområdet
i allmänhet? 39
4.2 Söker man efter goda exempelsamlingar, Best
4.3 Producerar den egna organisationen någon typ av exempelsamlingar
man skulle kunna kalla för ”goda exempel”? 41
4.4 Att söka och använda goda exempel 41
4.5 Hur bör goda exempel sammanställas och utformas? 43 5. Att förmedla goda exempel – informationsarbete och
innovationsspridning 46 5.1 Informationens möjligheter och begränsningar 46
5.2 Intervention kontra kunskapsförmedling 47
5.3 Informationsteori och kunskapsförmedling i fallet goda
exempel som informativt styrmedel 48
5.4 Goda exempel – en del av en innovationsprocess 48 5.5 Vår bedömning av informations- och innovationssammanhanget 50 6. Problem och fördelar 51
6.1 Problembilden 51
6.2 Fördelar med att använda goda exempel 52
6.3 Vår bedömning 53
7. Vår bedömning av de intervjuades förbättringsförslag
- hur bör goda exempel sammanställas och utformas? 54 7.1 Vår bedömning av de intervjuades förslag 55 8. Slutsatser och förslag till fortsatt arbete 57 8.1 Förslag som ökar kvaliteten och användbarheten av goda exempel 58
8.1.1 Bättre överblick 58
8.1.2 Bättre goda exempelsamlingar 59
8.1.3 Fler utvärderade goda exempel 60
8.2 Förslag som skapar bättre koppling mellan goda exempel och
annat arbete för hållbar utveckling 64
8.2.1 Bättre koppling mellan goda exempel och annat arbete
förhållbar utveckling 64
8.2.2 Ta tillvara erfarenheterna av de stora programmen 67
Bilaga 1 69
Bilaga 2 71
Sammanfattning
Att arbeta med att beskriva och lyfta fram goda exempel (även om man kallar det andra saker som t.ex. fallstudier eller idékataloger etc.) blir allt vanligare i miljöarbetet såväl nationellt som internationellt. Utvecklingen inom arbetet med hållbar utveckling har en rad drivkrafter som gör det mycket sannolikt att detta inslag i miljöarbetet ytterligare ökar. Detta motiverar en närmare analys av verktygets effektivitet. Vi vet alltför lite om användning och effekter av t.ex. allmänna råd, handböcker och goda exempelsamlingar. Utgångspunkten för utvärderingen är dock inte att verktyget i sig är dåligt eller ineffektivt. Tvärtom, det fi nns skäl att tro att framtagande och spridande av goda exempel är ett positivt inslag i miljöpolitiken. Den nuvarande praktiken kring goda exempel är dock inte invändningsfri, för att vässa detta verktyg har Naturvårdsverket valt att genomföra en utvärdering av hur goda exempel fungerar i miljöarbetet.
Defi nitioner och avgränsningar
Vi har baserat vår avgränsning av vad som är ”goda exempel” på avsändarens avsikt. Ett dokument är, enligt vår bedömning, en samling av goda exempel om avsändaren uttryckligen anger att dokumentet innehåller goda exempel. Detta kan ibland vara helt uppenbart om redan titeln anger uttrycket ”goda exempel” eller något liknande (eller de motsvarande engelska uttrycken ”success stories” eller ”best practises”). Ibland är detta inte så omedelbart uppenbart, utan avsik-ten att förmedla goda exempel framgår först av förord, inledningar, baksides-texter eller motsvarande. Det fi nns också många rapporter som kan innehålla samlingar av goda exempel, men där detta inte blir uppenbart förrän man har gått igenom hela dokumentet.
Denna utvärdering tar inte ställning till om enskilda goda exempel kan anses vara verkligen ”goda” t.ex. med avseende på miljöprestanda. Vi återkommer dock till problematiken kring utvärderade goda exempel i analys- och förslags-delen.
Utvärderingens genomförande
För att få en överblick över produktionen och användningen av goda exempel inom miljöområdet inledde vi utvärderingen med att genomföra en sökning efter goda exempel på Internet och i publicerade skrifter och rapporter. Därefter genomförde vi en omfattande intervjuundersökning med producenter och mot-tagare av goda exempel.
Internet - Vi inledde vår kartläggning av goda exempel genom att via Internet söka på kombinationen goda exempel och miljö. Genom detta fann vi att ca 4000 svenska webbsidor inom miljöområdet omnämner goda exempel i någon form (att jämföra med den dryga miljonen träffar på engelska kring ”best prac-tices” och eller ”success stories” med ca 100 000 träffar) Vi beslutade oss för att närmare studera de 400 första träffarna i sökningen, dvs. ungefär 10 % av det totala antalet träffar.
Rapporter - En sökning i Naturvårdsverkets biblioteksdatabas. ELIN visade att ett stort antal rapporter har goda exempel, fallstudier etc, som tema. Genom kontakter med kollegor inom Naturvårdsverket, information från referensgrup-pen och andra nätverk fann vi även rapporter som inte uttryckligen tar upp goda exempel i titel eller nyckelord, men som ändå har goda exempel som en viktig del av rapporten.
Intervjuer genomfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär framtaget för att fånga väsentliga aspekter av både spridares och mottagares syn på goda exempel i miljöarbetet.
Sammanlagt genomfördes elva intervjuer bland producenter av goda exempel. De var: Miljödepartementet, NUTEK, Naturvårdsverket, Boverket, Närings-livets miljöchefer, Naturvårdsverket, Institutet för hållbar samhällsutveckling, Svenska kommunförbundet, Föreningen för Agenda 21- och hållbar utveck-ling, Nationella Agenda 21- och Habitat kommittén, samt Vägverket. För att undersöka produktionen av LIFE-programmens exempelsamlingar intervjuades ansvariga för programmet på NUTEK och Naturvårdsverket.
Bland mottagare av goda exempel intervjuades IIIEE, Återvinningsindustrierna, COOP, Byggsektorns kretsloppsråd, Svenskt vatten, Kommunförbundet Stock-holms län, Kemikalieinspektionen, StockStock-holms LIP-kansli, Västerås kommun, Huddinge kommun, Falu kommun, Sollentuna kommun, Örebro kommun, och Svenska Naturskyddsföreningen.
Vad fann vi i utvärderingens kartläggningsdel?
Dokumentgenomgångar och intervjuer visar på en stor mängd information, men svårgenomtränglig och oöverskådlig, med en stor mängd brus, men också med ett stort mörkertal. Endast ca 10 % av träffarna vid nätsökningarna, visade sig verkligen redovisa goda exempel – de övriga 90 % kanske nämnde goda exem-pel i något miljösammanhang, men bara som någon form av perifer information.
Å andra sidan fann vi ett stort antal rapporter, inte minst från miljömyndighe-terna, som i praktiken till stor del är samlingar av goda exempel, där vare sig titel, bibliografi sk information eller annan lättillgänglig information (som t.ex. baksidestexter) utvisar detta.
När det gäller att producera goda exempel-samlingar visar intervjuerna att det inte vanligen sker ett medvetet val av goda exempel som styrmedel, baserat på en analys om hur de kan användas för att påverka aktörerna. Inte heller verkar det vara vanligt att man analyserat hur goda exempel som styrmedel kan användas för att förstärka andra styrmedel inom miljöområdet. Urvalet av goda exempel verkar snarare vara utbudsstyrt än efterfrågestyrt och målgruppsanpas-sat. Kriterier för urval förekommer, men framstår ofta som något ogenomtänkta och ej baserade på någon analys av målgruppens behov.
När det gäller att hitta goda exempel anser sig (de potentiella) mottagarna ofta sakna vetskap om att de goda exemplen fi nns och var man kan hitta dem. De upplever också att det är svårt att hitta rätt sökmönster i förhållande till den information de behöver. Många av de intervjuade efterlyser en portal och/eller sökmotor som kan underlätta sökandet efter goda exempel.
När det gäller att tillämpa eller kopiera de goda exemplen fi nns det både prak-tiska och principiella problemet att många fall är unika vilket medför att det inte är helt oproblematiskt att ställa upp en mall för hur exempelsamlingar bör vara utformade för att komma till användning. De goda exempel som beskrivs är vanligtvis inte heller uppföljda och/eller utvärderade, vilket i många fall angavs vara ett hinder för tillämpning.
Så långt problemen. De fördelar med att arbeta med goda exempel som de in-tervjuade lyfte fram är att det är ett förhållandevis snabbt och enkelt sätt att visa upp vad man åstadkommit samt att återföra ny och innovativ kunskap. Flera av de intervjuade upplever att det är intressant att se goda exempel inte enbart som ett sätt att genomdriva lagstiftning, utan kanske även högre satta miljömål. In-tressant är också när goda exempel kan ses som ett komplement eller alternativ till andra styrmedel som t.ex. föreskrifter och allmänna råd.
Eftersom hantering av goda exempel har drag av både informations- och innovationsarbete, är det viktigt att för att vässa detta miljöpolitiska verktyg erfarenheter från andra områden tas tillvara. De områden vi anser ligger närmast är den moderna informations- och innovationsteorin. Därför genomfördes inom ramen för utvärderingen en mindre litteraturgenomgång av just dessa områden.
Slutsatserna från denna del av utvärderingen gav vid hand att goda exempel som styrmedel blir effektivare, om praktiken i ökad utsträckning baseras på en starkt riktad information till specifi ka målgrupper, där också sändaren uppfat-tas som trovärdig för mottagaren. Kommunikationen av goda exempel kan inte heller bara baseras på rapporter eller webbsidor, utan måste ses i ett större sammanhang som underlättar kommunikation mellan människor, t.ex. genom att goda exempel presenteras på de arenor där mottagarna fi nns. Kommunika-tion av goda exempel bör syfta till att stödja andra typer av åtgärder, som t.ex. miljömålsarbete eller lagstiftning.
Former bör sökas för att mottagarna av goda exempel ges kanaler för att tala om vilken information och kunskap de behöver. Generella erfarenheter av spridning av former och metoder för dokumentation och spridning av innovationer bör berika hanteringen av goda exempel inom miljöområdet.
Våra bedömningar
Framtagandet och användandet av goda exempel är ett inspirerade och främ-jande inslag i miljöarbetet, men vars tillämpning uppenbart kan förbättras. Medvetandet om hur goda exempel kan fungera som styrmedel och vad man kan uppnå genom att använda detta verktyg behöver öka. Vi ser ett behov av att det ges en bättre översikt över de goda exempel-samlingar som fi nns, att de tänkta målgruppernas behov lyfts upp och analyseras i syfte att göra de goda ex-emplen mer efterfrågestyrda, att vägledning ges kring hur man bättre beskriver och presenterar goda exempel för att de ska komma till användning och att fl er utvärderade goda exempel tillhandahålls både när det gäller tekniska lösningar, arbetsmetoder och samarbetsformer.
Vi menar vidare att det behövs bättre kopplingar mellan tillämpningen av goda exempel och traditionellt miljöarbete samt bättre former för att tillvarata erfa-renheterna av de stora nationella och EU-baserade programmen.
Merparten av de intervjuades förslag till förbättringar i hög grad är baserade på upplevda problem och möjligheter, och kan mycket väl ligga till grund för våra rekommendationer och förslag. Dock är de intervjuades synpunkter i många fall motstridiga, t.ex. krav på jämförbarhet jämfört med betoningen av det unika i varje enskilt gott exempel. Behovet av genomarbetade och även utvärderade goda exempel ställt mot behovet att producera fallbeskrivningar utan alltför stor tids- och resursåtgång är ett annat motsatspar.
så betydande resursbehov att införandetakt och ansvarsförhållanden blir väsent-liga delar av realistiska förslag. Dit hör önskan om att en central instans (t.ex. Na-turvårdsverket) ska garantera tillförlitlighet och jämförbarhet hos goda exempel, likaså det näraliggande kravet på utvärdering av goda exempel med vetenskapliga metoder. Att ställa långtgående krav på dokumentations- och analysnivå för de enskilda goda exemplen, innebär också en risk att en av goda exempel-praktikens stora fördelar – en snabb informationsspridning – riskerar att förloras. Å andra sidan, osystematiskt utvalda goda exempel utan någon form av utvärderingsin-slag, har en låg förändringskraft och legitimitet som styrmedel, och blir svåra att koppla till annat miljöarbete.
Utvärdering, erfarenhetsåterföring och kunskapsbildning när det gäller allt arbete som syftar till att nå det hållbara samhället är en mycket väsentlig del i att utveck-la detta miljöarbete och tillvarata dess hittillsvarande resultat. Att lärandet om vad som är möjligt att göra praktiskt på miljöområdet ökar i hela samhället främjar vår övergripande målsättning att nå det hållbara samhället. Därför är det viktigt att detta arbete utförs på ett så bra sätt som möjligt, att spridningseffekter nås och att goda exempel samspelar på ett positivt sätt med andra typer av miljöarbete.
Förslag och rekommendationer till fortsatt arbete
Våra förslag innebär inte någon generell omprioritering mellan framtagande och spridning av goda exempel och andra typer av miljöarbete, utan kan snarast ses som förbättringar inom ramen för befi ntlig verksamhet. Våra förslag innebär i huvudsak inte heller några väsentliga kostnadsökningar för de projektägande organisationerna eftersom förslagen inte medför något behov av väsentliga re-sursökningar, utan snarare kvalitetsförbättringar genom att något bättre än hittills ”tänka efter före”.
Tre av våra förslag syftar till att öka kvaliteten och användbarheten av goda exem-pel genom att:
• skapa en bättre överblick bland goda exempel-samlingar genom att skapa en enkel länksamling på nätet
• göra en enkel vägledning/checklista som riktar sig till dem som väljer ut, do-kumenterar och sprider goda exempel och ger ut exempelsamlingar. Vägled-ningen syftar till att undvika vanliga kvalitetsbrister och ge goda råd för urval, dokumentation och spridning av goda exempel.
• Öka tillgången på utvärderade enskilda goda exempel genom att kartlägga goda exempel som redan är utvärderade med avseende på miljöprestanda, eko-nomi och brukaraspekter. Vi föreslår också att utvärderingarna i samband med bl.a. LIP-programmet till viss del inriktas mot att utvärdera enskilda projekt/ system för att på denna väg skapa utvärderade goda exempel.
Dessa aktiviteter föreslås utföras av en arbetsgrupp med deltagare från i första hand IEH, Svenska kommunförbundet, NUTEK och Naturvårdsverket. Vi föreslår vidare att det skapas bättre kopplingar mellan goda exempel och andra typer av arbete för en hållbar utveckling, genom att miljömyndigheterna i ökad utsträckning beaktar förekomsten av goda exempel i sitt eget vardags-arbete, och också lyfter fram goda exempel i sitt arbete med lagtillämpning, miljömåls- och strategiarbete. Företag och andra verksamhetsutövare bör också kunna använda goda exempel i sitt miljöarbete.
Avslutningsvis föreslår vi att erfarenhetsåterföring från de stora nationella och EU-baserade miljörelaterade programmen utvecklas och förbättras, inte minst för att lyfta fram projektresultat som kan anses vara goda exempel. LIFE-pro-grammets erfarenhetsåterföring bör här kunna ytterligare utvecklas.
Summary
- The power of example – an evaluation of how examples of best
practises and success stories are used in the work for sustainability
Background
Describing and drawing attention to “best practice examples” or “success stories” (also referred to as “case studies” or “catalogues of ideas”, etc.) is becoming an increasingly common feature of environmental protection both nationally and internationally. There are a number of driving forces within the fi eld of sustaina-ble development which, in all probability, will lead to this phenomenon increa-sing even further. A closer analysis of the effectiveness of this tool is therefore justifi ed. We know far too little about the use and effects of such things as general guidelines, handbooks and best practice examples. This evaluation does not however presuppose that the tool in itself is poor and ineffective. On the contrary, there is reason to believe that the collection and dissemination of best practice ex-amples is a positive component of environmental policy. The present practice of compiling such examples is however not without its critics and in order to render the tool more effective, the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) has decided to perform an evaluation of their role in environmental work.
Defi nitions and delimitations
Our delimitation of the term “best practice examples” is based on the intention of the compiler. In our opinion, a document constitutes a collection of best prac-tice examples if the producer states explicitly that the document contains such examples. Sometimes this may well be quite obvious if the title itself contains the phrase “best practices” or something similar like “success stories”, etc. But sometimes it is not always immediately obvious and the compiler’s intention of conveying best practice examples only becomes evident in the preface or intro-duction, or it is mentioned on the back cover, etc. There are also many reports that sometimes contain collections of best practice examples, but this is does not become evident until one has read the whole document.
This evaluation does not pass judgement on whether individual best practice examples really are examples of best practice, e.g. from the point of view of envi-ronmental performance. We do however come back to the problems regarding evaluated best practice examples in the “Analysis and proposals” section of the report.
How the evaluation was performed
In order to obtain an overview of the production and use of best practice examp-les in the environmental fi eld, we began the evaluation by searching for them on the Internet and in published documents and reports. After that, we conducted comprehensive interviews with producers and recipients of best practice examp-les.
Internet - We began our survey of best practice examples by searching for the combination “best practice examples + the environment” (In Swedish: goda exempel + miljö) on the Internet. This produced about 4,000 Swedish web pages within the environmental fi eld which mentioned best practice examples (goda exempel) in some form or another (compared to over one million hits on “best practices” and about 100,000 on “success stories” in English). We decided to study the fi rst 400 hits in the search, about 10 per cent of the total, in more detail. Reports - A search of the Swedish EPA Library’s database, ELIN. This produced a large number of reports with best practices, case studies, etc. as their theme. By contacting colleagues within the Swedish EPA and obtaining information from report reference groups and other networks, we also found reports that, although they did not explicitly refer to them in the title or had the term as a keyword, paid a signifi cant amount of attention to best practice examples.
Interviews - conducted using a standardised questionnaire developed to fi nd out the key aspects of both the compiler’s and recipient’s view of best practice exam-ples in the environmental fi eld.
A total of eleven interviews were carried out with producers of best practice examples. These were: the Ministry of the Environment, the Swedish Business Development Agency (NUTEK), the Swedish EPA, the Swedish Association of Environmental Managers, the Swedish Institute for Ecological Sustainability (EIH ), the Swedish Association of Local Authorities, the Association for Agenda 21 and Sustainable Development, the Swedish National Co-ordinator on Agenda 21 and Habitat, and the National Road Administration. To examine the produc-tion of the LIFE programme collecproduc-tions of best practice examples, those heading the programme at NUTEK and the Swedish EPA were interviewed.
Among the recipients of best practice examples, we interviewed the Interna-tional Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE), the Swedish Recycling Industries’ Association, COOP, the Ecocycle Council for the Building
Sector, Svenskt Vatten AB -The Swedish Water & Wastewater Association, the Stockholm County Association of Local Authorities, the National Chemicals Inspectorate, the Stockholm Local Investment Programme Secretariat, the muni-cipalities of Västerås, Huddinge, Falun, Sollentuna, Örebro, and the Swedish Society for Nature Conservation.
What did this survey tell us?
The documentation reviews and the interviews indicated there was a large amount of information, but that this was diffi cult to penetrate and poorly ar-ranged, with a lot of distortion and a large amount of hidden statistics. Only 10 per cent of the Internet hits actually described good practice examples, the other 90 per cent perhaps mentioned best practices in some environmental context, but only as some kind of peripheral information. On the other hand, we found a large number of reports, not least from the environmental authorities, that were essentially best practice collections, but where neither the title, bibliography, nor other type of easily accessible information (e.g. the text on the back cover) indicated this fact.
When it comes to producing collections of best practice examples, the inter-views indicate that a conscious choice to use them as instruments, based on an analysis of how they can be used to infl uence actors, was not made. Neither is it usually the case that an analysis has been performed as to how best practice examples can be used to reinforce other instruments of environmental policy. The selection of examples seems to be governed by supply rather than by de-mand and is not customised to a specifi c target group. Selection criteria do exist, but they often appear to be rather poorly thought-through and not based on an analysis of the needs of the target group.
When it comes to fi nding best practice examples, potential recipients feel they often lack knowledge as to the existence of such examples and they do not know where to fi nd them. They also feel it is diffi cult to fi nd the right search strategy in relation to the information they require. Many of those interviewed would like to see a portal and/or search engine that would facilitate the search for best practice examples.
When it comes to applying or copying best practice examples, there is the practical problem of many cases being unique, which means that it is not easy to set up a template for how collections of examples should be designed so that they can be of use. The examples described have seldom been followed up or evaluated, which in many cases was seen as an obstacle to application.
Leaving the problems behind, the benefi ts of working with best practice examp-les highlighted by the interviewees included the fact that they represent a relati-vely fast and easy way of showing what has been achieved and of disseminating new and innovative knowledge. Several interviewees felt that it was interesting to see best practice examples not only as a way of pushing through legislation, but also perhaps of achieving higher environmental objectives. It is also interes-ting to consider the use of best practice examples as a complement or alternative to other instruments such as regulations and general guidelines.
Theoretical background - the information and innovation context in best practice examples
Since there is both an information and an innovation angle to how best practice examples are used, it is important to make use of experiences from other areas in order to render this instrument of environmental policy more effective. Those areas we feel lie closest are the theories of modern information and innovation. For this reason, a short review of the literature in these areas was carried out within the framework of the evaluation. Our conclusions prove that best practice examples will be more effective if using them is based to a greater extent on fi rmly targeted information to specifi c target groups, where the producer is also considered trustworthy by the recipient. Neither can communicating best practice examples be based solely on reports or websites, but must also be seen in a larger context that facilitates communication among people by, for example, presenting best practice examples in those arenas where recipients actually are. The purpose of communicating best practice examples should be to support other types of measures, such as the environmental quality objectives (adopted by the Swedish Government) or legislation.
Information channels need to be developed so that recipients of best practice ex-amples can specify what information and knowledge they require. Experiences in general of disseminating documentation methods and distributing innovation should improve the effectiveness of best practice examples in the environmental fi eld.
Our assessments
The production and use of best practice examples is an encouraging aspect of environmental work, but their application can certainly be improved. Greater awareness is needed of how best practice examples can function as instruments and what one can achieve by using this tool. We see a need for a better overview of existing best practice example collections; for highlighting and analysing the needs of potential target groups in order to make best practice examples more
governed by demand; for guidance on how best practice examples can better be described and presented so that they can be made use of; and for more evaluated best practice examples to be made available when it comes to technical solutions, working methods and forms of cooperation.
Furthermore, we feel that there is a need for better links between the application of best practice examples and traditional environmental work and for better ways of making use of experiences from large national and EU-based programmes. The majority of the suggestions for improvement put forward by interviewees are based on problems and opportunities that have been experienced earlier, and which could well form the basis of our recommendations and proposals. The views of those interviewed do however contradict each other, a case in point be-ing the requirement for comparability set against the emphasis on the uniqueness of each individual best practice example. The need for best practice examples that are both well produced and evaluated in contrast to the need to produce case descriptions without consuming too much time and resources is another contra-diction.
Some of the users’ requirements may very well be desirable, but they would demand such signifi cant resources that the pace of introduction and the terms of responsibility would become all-too-important elements of realistic proposals. These include the requirement for a central agency (e.g. the Swedish EPA) to guarantee trustworthiness and comparability of best practice examples, as well as the similar requirement for the evaluation of best practice examples using scientifi c methods. To place far-reaching demands on the documentation and analysis level for each best practice example would also jeopardise one of their key advantages, namely rapid information dissemination. On the other hand, unsystematically selected best practice examples, which have not been evaluated in any way, would have a low catalytic effect for change and little legitimacy as instruments. It would also be more diffi cult to link them to other environmental protection measures.
Evaluation, the dissemination of experiences and knowledge building concerning all efforts to achieve a sustainable society are very important to the development of this kind of environmental work and to the utilisation of results achieved up till now. The fact that learning about what is possible to do in practice in the environ-mental fi eld is increasing throughout society furthers our overall aim of achiev-ing a sustainable society. It is therefore important that this work is carried out in the best possible way, that benefi cial knock-on effects are achieved and that best
practice examples interact positively with other types of environmental measures.
Proposals and recommendations for further work
Our proposals do not imply any reprioritisation between the production and dis-semination of best practice examples and other types of environmental work in general, but should rather be seen as improvements to existing activities. Neither do our proposals imply any signifi cant cost increases for organisations that are fi nancing projects since they do not involve any noteworthy increase in resources, but will rather lead to quality improvements by “looking” somewhat more care-fully “before leaping”.
Three of our proposals aim to increase the quality and functionality of best prac-tice examples by:
• obtaining a better overview of collections of best practice examples by setting up a simple “useful links” page on the Internet.
• producing simple guidelines/a checklist for those who select, document and disseminate best practice examples and publish collections. These guidelines would aim to avoid typical shortfalls in quality and provide good advice for the selection, documentation and dissemination of best practice examples.
• increasing access to specifi c evaluated examples by surveying those that have already been evaluated with regard to environmental performance, economics and user-friendliness. We also propose that evaluations in connection with e.g. the LIP Programme (Local Investment Programme) should to a certain extent focus on evaluating individual projects/systems in order to catalogue evaluated best practice examples.
• We suggest that these activities be carried out by a working group with par-ticipants from the Swedish Institute for Ecological Sustainability (EIH), the Association of Swedish Local Authorities, the Swedish Business Development Agency (NUTEK) and the Swedish EPA.
• We also suggest that better links between best practice examples and other types of sustainable development efforts be created by environmental authori-ties paying greater attention to the incidence of best practice examples during their daily work and emphasising best practice examples whilst applying the law and working with environmental objectives and strategies. Enterprises and other operators should also be able to use best practice examples in their envi-ronmental efforts.
• In conclusion, we propose that the dissemination of experiences from large-scale national and EU-based environment-related programmes be developed and improved, not least in order to emphasise project results that may be regar-ded as best practice examples. How experiences from the LIFE programme are disseminated should be further developed in this context.
1. BAKGRUND
1.1 Varför utvärdera användningen av goda exempel
i miljöarbetet?
Att arbeta med att beskriva och lyfta fram goda exempel (även om man kallar det andra saker som t.ex. fallstudier eller idékataloger etc.) blir allt vanligare i miljöarbetet1. Betydande resurser läggs ned på detta, både i Sverige men också i världen i stort.
Det fi nns också många olika drivkrafter som orsakar att produktionen av goda exempel kommer att fortsätta, och snarare öka, i den nära framtiden. För det första arbetar många statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner med att ta fram samlingar av goda exempel, endera som fristående exempelsam-lingar eller som en del av rapporter inom olika sakområden, branscher eller samhällsektorer. Syftet är ofta att inspirera och påverka olika målgrupper att visa att saker är möjliga att göra, utan att i detalj föreskriva vad som ska göras eller att lägga fast en viss strategi. Att lyfta fram goda exempel - på metoder, tekniker och arbetssätt - ses också slutligen av regionala och lokala miljö-myndigheter som ett sätt att vara främjande i sin myndighetsroll, inte enbart kontrollerande
För det andra kan i vissa fall urval och spridning av goda exempel använ-das medvetet som ett inslag i traditionellt miljöarbete, där de exempelvis i vägledningsmaterial visar vad som är möjligt att nå fram till på tekniksidan. Exempelsamlingar kan också tas fram för att utveckla arbetssätt, t.ex. i miljö-undervisning eller samverkansformer, t.ex. i olika typer av vattenarbete. För det tredje har myndigheterna och kommunerna också ett egenintresse av att lyfta fram resultatet av det egna arbetet, och redovisa sina egna resul-tat som ”goda exempel”, inte minst som ett resulresul-tat av Agenda 21-arbetet. Branschorganisationer har ofta samma egenintresse av att lyfta fram goda exempel på miljöarbetet inom den egna branschen eller medlemsgruppen. För det fjärde har företag som arbetat med nya systemlösningar, ny teknik och nya metoder också ett intresse av att lyfta fram de egna tjänsterna eller produkterna. Tekniktävlingar som drivs av NUTEK, Vinnova och regionala näringspolitiska aktörer handlar inte så sällan om miljöanpassad produktion
1 En indikation på omfattningen är att f n ca 4 000 svenska websidor inom miljöområdet uttryckligen omnämner goda exempel i samband med miljöfrågor. En enkel sökning efter motsvarande engelska begrepp ”success stories” eller ”best practises” ger över en miljon resp. över 100 000 träffar (oktober 2002).
eller miljöteknik i vid mening, där själva syftet med aktiviteten är att hitta goda exempel - även om målet ibland kläds i andra ord.
För det femte har stora nationella program - både nu pågående och tidigare - som arbetar med olika former av ekologisk omställning, t.ex. LIP ofta valt att endera utveckla eller beskriva goda exempel. En rad program på EU-nivån har också ett likartat syfte, vilket inte minst visar sig i framtagandet av s k ”success stories” av olika EU-organ.
Utvecklingen inom arbetet med hållbar utveckling gör det mycket sannolikt att resurserna för detta inslag i miljöarbetet ytterligare förstärks. Miljöpolitikens breddning till allt fl er sektorer i samhället, allt fl er aktörer, betoning av sektor-integration, en betoning inte bara av styrmedel som regleringar och ekonomiska styrmedel utan också mjukare styrmedel som frivilliga överenskommelser och kunskapshöjande insatser är så gott som alla positivt korrelerade med en ökad användning av framtagande och spridning av goda exempel.
Mot bakgrund av detta bedömer vi det som mycket sannolikt att tendensen mot goda exempel-användning kommer att fortsätta på minst samma nivå som idag och sannolikt öka. Det är däremot inte givet att kvaliteten på arbetet med att välja ut, dokumentera och sprida goda exempel kommer att förbättras i motsva-rande grad. Detta innebär dock inte spridning av goda exempel i sig är ett dåligt eller ineffektivt styrmedel- tvärtom fi nns det skäl att tro att framtagande och spridande av goda exempel i viss mån är, och i högre utsträckning kan bli, ett bra verktyg i den miljöpolitiska arsenalen.
Det är därför väsentligt att detta styrmedel tillämpas på ett så effektivt sätt som möjligt, inte minst för att snabbt och enkelt sprida erfarenheterna från myndig-heters och företags eget miljöarbete samt resultaten från de stora programmen.
1.2 Utvärderingens syfte och avgränsning
Syftet är att utvärdera användningen, spridningen och mottagandet av goda ex-empel inom miljöområdet. Utvärderingen ska öka kunskapen om goda exex-empel som styrmedel (dess svagheter, styrkor och förutsättningar för genomslag). Utvärderingen ska bidra till att utveckla en god praktik, så att vi får en mer effektiv användning av detta styrmedel och ytterst en ökad miljöeffekt. I detta ingår även att sätta in goda exempel i sitt sammanhang bland andra styrmedel, främst då andra informativa styrmedel som vägledningar och handböcker.
I utvärderingen har vi avgränsat goda exempel till att omfatta dokument och annat material som uttryckligen kallas för goda exempel, samt sådant som vi bedömt de facto vara goda exempel. Utvärderingen omfattar inte frågan om huruvida de goda exemplen verkligen är goda.
Mottagare av utvärderingen är i första hand miljödepartementet, Naturvårdsver-ket, andra myndigheter som arbetar med goda exempel (främst då sektormyn-digheter, NUTEK, Vinnova och IEH) samt Svenska Kommunförbundet.
1.3 Är de goda exemplen verkligen goda?
En återkommande fråga som vi ofta mött under utvärderingens planerande och genomförande är just denna fråga. Här är det viktigt att skilja mellan dels frågan om ett enskilt ”gott exempel” verkligen är ett gott exempel, dels frågan om samlingar av goda exempel är ”goda”. Dessa frågor är delvis oberoende av varandra, och kräver olikartade utvärderingsansatser.
Frågan om ett enskilt exempel är ett ”gott” exempel och vad man mer exakt kan mena med detta är viktig, inte minst för att kunna koppla spridningen av goda exempel som ett informativt styrmedel till annat miljöarbete och andra miljöpo-litiska styrmedel. Vi föreslår därför att ett arbete inleds för att grupper av goda exempel systematiskt ska utvärderas (se Analys och förslag).
Att göra detta ligger dock utanför ramen för denna utvärdering. Här fokuserar vi på hur samlingar av goda exempel fungerar som ett informativt styrmedel, och anser att avsändarens avsikt avgör vad som är goda exempel. Även om en viss samling av goda exempel enbart skulle innehålla ”goda” goda exempel, är det inte givet att framtagandet och spridning av denna exempelsamling därför skulle vara ett effektivt styrmedel. Urval av exempel, hur de beskrivs, produk-tens målgruppsanpassning och spridningssätt samt koppling till andra styrmedel är mer avgörande för hur goda exempel-samlingar fungerar som ett informativt styrmedel och sätt att sprida innovationer i samhället
1.4 Utvärderingens huvudfrågor och genomförande
Målgrupperna för de goda exemplen varierar, men ofta är de goda exemplen tänkta att stimulera det lokala miljöarbetet och föra ut och sprida erfarenheter och kunskap. Men används de goda exemplen? Är de utformade på rätt sätt? Når de fram till målgrupperna? Hur ser ett bra ”gott exempel” ut? Vilka styrkor
och svagheter har spridningen av goda exempel som verktyg? Hur följs effek-terna av goda exempel upp? Detta är ett axplock av intressanta frågeställningar kring hur det goda exemplet är eller bör fungera som styrmedel.
Huvudfrågorna i utvärderingen är:
• Sker urvalet av goda exempel på ett ändamålsenligt sätt?
• Beskrivs de goda exemplen på ett sådant sätt att de stödjer beslut som med-verkar till deras spridning?
• Hur fungerar spridningen av goda exempel?
• Hur motsvarar urval och beskrivningsnivå målgruppens behov?
För att kunna besvara dessa frågor, har vi granskat två grupper av hypoteser om problem och möjligheter. De första hypoteserna utgår ifrån att genomslaget för goda exempel minskar om det inte sker ett medvetet val av goda exempel som styrmedel. En analys om varför goda exempel som verktyg väljs för att påverka aktörerna måste göras. Ökad kunskap behövs om hur processen ser ut när styr-medlet väljs bland andra möjliga. Vidare bör genomslaget minska om urvalet av goda exempel är producentdrivet/utbudsstyrt, snarare än efterfrågestyrt och mål-gruppsanpassat. Samma sak gäller om irrelevanta kriterier för urval används. Om de goda exempel som beskrivs inte är utvärderade anser vi också att det påverkar genomslaget. Preliminära kontakter med kommuner innan projektstart indikerar att en reell efterfrågan fi nns av utvärderade goda exempel snarare än glättade beskrivningar av mer eller mindre slumpmässigt utvalda projekt, verk-samheter eller tekniska system. Spridningsprocessen fungerar självfallet inte heller väl om kunskap saknas om var informationen fi nns.
Den andra gruppen av hypoteser innebär att genomslaget av styrmedlet skulle
öka om goda exempel stödjer målgruppen i sin egen beslutssituation. Detta
skulle sannolikt ske om goda exempelsamlingar i tillräckligt hög grad belyser det specifi ka för varje metod, teknik, och arbetssätt. I så fall bör det i exempel-samlingen framgå under vilka förutsättningar eller i vilket sammanhang det är ett gott exempel (fi nns t.ex. specifi ka förutsättningar eller framgångsfaktorer i det enskilda fallet?), framställa miljöeffekterna och miljönyttan tydligt också i kvantitativa termer, samt ange ekonomiska konsekvenser både som initiala investeringar och senare som kostnader för löpande verksamhet. Likaså borde besparingar och intäkter belysas bättre. Att belysa problem och möjligheter i implementeringsprocessen (genomförandet) borde också öka styrmedlets ge-nomslag. Självfallet ökar också användningen av goda exempelsamlingar om de ansluter till lösningar eller problem med hög relevans och aktualitet i miljöpoli-tiken.
För att kunna besvara utvärderingens huvudfrågor har vi valt att genomföra dels en översiktlig kartläggning av omfattningen och typen av goda exempel inom miljöområdet, dels intervjuer med såväl producenter som mottagare av goda exempel. Vi har även genomfört en mindre litteraturstudie, främst med fokus på hur innovationsspridning sker samt på information som styrmedel inom miljö-området.
1.5 Utvärderingens förväntade resultat och effekter
Utvärderingen är tänkt att ge:
• En bild av omfattningen och vilken typ av goda exempel som fi nns inom just miljöområdet samt av förutsättningarna för att skapa och driva någon form av katalog över exempelsamlingar.
• En kartläggning av hur arbete med produktionen av goda exempel går till och hur beslut om urval och ambitionsnivå tas.
• En beskrivning av hur några centrala målgrupper, främst då kommunerna, ser på och använder goda exempel.
• En bättre förståelse av hur goda exempel fungerar i ett spridnings- och inno-vationssammanhang
• Ett fastställande av problembilden och styrmedlets styrkor och svagheter. • En analys av hur verktyget kan vässas – förbättringsförslag både när det
gäl-ler form, innehåll och arbetssätt.
• Förslag kring hur goda exempel kan kopplas till och förstärka andra styrme-del.
• Utvärderingen är slutligen även tänkt att skapa underlag för en checklista/ vägledning för hur goda exempel kan väljas, beskrivas och utvärderas. Sammantaget förväntas utvärderingen och dess förslag kunna bidra till: • En bättre översikt över befi ntliga goda exempelsamlingar.
• En snabbare erfarenhetsåterföring och högre innovationstakt i miljöarbetet genom bättre spridningssätt för goda exempel.
• Bättre goda exempelsamlingar genom en ökad förståelse för ”innovations-sammanhanget” och ”informationssammanget” bland de som arbetar med att ta fram goda exempelsamlingar.
• Ökad kvalitet på de goda exemplen genom bättre urvalskriterier, bättre anpassning mot avnämarnas behov, bättre styrning mot miljönytta och bättre integration av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
1.6 Utvärderingsprojektets organisation
Projektet har organiserats som ett verksprojekt inom Naturvårdsverket, eftersom det berör i princip alla verkets avdelningars arbetsområden. Projektets arbets-grupp har bestått av Ulf E Andersson, verksstaben (projektledare), Peter Green, (biträdande projektledare), AnnaKarin Lissel Swenning, och Marie-Louise Ry-dén. De tre sistnämnda samtliga från enheten för utvärdering och miljöekonomi. Styrgruppen för projektet har utgjorts av Annika Nordlander Finn, styrgruppens ordförande och chef för enheten för utvärdering och miljöekonomi, avdelningen för hållbar utveckling, Manuela Notter, chef för miljöövervakningsenheten, miljöanalysavdelningen, Lena Callermo, chef för tillsynsenheten, miljörättsav-delningen och Ola Jörnstedt, tf chef för förvaltningsenheten, naturresursavdel-ningen.
En extern referensgrupp har även varit kopplad till projektet och i den har föl-jande personer deltagit:
• Ola Engelmark, Institutet för ekologisk hållbarhet • Carl Naumburg, Vinnova
• Ylva Rönning, Boverket • Göran Uebel, NUTEK
• Peter Wenster, Svenska Kommunförbundet
Referensgruppen har under sina möten med projektets arbetsgrupp bidrag med mycket värdefulla synpunkter på utvärderingens uppläggning och genomför-ande, samt varit en aktiv och konstruktivt kritisk part i att tolka utvärderingens resultat. Bedömningar och förslag ansvarar dock Naturvårdsverkets ensamt för. Referensgruppen har också välvilligt låtit de egna aktiviteterna och projekten som rör framtagandet av goda exempel bli genomlysta i detta utvärderingsar-bete.
2. KARTLÄGGNING
2.1 Kartläggning av goda exempel
2.1.1 Vad är goda exempel?
Vikten av att ta fram och sprida goda exempel framhålls ofta i miljöpolitiska po-licydokument, utan att någon mer precis defi nition av vad som avses med goda exempel ges. I vår kartläggning har vi därför skapat ett antal avgränsningar för vad vi menar med goda exempel, och vad som kan ses som samlingar av goda exempel.
För det första har vi defi nitionsmässigt baserat vår avgränsning på avsändarens avsikt. Ett dokument (rapporter och andra typer av skrifter och webbsidor) är, enligt vår bedömning, en samling av goda exempel om avsändaren uttryckligen anger att dokumentet innehåller goda exempel. Detta kan ibland vara helt up-penbart om redan titeln anger uttrycket ”goda exempel” (eller de motsvarande engelska uttrycken ”success stories” eller ”best practises”). Ibland är detta inte uppenbart, och avsändarens avsikt att sprida goda exempel framgår först i för-ord, inledningar, baksidestexter eller motsvarande.
Men vi menar också att andra dokument som går under andra beteckningar, t.ex. exempelsamlingar, idékataloger eller fallstudier kan karaktäriseras som goda ex-empel-samlingar om ”goda exempel”, enligt författarnas bedömning, lyfts fram i texten. Uttryck som ”miljöpärlor”, ”guldkorn” eller liknande visar att avsikten är att kommunicera just goda exempel.
Även andra rapporter kan mycket väl vara i huvudsak eller åtminstone till stor del en goda exempel-samling, även om detta blir uppenbart först efter en ge-nomgång av hela dokumentet. Detta betyder alltså att det fi nns ett stort mörker-tal av goda exempel-samlingar, och att gränsen mellan goda exempel-samlingar och andra typer av dokument inte är enkel och entydigt angivbar. Avgränsning-en innehåller alltså ett visst mått av tolkning.
2.1.2 Insamling och urval av goda exempel
För att få en överblick över produktionen och användningen av goda exempel inom miljöområdet, samt förutsättningarna för att skapa och driva någon form av katalog över exempelsamlingar inledde vi utvärderingen med att genomföra en sökning efter goda exempel.
Internet
Vi inledde vår kartläggning av goda exempel genom att via Internet och sökmo-torn Google söka på kombinationen goda exempel och miljö. Vi fann att ca 4000 svenska webbsidor inom miljöområdet omnämner goda exempel i någon form. För att få en inblick i vad underlaget egentligen bestod av beslutade vi oss för att närmare studera de 400 första träffarna i sökningen, dvs. 10 % av det totala antalet träffar.
Efter en första granskning av materialet delade vi in det i tre kategorier; god-känt, perifert och ej godkänt. För godkänt krävde vi att man på webbsidan pre-senterade eller hänvisade till exempel från miljöområdet som man valt att kalla för goda exempel. Perifera bedömdes sådana webbsidor vara som visserligen presenterade eller hänvisade till goda exempel, men inom något annat område än miljöområdet, t.ex. arbetsmiljöområdet. De webbsidor som bedömdes vara ej godkända innehöll inga exempel på goda exempel, utan hade kommit med i träffl istan på grund av att orden goda exempel och miljö återfanns i någon av texterna på webbsidan. Dessa webbsidor handlade många gånger inte ens om goda exempel inom miljöområdet, utan om helt andra områden. Genomgången visade på en stor variation i materialet. Av 400 träffar klassades endast 6 som godkända (1.5%), 31 bedömdes vara perifera (7.7%), och 118 ej godkända (29.5%).
Rapporter och annat tryckt material
Parallellt med sökandet av goda exempel på Internet letade vi även efter rap-porter och annat material som kunde innehålla goda exempel. En sökning i Naturvårdsverkets biblioteksdatabas ELIN visade att ett stort antal rapporter har goda exempel, fallstudier etc. som tema. Genom kontakter med kollegor inom Naturvårdsverket, information från referensgruppen och andra nätverk fann vi även rapporter som inte uttryckligen tar upp goda exempel i titel eller nyckel-ord, men som har goda exempel som en viktig del av rapporten. Detta betyder alltså att det kan fi nnas många rapporter som kan innehålla samlingar av goda exempel, men där detta inte blir uppenbart förrän man har gått igenom hela dokumentet .
Internationell utblick
Att beskriva och lyfta fram goda exempel är som tidigare nämnts inte någon-ting som enbart förekommer i svenskt miljöarbete. T.ex. har en rad program inom EU arbetat med goda exempel, eller snarare de motsvarande engelska uttrycken ”success stories” och ”best practise”. En sökning via Internet och sökmotorn Google på kombinationen ”best practise” och ”environment” samt
”success stories” och ”environment” gav 1 030 000 respektive 113 000 träffar. Utan att ha gjort någon närmare granskning av innehållet i dessa träffar ger den stora mängden ändå en indikation på att användningen av detta begrepp är utbredd. Bland de internationella goda exempelsamlingarna inom miljöområdet som vi funnit i vår översiktliga kartläggning kan särskilt nämnas två databaser: www.bestpractices.org och www.sustainability.com som också har en genom-tänkt struktur och relevant kringinformation.
2.1.3 Vad har vi funnit?
Utifrån det underlag som vi samlat in ser vi att goda exempel kan beröra många olika sakområden samt företeelser inom miljöområdet. De goda exemplen är inte alltid lätta att fi nna genom en enkel sökning via Internet eller biblioteksda-tabaser. Vid en närmare granskning kan vi även snabbt konstatera att beskriv-ningen av de goda exemplen skiljer sig mycket åt, t.ex. genom skillnader i hur lätt det är att få överblick över innehållet, djup i informationen samt om det fi nns länkar till ytterligare material och/eller kontaktpersoner angivna. Nedan redovisas några exempel på vad vi funnit i vår sökning:
För det första har vi funnit ett antal rapporter, webbsidor och annat material som uttryckligen anger att de innehåller ”goda exempel”.
Några exempel på detta är:
• Agenda 21 – goda exempel i Västerbottens län (Länsstyrelsen, Västerbot-tens län och Kommunförbundet Västerbotten, 1996:8). Länsstyrelsen, Väs-terbottens län och Kommunförbundet Västerbotten presenterar i denna skrift goda exempel från arbetet med Agenda 21 i länet under hösten 1996.
• Miljöpärlor (www.ieh.se). Statens institut för ekologisk hållbarhet presente-rar på denna webbsida en samling goda exempel från kommunernas miljöar-bete.
• Goda exempel Nr. 1 Grus och berg i den kommunala
översiktplane-ringen (Boverket och Naturvårdsverket, februari 1994). I syfte att återföra
erfarenheter till kommunerna publicerade Boverket tillsammans med andra centrala verk under 1994 en serie häften med goda exempel på hur olika frågor behandlas i översiktsplaneringen.
• Insamling av hushållsavfall (Naturvårdsverket, rapport 5142, 2001). Denna publikation har tagits fram för att sprida information och visa på goda exem-pel vad gäller olika typer av lösningar för insamling av hushållens avfall.
• Renewable energy: success stories (European Environment Agency, Envi-ronmental issue report No 27, 2001). I rapporten granskas ett antal exempel på framgångsrika projekt om förnyelsebar energi genom fallstudier från EU: s medlemsstater.
• LIFE – Environment in action, 56 new success stories for Europe´s
en-vironment (European Commission, 2001). I rapporten presenteras ett antal
exempel på lyckade projekt som fi nansierats av LIFE.
Vi har även funnit exempelsamlingar som i praktiken är goda exempelsamling-ar, utan att detta uttryckligen anges.
Några exempel på detta är:
• Exempel på kommuners sätt att hantera deponiförbudet. Underlagsrap-port till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Ekologiskt hållbar avfallshante-ring. I detta fall ges exempel från ett antal kommuner som i praktiken redan motsvara deponiförbudets intentioner, innan lagstiftning trätt i kraft. • Bioenergi & kretslopp stad/land – en samsyn (Boverket och
Naturvårds-verket, 2000) Rapporten ingår i en serie rapporter med erfarenheter från ett idé- och metodutvecklingsprojekt som under tre år har drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med fl era svenska kommuner och regio-nala myndigheter (Samhällsplanering med miljömål i Sverige).
Det fi nns också vad vi har kallat för ”dolda” goda exempelsamlingar, dvs. mate-rial som först vid en närmare genomgång visar sig innehålla goda exempel.
Några exempel på detta är:
• Bredda perspektiven – miljöintegration i tillväxtarbetet (Naturvårdsver-ket, rapport 5163, 2001) Med denna idéskrift vill Naturvårdsverket bidra till att skapa en miljödriven tillväxt via de regionala tillväxtprogrammen genom att tillvarata och utveckla de regionala drivkrafterna för en hållbar tillväxt. Utan att detta framgår vare sig av titel, baksidestext eller förord presenterar rapporten ett antal goda exempel på hur miljöfrågor eller miljöprojekt kan användas för att skapa en hållbar tillväxt i Sveriges regioner.
• Att ständigt bli bättre – 14 företag berättar om sitt miljöstyrningsarbete (NUTEK 1998). I broschyren presenterar 14 företag om sina erfarenheter från att delta i projektet Euromanagement Environment – ett EU-projekt om att införa miljöstyrning.
För det andra har vår avgränsning av goda exempel inkluderat inte bara tek-niska system eller lösningar med miljörelevans, utan också arbetssätt i olika
typer av miljöarbete samt samverkansformer i miljöarbetet. Återigen får några exempel illustrera våra kategorier:
Tekniska system
• Småskalig avloppsrening – en exempelsamling (FORMAS, 2002). I exem-pelsamlingen bedöms olika systemlösningar för småskalig avloppsrening.
Arbetssätt
• Hållbar utveckling i skolan – referensmaterial (Skolverket, 2002). Skol-verket har i denna rapport gjort en kartläggning av situationen i svensk skola vad gäller miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling. Inter-vjuer med sju olika skolor presenteras.
Samverkansformer
• Översiktplanering för hållbar utveckling – exempel från 5 kommuner (Boverket och Naturvårdsverket, 2000). Rapporten ingår i en serie rapporter med erfarenheter från ett idé- och metodutvecklingsprojekt som under tre år har drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med fl era svenska kommuner och regionala myndigheter (Samhällsplanering med miljömål i Sverige).
I många fall är gränserna mellan dessa kategorier inte så tydliga, utan många goda exempel-samlingar och även enskilda goda exempel innehåller aspekter som berör både teknik, arbetssätt och samverkansformer.
För det tredje menar vi att en viktig avgränsning är att goda exempel ska fi nnas och ha tillämpats i praktiken. Detta betyder att uppfi nningar, försök i laborato-rieskala, idédokument eller ännu ej realiserade handlingsplaner inte defi nieras in bland de goda exemplen, även om de mycket väl kan vara ett värdefullt första-dium till en goda exempel-praktik.
3. Producentintervjuer
I detta stycke redogör vi i detalj för resultaten av vår intervjuundersökning med producenter av goda exempel. Intervjuerna genomfördes enligt en frågemall (bi-laga 1), organiserad kring sju huvudområden. Frågeområdena gäller motiven till att ta fram exempelsamlingar, vad man vill åstadkomma, urvalsprocesser, urvals-kriterier, media och spridningssätt, samt resursåtgång. Under intervjuerna ställdes följdfrågor kring vart och ett av frågeområdena. Redovisningen av producentinter-vjuerna är strukturerad enligt dessa frågeområden.
Eftersom de intervjuade vanligtvis inte kunde redovisa resursåtgång, fi nns inte denna fråga med i denna redovisning.
3.1 Producenter
Sammanlagt genomfördes elva intervjuer på producentsidan. De intervjuade representerade följande organisationer och föreningar: Miljödepartementet, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Naturvårdsverket, Boverket, Näringslivets miljöchefer (NMC), Institutet för ekologisk hållbarhet (IEH), Svenska kommun-förbundet, Föreningen för Agenda 21- och hållbar utveckling, Nationella Agenda 21- och Habitat kommittén, samt Vägverket. För att undersöka produktionen av LIFE-programmens exempelsamlingar intervjuades ansvariga för programmet på NUTEK och Naturvårdsverket. Värt att notera är att fl era av de webbaserade ex-empelsamlingarna ofta drivs gemensamt av olika aktörer, vilka ofta samfi nansierar webbplatsen. Några av de intervjuade representerar därmed i praktiken mer än en organisation. Gemensamt för samtliga är dock att de är involverade i att ta fram och sprida goda exempel. De intervjuade är främst att betrakta som vidareförmed-lare och har oftast rollen av insamvidareförmed-lare, sammanstälvidareförmed-lare och spridare av goda ex-empel. Mediet för spridningen varierar mellan tryckta och webbaserade exempel-samlingar. På föreningsgemensamma sidor ligger i fl era fall samtliga i föreningen ingående organisationers logotyper ute och besökaren kan på så sätt lotsas vidare i sin jakt på goda exempel, vilket leder till många korsreferenser i de webbase-rade samlingarna. De statliga verken som undersökts presenterar exempelsam-lingar främst i tryckt form. Dock kan dessa fi nnas tillgängliga i t.ex. pdf-format via myndighetens hemsida. I den dagliga driften av webbplatsen tar några av de intervjuades hjälp av konsulter. Konsultstödet gäller främst den tekniska driften, designen av hemsidan, och i något fall även själva framtagandet av exempel. Na-turvårdsverket och Boverket2 tog i sin gemensamma exempelsamlingsserie kring
miljöfrågor i kommunal planering hjälp av konsulter även på den innehållsliga sidan av exempelsamlandet.
3.2 Varför en exempelsamling?
I de allra fl esta fallen valde organisationerna att ta fram en exempelsamling för att visa vad man åstadkommit i miljöarbetet, antingen för egen del eller för att peka ut nya och innovativa sätta att lösa miljöproblem. Någon talar om att ”hämta hem goodwillvinster” (NMC), andra om att förse kommuner med idéer om hur olika tillsyns- och föreskriftsråd kan och bör tillämpas (Bover-ket och Naturvårdsver(Bover-ket). Vägver(Bover-ket påpekar vikten av att visa upp vad som händer på miljösidan inom deras sektor, gärna i samarbete med andra aktörer. Vägverket drev webbsidan inledningsvis gemensamt med Kommunförbundet och Svenska naturskyddsföreningen. I ett fall uppgav man motivet till exem-pelsamlingen vara press att visa resultat. Inom EU: s LIFE-program har hittills fördelats cirka sex miljarder i svenska kronor och utifrån detta har man inom ramen för programmet bl.a. presenterat två exempelsamlingar i vilka ungefär hundra LIFE-fi nansierade projekt beskrivs i egenskap av just goda exempel. När det gäller val av medium för exempelsamlingen menar Miljödepartementet att den nya teknik som blev tillgänglig i mitten på 1990-talet gjorde att man valde de mer interaktiva rapporteringsformer webbaserade lösningar kunder erbjuda. ”Det låg i tiden”, menar Nationella kommittén för Agenda 21 och Habitat. Liknande funderingar kommer fram hos nästan samtliga som arbetat med web-baserade exempelsamlingar. Som synes har många av de ovanstående organi-sationerna tagit fram exempelsamlingar som en spin-off effekt av sitt ordinarie arbete. I IEH: s fall är just insamlandet och spridandet av goda exempel en del av verksamhetens kärna, utifrån det uppdrag institutet har. Detta för att locka folk att göra bra saker för miljön. Dessutom betonar IEH frivillighet i miljöarbe-tet vilket gör spridandet av goda exempel till en central komponent i den dialog med relevanta aktörer som IEH vill upprätta och stödja.
3.3 Vilka målgrupper?
Oftast nämns kommuner som den huvudsakliga målgruppen. Andra målgrupp-kategorier som nämns i intervjuerna är företag, företagsledare, anställda i före-tag, myndigheter, politiker, studenter, intresseorganisationer, osv. Mer specifi ka intressenter kan också fi nnas med i målgruppen, t.ex. experter intresserade av nya och innovativa lösningar inom sitt kompetensområde. De tryckta exempel-samlingarna har ofta en tydligare målgrupp. Motivet för Boverket att ta fram en serie exempelsamlingar var att ge ett samlat perspektiv på det kommunala
arbetet med översiktsplanering. Följaktligen blev målgruppen främst kommu-nala politiker och tjänstemän involverade i arbetet med översiktsplanen. Många professioner är på olika sätt involverade i kommunernas planarbete vilket för-anledde Boverket att ställa samman en hel serie exempelsamlingar, sammanlagt tolv stycken. Detta för att ytterligare snäva in ämne och målgrupp. Ambitionen var också att visa på nya möjligheter till samarbete i arbetet med översiktspla-ner. Både NUTEK och Naturvårdsverket ansåg i fråga om LIFE-programmens två exempelsamlingar att dess mest självklara målgrupp torde vara kandidater till LIFE-bidrag. NUTEK pekar dessutom ut en ytterligare målgrupp – interme-diärerna. Intermediärer är de aktörer som hjälper potentiella programkandidater till beslut. Konsulter och branschorganisationer kan vara intermediärer i vissa lägen. De har drivkraften att ta till sig den nya informationen i exempelsam-lingarna och sprida den vidare till sina kundkontakter. LIFE-programmets båda samlingar saknar dock en tydligt defi nierad målgrupp. I fallet med Boverkets serie skrivs inte heller ut någon explicit målgrupp. Ett annat exempel är Natur-vårdsverkets exempelsamlingen Insamling av hushållsavfall3, vilken innehåller
en kartläggning och analys av olika system för hantering av hushållsavfall och förpackningar i Sverige under 2000. I dess inledande sammanfattningen görs klart att kartläggningen ska fungera som informationsunderlag för kommuner och entreprenörer som planerar att införa ett nytt insamlingssystem. IEH ser främst fem breda målgrupper för sina exempel; kommuner, forskare, sektors-myndigheter, näringsliv och ideella organisationer.
3.4 Vad vill man uppnå?
Förutom att visa upp sig för omvärlden vill man ofta visa på och söka återföra ny och innovativ kunskap till målgruppen. De fl esta intervjuade menar att goda exempel kan vara inspirerande att ta del av eftersom de inte visar på vad som måste göras utan vad man kan göra, om man vill gå längre än t.ex. lagar och fö-reskrifter. De visar också på andra aktörers erfarenheter av ett visst system eller en viss praktik och kan därför spela en roll i erfarenhetsutbytet mellan kom-muner. I fokus står vanligtvis innovativa och nyskapande exempel, därför väljer man att inte genomföra totala kartläggningar inom de områden exempelsam-lingen berör. Det är det specifi kt innovativa man visar fram. Enligt Näringslivets miljöchefer vill man också visa upp det frivilliga miljöarbete som bedrivs i många företag. NMC ser i mångt och mycket sin exempelsamling som ett skylt-fönster i vilket företag och organisationer kan söka inspiration till att gå längre än vad miljölagar kräver. Inspiration och synliggörande tillhör de nyckelord många av producenterna använder för att beskriva förväntade effekter. I LIFE-programmens fall fi nns en total kartläggning och de exempel som presenteras
i de båda exempelsamlingarna är vad DG Miljö anser vara de bästa projekten. IEH ser spridandet av goda exempel som ett sätt att övervinna den mer plikt-fyllda attityd till miljöfrågor de tycker sig se i miljöarbetet. Genom att visa fram exempel på smarta lösningar, bra samarbetsformer, lokalt engagemang, och nya tankesätt hoppas IEH kunna bidra till att lyfta fram det positiva i miljöarbetet.
3.5 Hur följer man upp?
Uppföljningen ser mycket olika ut. Naturvårdsverket gjorde ingen uppfölj-ning, men de intervjuade har en känsla av att det gick bra då rapporterna sålde bra. Boverket gjorde ingen uppföljning i bemärkelsen utvärdering men även de noterar att exempelsamlingarna sålde bra. De blev dessutom undervisningsma-terial i några högskolor. Boverket konstaterar dock att exempelsamlingarna var färskvaror. I och med att plan- och bygglagen reviderats och skärpts ytterligare de senaste åren har en del av samlingarnas innehåll blivit inaktuellt. Inte heller inom LIFE-programmen har det genomförts någon systematisk uppföljning av de publicerade exempelsamlingarnas genomslag och betydelse. Det har dock funnits ett stort intresse för dem när de presenterats vid mässor och andra sam-mankomster. De webbaserade samlingarna erbjuder en delvis annorlunda upp-följningsproblematik. Vägverket använder statistik över antalet besökare som indikator på genomslag, men anser sig inte hittat någon tillfredställande metod att följa upp. Näringslivets miljöchefer skickar en gång om året ut en medlem-senkät för att utvärdera verksamheten på webbplatsen. Enkätfrågan i relation till de webbaserade exemplen fokuserar nyttan av NMC:s goda exempel. Resultatet av enkäten ligger till grund för den fortsatta planeringen under kommande år. NMC följer även upp besöksstatistiken, som visar på en genomsnittlig besöks-frekvens av cirka 200 besökare per vecka. Samtliga producenter och spridare anser sig få viss feedback på sina sidor, främst i form av mail och telefonsamtal, även om ingen systematisk uppföljning och utvärdering görs. IEH har inte ge-nomfört någon systematisk uppföljning, däremot har IEH gege-nomfört tre enkäter i vilka man undersökt hur besökarna på webbplatsen ställer sig till informatio-nen. IEH sammanställer dessutom webbstatistik och den visar att Miljöpärlorna är IEH:s populäraste webbtjänst.
3.6 Hur valdes exemplen?
Urvalsprocessen ser även den ganska olika ut mellan de olika aktörerna. Bover-ket tog fram urvalskriterier ämnade att spegla geografi sk bredd i fråga om stad, land, kust- och inlandsförhållanden. Exemplen skulle spegla god plankvalitet enligt projektgruppens förståelse av detta. Projektledarna var i detta fall överens
